Som jag berättade i mitt inlägg innan så skulle vi till veterinären med katten Musse. Det slutade med att vi (fick med mig pojkvännens mamma) spenderade hela dagen där. Först i valbo där dom skickade oss vidare till Ulltuna i Uppsala. Var hemma strax efter 19. Det var en tuff dag då vi beslutade oss att avliva Musse. Det visade sig att han hade Lymfom/ia (minns inte riktigt vad det hette) alltså cancer. Lymflarna runt tarmarna och runt levern var x antal förstorade. Det fanns inte så mycket att göra, vi kunde låta honom ligga på dropp i några dagar, då personalen hade julledigt, för att sedan börja behandla honom. Men det är inte säkert att han skulle svara på cellgiftbehandlingen och gjorde han det skulle han kanske levt 1-2 år till. Men jag tyckte det inte var ätt mot honom, det är inget kattliv. Visst saknar jag honom och jag önskar att han kunde leva minst 10 år till men så blev det tyvärr inte. Helt sjukt att en sån ung katt (han var inte ens 1½ år) kan få en sån hemsk sjukdom! Jag är lite rädd att det ska vara ärftligt så att hans syster Blondie också ska få det. Men jag hoppas inte! Jag har en känsla av att hon kommer att leva länge. Så länge hon slutar med sina självmordsförsök! Hon sätter sig mitt i vägen och där kan hon sitta, bilar får stanna för henne. Vissa blinkar med helljus och så men hon bryr sig inte. Testa med att tuta kanske? Det var en stackare som fick motorstopp efter att ha behövt stanna för kattrackarn!

Annars då? Jo julen och allt som hör där till är nu över ännu en gång och man är en jul fattigare. Den var mysig fick lagom med julklappar och saker som jag ville ha. Bland annat en ny telefon! Äntligen kanske jag får en telefon som man kan göra nått utan att den fryser fast så det inte går att göra nått! Och snart är det nyår också. Jag hoppas det blir trevligt, som vanligt är det några som ställer till det lite grann men det är nog så det ska vara antar jag...

Just det, vi har haft strömavbrott här också i 3½ timme. Jag är sjuktglad att det inte varade längre då vi har ett akvarium. Hade inte gärna sett dom frysa till is! Bor ju som sagt i en liten stuga med el-element som värmer upp den så det blir sjuktkallt när inte elen fungerar. Sist jag kikade efter att ha fått elen tillbaka så var det 15 grader här inne. Hoppas det blir varmare snart. Och framför allt är jag glad att jag inte är en av dom som haft strömavbrott sen juldagen :s tycker verkligen synd om er! Usch!

Näe nu är det sängen som gäller. Vi hörs väl! Ajöken

Vi börjar med katt en. Han har haft lite problem med en annan katt här på gården. Det slutade på att vår katt inte längre ville gå ut. Nu är han jättemager, fast han börjar lägga på sig lite igen (eller så är det önsketänkande...) Han var helt motsatta från den katten han var innan allt bråk hände. Han var nästan lite tjock, kurrade i massor, myssjuk osv osv. Dock så är han fortfarande myssjuk och det är bra! Han har börjat kurra lite grann igen. Och det viktigaste utav allt (!!) han svarar när man pratar med honom. Det har han alltid gjort. Så om en timme ska jag vara hos veterinären. Ska bli spännande och se om Räsern tänker starta eller inte! Har inte kört den på jag vet inte hur länge. Har mest blivit Audin senaste tiden men nu jobbar pojken så Audin är inte hemma. Men det ska inte vara nå problem att starta den lilla :) I annat fall så finns det 2 bilar till på gården, fast jag vägrar köra 850'n. Usch! Volvos hatar mig. Dom har en tendens att krångla så fort jag tittar på dom. *ryser* Sen finns det ju en super fin Mitsubishi Galant som jag alltid kan låna. Men det är lite läskigt att köra så pass fin bil när det inte är min. Dessutom så har den dubbfria däck. Näe måste nog ut och testa om bilen vill starta. I värsta fall får jag ta Valmeten (traktorn.)

Till bocken. Som ni nog vet så är Gävle mest känd (efter att vara den största fjortisstaden i princip) för sin fina julbock. Personligen tycker jag att den är jättefin och jag tycker att det är väl ungefär det enda konstverket som Gävle kan vara stolt över. Men år efter år efter år så är det någon stackars sate utan liv som måste bränna ner den. I år hände det igen, natten innan julafton. WHY?! Kan man inte bara låta den vara? Själv tycker jag att man kunde göra som tradition att bränna ner den i trettondagarna. Alltså att det sker under bevakning och man fick komma dit och fika och så. Lite som en majkase fast bock... öhm... bockkase? Ja ni förstår nog vad jag menar. Jag misstänker att dom inte tänker bygga upp den nå mer för i år och det är ju otroligt synd tycker jag...

