Sådär...

Halva säsongen har gått i MX-5 Cup och nu när man har semester så hinner man göra saker som skulle varit gjorda för länge sedan, så här kommer en tråd om min bil.

Bilen köptes hösten 2009 efter att min förra MX-5 blivit attackerad av en stolpe.
Målsättningen var att bygga en bil som skulle vara kapabel till att sluta topp 3 i serien.
Förra året hade jag en rätt taskig bil som jag köpt "färdig" och som knappt satt ihop och hade en massa övervikt, det skulle botas med den nya bilen som jag byggde i vinter.

Utgångsobjekt:
- Mazda MX-5 1,6
- Årsmodell 1990
- Miltal i skrivande stund 28.020 mil (ja, jag har inte kommaterat fel)
- Taskig lack och en hel del rost

Efter en kall och tuff vinter samt halva säsongen är nedanstående verklighet

Motor/drivlina:
- 1,8l swap från en NA -94
- Öppen 4,1:1 diff (alltså inte diffbroms)
- Egentillverkade motorfästen modell "Hockeypuckar"
- Lättare svänghjul med uppgraderad koppling/tryckplatta
- Egen rördragning till insug med öppet luftfilter framför kylaren
- Civinco Stand Alone, installerat och mappat av JapTuning
- Extraktorgrenrör
- Racekat
- Något ombyggd orginal catback med 2,5" Fullflödesdämpare
- Racingkylare från Arrows
- Egenbyggt Re-Route kylsystem med slangar ifrån Hydroscand

Motoreffekt:
Motorn är orginal specad till 131bhp
Efter ovanstående hårdvara och mappning av Japtuning är siffrorna:
- 119whp
Enligt bänkens beräkningar skulle det bli:
- 152,0bhp vid 7100rpm
- 172,2Nm vid 5183rpm
Med Mazdas specifikation på drivlineförluster borde 119whp vara ca 140-145bhp i motorn.
Jag är inte märkbart snabbare än någon annan "på rakan". Den huvudsakliga anledningen
till att Civinco installerades var att jag annars inte kunde få bilen godkänd enligt reglementet.

Mina Officiellla Varvrekord 2010: (tider tagna med transponder)
Kinnekulle 1:02.949 - MX5 Cup 1, 16/5 3/7 2010
Knutstorp 1:10.721 - Kval SSM 3/7 2010

Chassi:   
- Egentillverkade bussningar i hårt material. Varje bussning är individuellt tillverkad till varje infästning
- Smörjnipplar till varje bussning
- Modifierade länkarmar runt om för att kunna köra mer camber
- Dropstops fram (Uniballs med gängstav)
- Megan Racing Coilovers
- JR K-hämmare fram med justerbara droplinks
- OEM K-hämmare bak med justerbara droplinks alternativt ingen bak
- Förstärkta differentialbussningar "Rutlim deluxe"
- Chassiförstärkningar under bilen
- Fjäderbensstag fram
- Godkänd Störtbåge
- Cornerweight är utfört med hjälp av Stefan på MEGASPEED
- Geometrisetup är utfört med hjälp av Stefan på MEGASPEED
- Allt chassiarbete är utfört med hjälp av Stefan på MEGASPEED
- Efter avslutat race väger bilen inkl förare ca 990kg 

Fälgar, däck och bromsar:   
1x BBS 15x7 ET24 / Toyo R888 205/50 15
1x OZ Superleggera 15x7 ET37 / Kumho V70A 205/50 15

Toyo R888 håller tyvärr inte riktigt måttet för mig. De överhettar efter några få varv men är bra att ha vid exempelvis regn. Kumho V70A testades under SSM2010 och är mycket bättre än Toyo för mig.

Brembo skivor f/r
Belägg f: Carbotech XP10
Belägg r: Carbotech XP8
Ingen ABS

Interiör / Inredning:   
Så lite som möjligt 
Sparco REV
Sparco 6-P Bälte
Huvudströmbrytare
Laptimer
Störtbåge

Övrigt:
OEM Hardtop

Det är många personer som hjälpt mig på olika sätt, men vissa utmärker sig speciellt och tackas därför lite "extra" nedan. Ni andra vet vem ni är 

Stefan Mumm och MEGASPEED för allt arbete med bilen, alla råd, tips, lösningar som man bara kan veta om man varit med i racingen i över 30år. Tack för all tid du offrar till mig 
Stefan är den som är hjärnan bakom alla tekniska lösning och jobbar främst med hjulupphängningen på bilen samt cornerweight och hjulvinklar när det är dags för det.

