Jag vet inte vad jag ska säga, jag finner inga ord...
Saknaden är bara så ofantligt stor.

Jag kan än idag knappt en månad senare inte förstå att du verkligen är bort...
Borta för all oändlig framtid...

Bara den känslan man har att, fan ja ringer honom så drar vi ut o hitta på något kul. ... Hur mycket jag än ringer kommer det aldrig mer att vara någon som svarar... ingen som svarar ingen som skriver...

Många frågor utan svar..


Istället får jag var kväll gå ut o ställa mig o titta upp mot den klara himmel o se att där nu mera finns en stjärna till som skiner, skiner starkare för mig o oss andra nära o kära....



Var du än är var du än finns...
Är det mycke fina saker vi alla minns.

Något kunde ta dig ifrån oss... men Aldrig de minnen vi har.
De kommer för all framtid att finnas i säkert förvar.


4 ever in my heart!!