Men men livet går vidare. Nu måste jag springa om jag ska hinna med allt innan jag måste åka! Hörs då! Om inte dom närmsta dagarna så vill jag önska er alla en riktigt God Jul :)



Gävles stolthet, så länge som den får stå kvar det vill säga...

Det är spännande (jag använder det ordet rätt ofta va?) med människor. Man vet aldrig när dom ska slå till. När man minst anar det så dimper det ner ett litet udda inlägg nånstans. Idag kom det här på garaget. Jag har aldrig hört talas om människan och ingen som helst aning om vem det är. Så om du udda människa läser detta så kan du väl säga vem du är och varför du skrev sådär. Skulle vara spännande (där kom det igen!) att veta varför. Men jag antar att det är uppmärksamheten som lockar. Eller har jag jättefel nu?

För övrigt så kommer jag aldrig att förstå mig på oss människor. Hur fungerar vi egentligen? Är vi gjorda för att älska, såra och förlåta? Ibland känns det så. Man blir sårad alldeles för många gånger och ändå slutar det med att man är så förbannat dum och förlåter och "glömmer". Det sägs ju att "med tiden läker alla sår" Men jag är inte så säker på. Ibland spelar ingen roll hur många gånger man syr igen dom där förbaskade såren så går dom ändå upp gång på gång. Jag vet inte riktigt hur man ska göra. Kanske skulle ta och testa lite superlim istället för att sy. Då kanske det inte går upp lika lätt...?

Jag vet inte vart jag vill komma med det här inlägget egentligen men jag måste skriva av mig lite känner jag...

En klok människa sa till mig en gång, denna kloka människan är för övrigt min syster, att "Den enda man kan lita på är sig själv." Men ibland kan man nog inte ens det. Jag litar inte på mig själv i vissa lägen. Men sen finns det dom lägen jag bara kan lita på just mig. Och det är väl då det brukar gå åt helvete.

Men en sak har jag lärt mig av oss människor och det är att det måste hända nå otrevligt för att vi ska få veta vilka som är våra sanna vänner...

Innan jag säger hej för mig så tänkte jag ge er ett stycke ur en av mina favoritlåtar med Colony 5 och deras låt Friends...

You thought you could make this up one day, all the pain you gave me
When you talked behind my back
I used to call you my friend, but that was long ago
Now I know you as my enemy, and that can't be restored

Sen eftersom jag är så snäll så tänkte jag även ge ett till stycke ur en annan av mina favoritlåtar fast med VNV Nation och deras Illusion

Please don't go
I want you to stay
I'm begging you please
Please don't leave here
I don't want you to hate
For all the hurt that you feel
The world is just illusion
Trying to change you

Detta är två sjuktbra band, enligt mig, med sjuktbra texter!

Jo men visst. Jag märkte idag att jag inte riktigt är van att köra i detta väglag och framför allt inte med en V6:a! När jag skulle svänga ut på valbovägen (som är en helt vanlig väg med varsina filer åt vardera riktning) så fick jag stanna då det kom bilar. När jag skulle där ifrån, "inga problem" tänkte jag och släppte upp kopplingen och gav lite extra gas då det är en lätt uppförsbacke. Det slutade med att jag först spann med bilen sen när jag svänger (till vänster då) så lyckas jag få lite sladd på bilen. Ganska obehagligt första gången i fredag eftermiddagens rusningstrafik. Men efteråt när jag tänkte efter på det så var det ju rätt skoj ändå. Jaja, för er är det säkert vardagsmat men som sagt jag började köra i somras så jag är inte så jättevan med vinter och halka som hör där till.

Annars då? Jo vars, dagarna går och snart är det julafton. Say what? Jag tyckte det precis var julafton! Vart tog tiden vägen? Men allt klappar är kirrade iallafall. Ska dom bara slås in och det är väl det som är det tråkigaste med det hela. Eller första julklappen är lite rolig. Men efter att få papper över hela rummet, snöre där det inte ska vara, råkar klippa sig i fingret och tejp i håret så är det inte så roligt längre. Man suckar och det slutar med att man raffsar ihop en klump med papper och lite snöre för att piffa upp det hela.