Stefan på JapTuning för ett riktigt bra arbete med styrsystem och mappning. JapTuning har en servicenivå man önskar att alla företag i branschen hade och står verkligen för vad de sagt.

Martin Ring som kämpar med mig de tävlingshelger han kan. Att bara orka med mig så frekvent kan ju hävdas vara en bedrift i sig  En riktigt bra mekaniker som fixar fixet som behövs för att fixa problemet 

Framtidsplaner:
Först och främst så är det körning i fokus tills säsongen är över. Med 4 av 6 race körda är målet inte topp 3 utan målet är styvt satt på vinst. Till Finalen kommer jag som serieledare till en bana där flera förare har mer körrutin, men det ska bli skoj ändå.
Det finns en hel del framtidsplaner för bilen och den långt ifrån färdig. Karossen flexar som en wettex eftersom den har gått strax över 28 tusen mil och det finns säkert mer än bara det som flexar och har sig.
I första hand ska allt flex bort i den mån det går och rosten lagas. En våt dröm är att ha en Alpinvit MX-5 Ståendes på Linjen till våren 2011.
Det finns en hel del lättning kvar att göra. Jag får lov att väga 963kg efter avslutat race (med mig i bilen) och just nu väger jag in på ca 990kg så ca 20kg till hade inte varit fel att få bort.

Var goda, några bilder:

Lite lättning kanske?


Lite förstärkningar kanske?


Ja, jag måste hålla upp dörren. Den är ju ganska lätt (lägg märke till osthålen)


Lineup till Lördagens race på SSM 2010


Lördagens snabbaste frisörska ifrån SSM 2010


Det går fort i Liton


Det går fort i Liton fortfarande 


Ligger 4:a vid bildtagningen

Tänkte lägga ut min racerapport här för de som inte besöker MX-5 forumet.

Serwanskis Racerapport.

Min SSM började faktiskt redan på Hyllinges KM när jag fightades med Halbig, Pihl och Fredrik som alla var snabbare än mig. Till denna tävling hade jag 4 grader camber fram för att se om det går att få Toyona att fungera i relation till de andra däcken men jag hängde helt enkelt inte med. Jag hade innan SSM aldrig testat något annat än Toyo och Halbig tyckte jag skulle testa Kumho.

Jag berättade att jag helt enkelt inte har råd och Andreas kom då med den briljanta idén att jag skulle sälja ett set Toyo för att delfinansiera en uppsättning Kumho. Stefan Mumm, som är min rådgivare och som hjälper mig väldigt mycket tyckte samma sak. Jag kände mig lite tveksam att komma på ett helt nytt sätt däck av ett märke jag aldrig kört med till säsongens största tävling men jag tänkte "WTF, vad har jag att förlora?"

Sagt och gjort lades det ut annons och jag lyckades till slut få sålt den sämre av uppsättningarna jag hade. Andreas ringde land och rike runt och till slut ringde han mig och sade att jag kommer ha däck innan SSM, de skulle skickas direkt från utlandet. JÄTTETACK Andreas Halbig.

Väl till SSM hade jag bara ändrat tillbaka en del hjulvinklar till en setup som jag vet passar bilen och min körstil.
På fredagsträningen glömde jag givetvis transponder som jag alltid gör (taktik?) så jag fick ingen officiell tid.
Laptimern visade en alldeles för låg tid så jag tänkte väl att den klyddar igen, men shit vilket grepp bilen hade.
Jag var inne 3 gånger i depån för att kolla tryck och temp. Tack till Stefan Mumm, Laszlo och Henrik Månsson som bistod med fredagens snabbaste pitstop. När jag väl fått till ett bra tryck körde jag några maxade varv och jag har aldrig varit med om sådant grepp. Att kunna gå över NGK på fullgas i 4:ans växel (utan att det definieras som drifting) har länge varit en dröm. Dessa däcken hade ett helt annat bett, helt annan precision och man kunde med lätthet pricka apex precis där man ville och sedan enkelt glida ut mot turnout, helt underbar känsla.

Jag testade att pusha lite hårt för att se hur däcken beter sig, ingen dramatik alls faktiskt. Lite mysigt däckskrik följt av en kontrollerad drift utan att däcken blivit överhettade för resten av passet.

När jag kommer och jämför tiderna med Halbig säger han att jag är snabbast.
-Jaja, tänkte jag. Han säger bara så för att vara snäll tänkte jag   .
Efter träningen plockades hjulen av och roterades på bilen då jag hört av flera att de slits en hel del.

