Nehe skrev:
pattilatti2 skrev:
sverige är helt underbart, har för mig att vi har nått som kallas grundlagar. tex. yttrandefrihets, kultur samt chansen att få berika sig rent utbildningsmässigt , men även personuppgiftslagar. Dessa får ej lämnas ut hur som helst... så va fan skall man med ipred o fra o gud vet vad, man skall va misstänkt för brott innan man får övervaka någon enl. grundlagen.. hehe... dubbelmoral?? svar: JA!!
Utveckla gärna dessa grundagar tack.
Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen (RF), successionsordningen (SO), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Regeringsformen är den viktigaste av grundlagarna, den omfattar dels statsskickets grunder och normer, dels bestämmelser om statens styrelse och om organisatoriska spörsmål. I Regeringsformen regleras sådant som medborgarnas rättigheter, riksdagsval, statschefens roll, regeringens bildande och arbete, samt bestämmelser om och regleringar av statsfunktionerna. Dessa statsfunktioner är lagstiftning, finansmakten, förhållandet till andra stater, den dömande makten, och kontrollmakten. Regeringsformen bestämmer att Sverige skall vara en parlamentarisk demokrati. Lagtexten innehåller, till skillnad från de flesta andra länders grundlagar, även bestämmelser om rikets styrelse vid krig och krigsfara (kapitel 13). Den 1 januari 1975 trädde den nuvarande regeringsformen i kraft efter att den fastslagits året innan. Regeringsformen består av 13 kapitel.
Successionsordningen reglerar tronföljden till den svenska tronen, det vill säga vem som får bli kung eller regerande drottning i riket. Därmed bestämmer lagen hur Sveriges statschef ska utses. Successionsordningen är från 1810 och är äldst av grundlagarna, den tillkom då huset Bernadotte gjordes till arvingar av Sveriges tron. I lagen regleras tronföljden till att gälla ättlingar till Jean Baptiste Bernadotte, som blev kung med namnet Karl XIV Johan. Genom ett tillägg äger numera endast efterkommande till Carl XVI Gustaf rätten till tronen. Fram till 1980 var tronföljden agnatisk, men samma år infördes kognatisk tronföljd, vilket innebar att kvinnliga ättlingar nu har lika arvsrätt till Sveriges tron. Därmed är kronprinsessan Victoria den nuvarande tronarvingen då hon är Carl XVI Gustaf:s äldsta barn. Successionsordningen och dess innehåll anförs i regeringsformen 1 kap 5 §, samt 5 kap.
Tryckfrihetsförordningen är den grundlag som skall garantera "fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning" för varje medborgare. Lagen tillkom som en reaktion på de hårda restriktioner som ålades medierna under andra världskriget. Riksdagen instiftade ny grundlag om tryckfriheten 1949 då restriktionernas ansvariga hade försvunnit från den politiska arenan.[2] Till skillnad från tidigare tryckfrihetslagar i Sverige innehåller den ett visst skydd vid krislägen. Till tryckfrihetsförordningen hör bestämmelser om publikationer, TV- och radiosändningar, samt stadgor om informationsfriheten. Liksom med yttrandefriheten finns bestämmelserna i korta drag även i regeringsformen 2 kap 1 §. Utöver att säkerställa meningsutbyte och upplysning skall tryckfrihetsförordningen även förhindra statlig censur, och stadgar att endast statlig domstol kan döma om innehåll i media strider emot gällande lag. Förordningen har tre delar: den positiva regleringen i vilken tryckfriheten definieras och avgränsas och syftet slås fast; en katalog över tryckfrihetsbrott samt bestämmelser om ansvarighet. Tryckfrihetsbrotten, är i princip desamma som yttrandefrihetsbrotten, finns även upptagna i Brottsbalken, varigenom de får sin laga kraft.[3]
Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är den yngsta grundlagen. Till form och innehåll påminner den om tryckfrihetsförordningen, vilken den ofta hänvisar till. Den och dess innehåll anförs i regeringsformen 2 kap 1