Nu ska jag kila vidare. Ajöken

Det har snöat i massor sedan igårkvälls. Är det ens ett ord? sak samma. Jag har sovit sammanlagt 4 timmat inatt. Lyckades inte somna förrän 2 inatt. En timme senare ringer pojkens telefon och han måste ut och ploga. Jag följde med upp och sa hejdå och låste, kröp ner i den underbart varma sängen. Men tror ni jag kunde somna om ingen? Precis. Låg vaken, avskyr att sova ensam. Slutade med att jag satte igång en film. Jag är nämligen världs bäst på att somna när jag ligger och kikar på film. Men den gubben gick inte. Låg vaken och filmen tog slut. Gick och hämtade en ny. klockan 6 lyckades jag somna igen och har vaknat till och från fram till klockan 9. Jag är nog ganska trött skulle man kunna säga... Har funderingar på att åka till mamma och pappa men jag skulle förmodligen vara livsfarlig på vägen! Fast jag kan göra som resten av Gävles (säkert resten av landet) och köra jättesakt för det snöar ju fortfarande och det är tydligen tok halt ute! Kanske bäst att stanna inne ändå. Räsern har knappt nå bromsar kvar och däcken är väl inte dom bästa. Fast lite spänning i tillvaron har aldrig skadat någon ;)

Jag är kass på rubriker så insåg jag att det var 10 dagar sen jag skrev sist så där har ni den förklaringen...

Nu verkar det som vinter kommit till Gävle med både kyla och snö. För tillfället vräker det ner med snö. Iallafall sist jag kikade ut. Och det är nice. Men det betyder också att pojken måste ut och ploga inatt. Hela Sandvik ska bli fri på snö. Visste ni att Sandik består av 14 mil väg? Det gjorde inte jag heller. Sjukt! Hade kunnat gissat på halva sträckan...

Helgen var nice med mycket bilåkande och en hel del sladd. Dock så har jag inte riktigt tagit det klivet än. Dock så har jag mungiporna uppe vid öronen när människor jag åker med leker med bilen. Det har jag alltid haft. Är så sjukt nice! Även fast det inte är jag som sitter bakom ratten så får jag sån sjuk adrenalin! Men någon gång i framtiden så ska jag ta steget att själv sitta där bakom.

Körde pojkens mammas bil idag vilket är en automat. Jag är så enormt imponerad av mig själv att jag inte har försökt koppla än en endaste gång när jag kört den där bilen. Men jag gör knepet som min pappa lärde min syster när hon skulle köra en automat för första gången. "Sätt vänster foten så nära dörren som möjligt och glöm sedan bort den..." Och det värsta är att det funkar! Ibland kan Gubben sina saker.

Jaa just det. Idag så skjutsade jag pojken till arbetsförmedlingen och jag skulle ta mig ifrån stan helt själv för första gången. Vilket jag gjorde så jäkla snyggt. Lite beröm måste man få ge sig själv. Var skitskraj ska jag säga er. Haha. Men iallafall. Skulle ta mig vidare till konsum och posta lite saker. Så hamnade jag bakom en s60. Det (såg inte om det var en tant eller gubbe) som körde bilen körde väldigt skumt och framför allt toksakta så jag lägger mig i vänsterfilen (dock är det inte markerat som två filer men det är det) tänker köra förbi. Vad tror ni inte Det som kör bilen gör då? Precis kör över lite grann så han ligger på båda filerna. vinglar och har sig och tvärnitar tätt som oftast. Tillslut lyckas jag ta mig förbi den nedrans bilen och kör iväg. Jag drar en lättad suck.

Näe men nu har jag skrivit av mig lite onödig information igen :) Ha're nice

Idag ska jag till köpis (valbo köpcentrum) och gå på klappjakt med en mycket god vän som jag inte träffat på jättelänge! :) Ska bli trevlans!

När jag vaknade för ungefär en timme sen så såg jag till min stora förvåning att det snöade! Hade nog precis börjat eftersom det inte var speciellt mycket vitare på marken än det var innan jag gick och la mig igår. Men det är nog snöbyar för det slutar och börjar till och från. Hoppas det kommer mer! Vill så gärna ha snö nu!

men nu måste jag springa ut till Räsern. Skönt med garaget såna här nätter när det är frost ute ;) Hörs! Ajöken

När någon i ens närhet skriver saker som sårar fler än sig själv? Varför kan man inte välja sina ord så man inte sårar människor? Bara ett ord kan såra och sätta sig djup! Det svider och tränger sig djupare och djupare. Jag har försökt så många gånger i så många år. Men det kanske inte räknas? Hur gör man? Ska man bara låta det rinna ut i sanden och låtsas som att inget har hänt? Ibland är det bäst så. Men när det händer gång på gång, då orkar man inte riktigt nå mer. Man ger upp eftersom det inte är någon idé tillslut!