Lördagen var det dags för kval. Jag lineade upp redan innan förarmötet för jag vill inte få en massa trafik på kvalet. Kommer ett varv varpå jag märker att alla inte ens kommit ut ur depån än. Kommer in i T1 med en stor lucka och sätter 2 fria varv innan jag är ikapp en klunga. Bilens känns riktigt bra. Släpper av lite mer och kör in i depån för att justera trycket. Killarna gör jobbet perfekt och jag kommer ut efter Pihl.
"Vad är detta" tänker jag? Jag knappar in på Pihl?!
Han leker säkert med mig och kör på halvgas tänkte jag, han har ju helt nya 048or.
Nåja, körde om Pihl och fick några fria varv som jag blev nöjd med, bilens känns bra. Kommer ikapp en klunga och bestämmer mig för att ta mig in i den och strida lite för nöjets skull, vilken kontroll, bilen känns bra även när man stressar den och däcken överhettar inte.

Jag kommer in i depån och går över till Mumm för att diskutera spårval och olika utgångsalternativ nu när jag har mer grepp. Halbig kommer fram med ett stort leende
-Grattis, du är snabbast!
Jag trodde först inte honom, VA? 3 tiondelar?
Det kändes inte verkligt. Nåja, nöjd som aldrig förr glider jag upp i depån med ett leende från öra till öra.
Har aldrig kört så fort på Knutan och nu insåg jag verkligen vikten av bra däck men även vikten av att göra det bästa man kan av det material man har.

Gjorde absolut ingenting till Race 1, bilen känns juh bra.
Startar 1:a, första gången sedan jag började köra förra året.
Det känns skoj och jag känner lugnet före stormen. Värmer inga däck. Tänkte att det kan juh inte behövas i denna värme och Toyona hade ju bett från första början.

Rullar fram till Linjen, ser en svart bil i backspegeln som ser hungrig ut, fokuserar, lamporna tänds, motorn ylar, lamporna släcks....
Det bara spinner, och på ett hjul dessutom
Satan också, ser hur Henriksson knappar in på mig i starten, håller lugnet och mitt spår, har svårt att hitta greppet i däcken. Ut på rakan ser jag Fredrik i min backspegel, väldigt snart byter han spår och satsar på omkörning, han är snabbare hela varvet runt. De andra låg inte tillräckligt nära för att dra nytta av Fredriks omkörning så jag tänkte att det är lika bra att inte stänga honom eftersom de andra då också kommer ikapp.
Sagt och gjort åker Fredrik om vid inbromsningen till T1, snygg och clean omkörning.
Fredrik är snabb och drar ifrån mig. Jag har svårt att hitta grepp.
Efter något varv avstannar han distansökning och det känns som om det börjar gå fort nu, det känns som om jag börja knappa in på honom, några varv kvar. Plötsligt går hans bakhjul utanför banan precis innan bäcken och han går på kontrollerad sladd genom hela kurvan och till följd av detta får han en usel utgång på rakan. Jag kommer om honom halvägs på rakan (på vänstersidan) och smyger sedan innanför honom och täpper till vid inbromsningen. Nu går bilen bra. De andra är ruskigt nära och jag ser som de börjar fightas bakom mig. Jag tänker bara på att köra fort och inte kampas men någon, det kostar tid, inte kampas, det kostar tid, inte stänga, det kostar tid.

Kör några varv med max fokus och märker att jag drar ifrån klungan bakom då de fightas och gör varandra långsammare. Det känns bra. Passerar mållinjen, bara ett varv till. Kommer ner över NGK...
Där står en gubbe med röd flagg och vinkar in mig! Tur man har XP10/XP8
Målgång har redan varit tydligen. Men herren höll bara flaggan när jag passerade.   
Nåja, riktigt glad åt min första vinst och att jag minskar avståndet till Pihl i serien.

