Alla som åker i fängelse har förtjänat allt ont som kan drabba dem, sammhällets vrede! <- Ironi
Problemet är bara att i sverige har vi ingen bevis börda. Alltså domstol kan dömma dig, mig, vem som helst på som det heter
"på sannorlika skäl".
Alla vi som är uppfödda med amerikanska deckar serier, filmer m.m. har ju sett att i USA är åklagare tvungen att visa
"bortom all rimlig tvivel" att den åtalade är skyldig. Så är det inte i sverige!
Här räcker det med lite indicier, så att de kan säga att man är
"på sannorlika skäl misstänkt" (Den kommentaren har ni säkert alla hört och läst i tidningar och i TV.) Dommen kan lyda precis likadant! Personen i fråga kan bli
dömd "på sannorlika skäl". Med andra ord, åklagaren kan inte bevisa att den åtalade har begått brottet i fråga, åklagaren kan bara visa upp att det är möjligt eller troligt. Och det räcker i sverige.
(Vad åklagaren är helt ointresserad av, är att det kanske är minst lika troligt att den åtalade INTE är skyldig. "Icke skyldig" ger inte en åklagare en fjäder i hatten och en sjuss på kariärs stegen.)
Hittar någon droger i din trädgård, så är chansen aldeles för stor att du åker på det, det hittades ju i DIN trädgård. (Tillgänglig för hela världen, bara en grind med hasp i vägen.) Kanske lite vagt, men på det stora hela är det allt som behövs om du har otur. Bätre rätssäkerhet än så har vi inte.
Med "sannorlika skäl" sitter, eller har suttit, alldeles för mycket folk oskyldigt dömda i svenska fängelser. Det kostar samhället oerhörda resurser, inte bara de pengarna som det kostar att ha folk inlåsta, utan som "Hammarslag" skrev, de skall börja på botten, med fogden i hälarna. Det är illa nog om man var skyldig till brottet man suttit för. Men har man fått sitta oskyldigt och kommer ut till en verklighet utan hus/hem, jobb och kanske med stora skulder pga att räkningarna tar inte paus, bara för att du gör det. Det är lätt att ge upp i det läget. och DET kostar de riktigt stora pengarna för samhället. För det kanske rör sig om en kunskap som kostar miljoner, som faller ur, kunnskap som kunde servat samhället i 30-40 år till, fram till pension, som ramlar ur för att personen väljer att inte ställa upp mera på det samhälle som högg en kniv i ryggen. Istället kryper det runt på botten levandes på soc. Eller som två av mina gamla skol kamrater, de åkte med några års mellanrum på var sin sketen "på sannorlika skäl" och har sedan dess levat utanför samhället, de hämtar sitt bidrag, de jobbar svart, allt står på familj och vänner, skulle jag låsas in på ett år (Som den ena satt.) skulle jag nog också göra allt, suga ur "systemet" var enda krona jag kunde.
"Hammarslag" verkar ta det som om han gjort sig skyldig till det. Tack vare bojan slipper han börja på botten när han kommer ut. Han kan fortsätta livet där han lämnade det. Är man dess utom skyldig till det man är dömd för, så är man nog inte så bitter över samhället.
så visst kan det kännas förjävligt 