Kan du inte säga det öga mot öga så man vet varför man hela tiden bara gör fel, så man kan rätta till det! Jag har ingen aning om vad jag gjort dig, som sagt jag försöker jag försöker strunta i det du säger. Men ibland är det så svårt. Jag blir så frustrerad eftersom jag inte vet vad jag ska göra. Och eftersom jag vet att så många fler än jag blir sårad av det du skriver/säger.

Varför kan man inte försöka? Men jag antar att jag som vanligt begär för mycket av människor...

Nöjd och lycklig satt jag mig i Räsern och åkte först till posten i valbo för att ja, posta ett brev så klart. När jag satt där och poppade musik som bäst och skulle svänga in till posten så blir det tyst. Utan att se så visste jag att en säkring gått till stereon eftersom den har gjort sådär förr. Suckar djupt, postar brevet, åker tillbaka hem till gården där jag hittar på svärfar så han kan byta säkring, då jag är så tafflig att jag inte kan själv eller rättare sagt jag har ingen aning om vart han har sina små glassäkringar. Sak samma, han byter ut den och vips så funkar stereon.

Sätter mig i och åker vidare hem till mamma och pappa. Sitter och sjunger och studsar för full hals så hela bilen hoppar med. Sen blir det en 70 sträcka och lite kniviga kurvor, men orkar inte sakta in, svänger och det känns som att bilen ska tippa. Mitt i känslan av tippandet så hör jag små underliga ljud. Det är däcken. I den tvära kurvan med dom smala däcken gör att det skriker till lite. Men inte sådär häftig som det brukar kunna göra utan det låter som, jaa hur ska jag förklara det, iih? Typ. Med andra ord tokfjolligt!

Men det finns en funktion som jag bara älskar med Räsern. Tomgången är så grymt hög så när man ska köra på 30 sträckor så gasar eller bromsar man ner till 30 och lägger i 3:an sen behöver man inte göra just något utan den går av sig. Om det inte är upp/nedförsbacke då kan han behöva lite hjälp.

Tur att han är söt :)

Jahapp då var det första december, alltså en månad sen är det ett nytt år ... igen? Vart tog år 2009 vägen? Tänk så mycket som har hänt och så lite man minns. Jag må har bra minne men det är kort. Och jag har faktiskt lyckats med en sak som jag lovade mig att jag skulle fixa detta år, körkortet! En stor grej för en rätt liten människa. Jag pratar om mig alltså...

Sen har jag misslyckats med andra saker men vad sjutton det är bara att ta nya tag! Beach 2010 nästa! Även fast jag sagt så några år i rad nu, men om jag gör det lite mer officiellt så kanske det sätter lite mer press på mig och jag kanske klarar det. Ähh, va fan, klart jag kirrar det denna gång!

Nog om Beach 2010 nu...

Imorse skuttade (läs släpade) jag mig upp 7.10 ur min varma säng och släpade med mig täcket till soffan och kröp ihop där. Kikade på julkalendern. Jag må va 19 men 5-åringen i mig måste få se på julkalendern för att avgöra om den går att kika på eller inte. Och det lät som att jag måste släpa mig upp tidigt imorgon också för att riktigt kunna avgöra. Visst man kan se reprisen på kvällen men det är inte riktigt samma sak! Men det är rätt skönt ändå att komma upp tidigt, man hinner med så mycket mer på så vis! Inte för att jag har gjort så överdrivet mycket saker idag heller, men nån dag så kommer nog även jag göra underverk...

Vet ni, jag vill ha snö! massa snö! jättemassa med snö! Okej, vintern 98 var kanske att ta i, eller näe egentligen inte! Mer snö till folket! För ska det envisas med att vara kallt och vinter då ska de banne mig ligga ett tjockt lager med snö mest överallt! Man kanske skulle ta och flytta norrut...?

Känner att det är mycket svammel i min blogg. Så det är nog lika bra att sluta här innan den blir rörigare om det nu kan bli det...?

Igår tog jag och julpyntade stugan. Jag fick väl mer eller mindre hjälp av katterna. Mest mindre då Blondie tyckte det var mycket roligare att leka med allt glitter till att slutligen sätta sig på det så jag fick putta på henne. Det är tur att hon är söt åtminstone ;)

I helgen blir det julbak då det är första advent :) Mys! Synd bara att vädret är sjukt tråkigt! Eller ja idag ska man väl inte klaga då solen faktiskt var framme hela dagen! Men som vanligt har man alltid något att klaga på. Men hörde att det kanske skulle bli minus och kanske till och med lite snö nästa vecka, följt av plus och regn några dagar senare. BUUH så dåligt! Men jag försöker se det positivt. Då kanske det är minus och snö på julafton, det är det som räknas :) Så länge det inte kräksnöar på själva afton för då måste pojken jobba och det vill vi inte! Även om det är väldigt bra betalt och mysigt så vill jag inte att det ska snöa då. Jag är lite självisk på så vis... Buuh på mig...