Till Final 2 startade jag 3:a pga att jag hade 3:e tid i race 1.
Värmer däcken varsamt på Mastervarvet, det känns tryggt. Ställer upp bakom Halbig.
Rullar fram till Linjen, ser en svart bil snett framåt till vänster som ser hungrig ut, en röd framför som jag vet är riktigt snabb, fokuserar, lamporna tänds, motorn ylar (håller samma varvtal eftersom jag vet att det fungerar, har ju gjort snabba starter för) lamporna släcks....
J*vlar vilken bra start jag fick, inget hjulspinn, lagom mycket slir på kopplingen och perfekt växling.
Väl framme vid T1 ligger jag och smeker Andreas rumpa och det finns ingen plats för Fredrik att ta sig in på innern. Andreas drar ifrån lite och varven går. Efter några varv knappar jag in på Andreas och analyserar hans körning "Var är han långsammast?"
Jag ligger tillräckligt nära för att göra en dykning men vill inte, vill inte åka ihop med min teamkompis som dessutom är anledning till att jag ligger såhär högt uppe (däcken). Vill inte börja "fightas" för tidigt så att inte fler knappar in och börjar vara med i tätkampen. Ligger kvar och väntar passivt, ser var jag tar in på Andreas. Sista varvet klipper jag honom där tänker jag.
Andreas gör dock ett felfritt sistavarv och luckan är för stor för att göra en dykning, attans också.

Varvningarna är i full gång och på väg in i idioten närmar vi oss Andreas K. Ingen blåflagg ute!!!
Bara några kurvor kvar innan mål, ser hur vi kommer ikapp Andreas K precis innan högern innan lito.
Andreas Halbig dyker mot innern men där finns ingen plats.
Andreas Karlsson håller sitt innerspår och Andreas H bromsar och kastar sig mot yttern.
YES! NU!
Världens lucka öppnar sig och attacken är självklar, detta går garanterat.
Precis vid turnout blir det för trångt, jag är redan emellan bilarna, kan inte göra något.
Kontakt mellan mig och Andreas H och sedan kontakt med Andreas K och min bil lyfter...
Full broms, friläge, och jag spänner mig i stolen. Hinner tänka att detta gå riktigt illa, håller bågen?
Ser skyn, hör en massa ljud och landar sedan på hjulen...

Något har hänt med bilen, den vinglar fram och tillbaka, ratten står mer än 90 grader snett.
Två kurvor kvar - Detta måste hålla ihop! Petar in 3:an o stämplar för att inte varva för mycket
Full gas mot lito och ser hur en Svart bil blir större och större i backspegeln.
Bara bäcken kvar, bilen går inte att hantera, sladdar nästan av.
Full gas ut på rakan, bilen accelererar väldigt långsamt.
Målgång som 2:a, 0,5sek före Fredrik.
Hur har det gått med Andreas K?

Väl i depån är allt OK med Andreas K, bilen är skadad.
Mina hjul pekar lite hur de vill, karossen är bucklig.
Andreas H har en bucklig bil han också.

Detta är första incidenten jag är inblandad i. Känner mig lite dum men jag vet att platsen fanns där eftersom jag tog den. Av X anledning försvann platsen när jag var emellan. Ingen av de iblandade är övertygade om vems fel det var, tråkigt att Andreas Ks bil blev mest drabbade när han bara är varvad och inte fightas.

Alla är oskadda, endast materialskador.
Jag ser det om en raceaccident utan några självklarheter.

Stämningen är lite "sådär" i depån och alla "icke inblandade" verkar ha åsikter utan att ha något underlag för dessa, men det är väl så det är när någonting händer.

Diskussionerna är heta och många och det finns blandade åsikter.
Under briefingen kommer Hans Drangel med den superba idén att skramla ihop pengar till Andreas! Toppenidé!

Med vetskap av det jag vet idag hade jag inte gjort samma sak igen.
Jag hade väntat till Lito eftersom jag hade haft mycket mer speed med mig och kunnat göra en dykning där istället för att det nu skulle drabba någon som inte var med och fightades i toppstriden.

Nåja, nya tag till Falkenberg.
Jag har lite plåt att rikta och hjulupphängningar att få raka. Har nog aldrig haft så mycket TOE-out förut, hehehe   Alla fälgarna är skeva och detta är ju mina lätta racingfälgar (superleggera)

Bilen står i garaget på pallbockar och motivationen är inte på topp, blir väl att slita ner hela hjulupphängningen i bitar och se över vad som är defekt.

SSM lämnar jag med huvudet högt trots att jag tagit åt mig väldigt mycket av alla påhopp då jag inte upplever de som befogade, tycker det är lite synd. Pratar med Andreas K på vägen ut, allting verkar OK och han satsar att köra på Falkenberg.

Trots alla händelser är jag nöjd med helgen.
Bilen går bra.
Jag har tagit min första vinst.
Jag leder serien och detta är min första fulla säsong.

Detta börjar bli riktigt skoj.

Det finns flera som är väldigt snabba på Falkenberg, Pihl är en av dem.
Det kommer bli en tuff helg det där.

Hej hopp alla!

Shit vad långt inlägg det blev.