Det finns ju lite olika metoder för att operera ögonen. Den varianten jag gjorde heter LASEK (finns även en metod som heter LASIK) och den metoden använder man på dem som har för tunn horn hinna.. vilket jag alltså har. Den metoden ska (enligt läkaren jag hade på S:t Eriks ögonsjukhus i STHLM) vara mera smärtsam än LASIK men billigare. Jag betalade 23800:- för undersökning och operation. När jag kom dit på operations dagen så fick jag först ögon droppar med en vätska som vidgade pupillerna. Efter några minuter så började jag få svårt att kontrollera mina ögon...
Jag kunna inte fokusera blicken t.ex. Blev även lite känslig för ljuset på mottagningen då pupillerna normalt vidgas vid mörker. Vidgade pupiller i dagsljus är lite små äckligt. Sedan så fick jag en bedövande vätska som dem var tvungna att ge mig för att dem skulle kunna rita på mina ögon inför operationen. Den fick jag också via ögon droppar. Det var en lite halv sjuk känsla när dem ritade på min horn hinna.. det blev som vågor på vatten när dem ritade upp linjerna. Efter en liten stund fick jag komma in till ett rum där läkarna som skulle utföra operationen berättade vad som skulle hända. Efter det så fick jag sätta på mig en blå operations mössa på huvudet. Sedan började jag att bli nervös.. klev in i operations rummet och där i taket hängde laser maskinen, med britsen som jag skulle ligga på under den.
I alla fall, jag la mig där och dem spände fast mitt huvud så att jag skulle ligga helt stilla. Sedan så spärrade dem upp mina ögon med ett metalliskt instrument som gjorde att jag inte kunna blinka med ögonen, vilket bedövningen gjorde att jag inte hade behov av att göra. Normalt så kan man ju inte ha ögonen öppna speciellt länge innan man måste blinka. Med det vänstra ögat uppspärrat så fick jag ytterligare en vätska droppad på ögat. Denna gången var det en vätska som fick horn hinnan att släppa från ögat. Tog inte speciellt lång tid innan dem med hjälp av ett pincett liknande föremål LYFTE BORT MIN HORN HINNA. Det kändes inte alls men var lite små äckligt, allting blev grumligt och man fick nästan "flug seende", allting jag såg såg jag i små små bilder, det är lite svårt att förklara.
När det var klart så satte dem igång maskinen. Det röda ljuset från laser maskinen närmade sig mina ögon och efter några sekunder så hade jag maskinens ljus i mitt vänstra öga. Nu kör vi sa ena läkaren. Då började det knastra och jag kände hur det började lukta bränt samtidigt som en av läkarna sa: 30 sekunder... 60 sekunder... och efter en lång väntan (kändes som det iallafall) så sa han 90 sekunder och lasern slogs av. Dem lyfte tillbaka horn hinnan och satte även på en skydds lins på ögat. Sen gjorde dem om samma procedur med mitt högra öga. Jag kände ingenting alls. Så när dem var klara och jag satte mig upp på britsen så såg jag klart.. alltså visst.. det var som om man skulle ha varit i himlen.. allting hade ett vitt/ljust skimmer liksom. Klev ut i vänt hallen där min sambo väntade. Lätt kläckte jag ur mig.
Skapligt glad var jag. Hade med mig solbrillor.. men tyckte inte att jag behövde dem. Ljuset var inte så starkt åt mina ögon som jag trodde att det skulle vara. Vi gick ner till bilen där syrrans sambo väntade på oss. Sedan så åkte vi... jag somnade i bilen ganska omgående och när jag vaknade då... då förstod jag vad dem menade med att detta var den smärtsamma metoden...
Det visade sig att bedövningen hade släppt nu. Mina pupiller var så stora att man inte kunna se vilken ögon färg jag har. Smärtan jag upplevde när jag försökte titta var ganska kraftig. Allting var för ljust. Jag blundade med det var för ljust. Jag satte på mig mina solbrillor och blundade men det var fortfarande för ljust. Drog en huv tröja över ögonen men det var fortfarande för ljust för mina ögon. Det sved och brände. I ren desperation så satte jag handflatorna över mina ögon, ovanpå solbrillorna och huv tröjan och böjde även ner hela ansiktet mot golvet i bilen. Försökte slappna av och somnade om igen. Sedan så vaknade jag ytterligare några ggr under den 2½ långa bilresan hem. Det var jobbigt. Gjorde operationen på en torsdag. Gick och la mig när jag kom hem vid 7 tiden på kvällen och sov sedan mer eller mindre hela tiden tills fredag kväll då jag vid 10 tiden på kvällen ville gå ut och ta lite luft. Detta var i april så det var mörkt ute, ändå var det FÖR ljust ute så jag var tvungen att ha på mig solbrillorna igen. Dock så kändes det betydligt bättre än då jag åkte hem. På lördagen körde jag bil för första gången någonsin utan (syn) hjälpmedel och på onsdagen började jag jobba igen. Jag kanske ska nämna att jag, 9 dagar innan operationen, enbart använde mig av glas ögon och inte linser vilket man inte får göra minst en vecka innan man ska operera ögonen då ögonen måste vara utvilade och fräscha.
Så gick det för mig...
Enda nackdelen som jag kan komma på är väl att jag med största sannolikhet måste skaffa läsglas ögon om 20-25 år. Men det är ju inte hela världen, dem flesta får ju ändå sämre syn när dem blir äldre så..
Skulle jag göra om det om det skulle behövas..?
LÄTT! Trots smärtan efteråt.. det är som när man tatuerar eller tar hål i öronen, det är positiv smärta.