Ikväll blir en lugn kväll. Men imorgon ska jag vara barnvakt till mina brorsöner. Så det är bäst att man ser till att sova ut ;)

Får se om man åker in till stan och kikar på bocken när den invigs också. Skulle faktiskt vara lite mysigt. Men då åker självklart kameran med för ut i fall man hittar något vackert efter vägen ;)

Men vi hörs eller syns kanske till och med! Ajöken




Det är skillnad på att hjälpa till och att "hjälpa till" :o

Hur ska man göra då? Om i princip allt går snett? Ska man då titta åt ett annat håll och hoppas på att det blir bättre? Visst egentligen ska man inte klaga för det finns ju alltid någon som har det värre. Eller har jag fel nu?

Jaja, nu tänker jag ta med mig min kamera och gå ut och skingra tankarna. Kameran är den bästa medicinen mot för många tankar.

Audin gick igenom fint, om man bortser från en villkorstvåa på att ena positionsljuset var trasigt. Men det var en riktigt trevlig kille som kikade på Audin. Fler såna! Räsern måste dock tillbaka då det var en spindelled vänsterfram som glappade nå otroligt. Men nu är det kirrat så nu ska vi bara fixa ny tid (eller om vi åkte dit på drop in) så får vi (iallafall jag) hoppas den går igenom då :)

Tyckte killen som kikade på Audin var riktigt häftig, han sa nå i stil med:
"Ja, egentligen är det väl ingen idé att kika under eftersom Audi's inte rostar, men jag gör det ändå..." Och som sagt helt rostfri under. Även karossen är i princip helt rostfri bortsett från två minimala fläckar som man knappt ser vid ena listen... Finbilen :)

Eftersom både Audin och Räsern ska på besiktning imorgon så krånglade så klart dom båda idag...

Började med att jag och pojken skulle ta Räsern hem till mina föräldrar. Sätter mig i förarsätet och startar bilen men det ända som händer är det väl kända ljuden från startmotorn. Sen inget mer. Med andra ord bilen vägrade starta! Försöker igen och igen med olika knep. Slutar med att svärfar kommer och tvättar rent tändstiff och sätter tillbaka dom och hokus pukos så fungerar den rackarns bilen! Och nu hoppar jag att den startar även imorgon! Annars blir det jobbigt!
Medan svärfar försökte få Räsern att gå så tog vi Audin först till Swedol där pojkens bror jobbar. På väg dit så började bilen vibrera allt mer. Lät precis och kändes precis som att det var punktering! Men när vi var framme konstaterade vi att så var inte fallet.
Gick in till affären och pratade lite och köpte spolarvätska. Sen tänkte vi åka vidare till mina föräldrar men vi kom fram till att vi inte vågade åka med bilen hem till dom utan åkte tillbaka hem till valbo. Sista biten lät bilen precis som ett ånglok! Helt seriöst!
Kikade hemma på gården och hittade fortfarande ingen punka. Men eftersom det var lite dåligt med luft i högerframdäck så tänkte vi ta och fylla på med luft och började ta bort fälgsidorna och vips så ramlade 4 av 5 hjulbultar från vänster bakdäck, ner på marken. Där hade vi felet! Tur att Fälgsidorna satt på så att vi inte behövde köpa nya bultar och framför allt, TUR att 1 satt kvar så vi inte tappade hela däcket! Det var nog också tur att vi åkte hem till Valbo istället för till mina föräldrar...
Slutade med att vi tog Räsern till mina föräldrar där fick vi iallafall lite fika och det var ju tur. Hur hade vi annars överlevt denna dag ;)

Nu sitter jag bara och hoppas på att åtminstone ena bilen går igenom imorgon! Men jag misstänker att dom inte gör det.. Men imorgon är en annan dag. Nu ska jag sjunka ner mig lite mer i soffan och kika på tv! På återseende

Jag har tagit efter ett citat som jag hörde från min pojkväns pappa här om dagen...
"När man håller på att svälta ihjäl eller är riktigt kissnödig, det är då man är som lyckligast. För då har man bara ett bekymmer..."

Kom att tänka på det nu när jag var riktigt kissnödig. Man kan banne mig inte tänka på något annat än att man måste på toaletten! Och jag tror dom flesta håller med mig om detta. Eller hur?