Landsvägen är ett perfekt vardagsrum. När jag låter min Rover Eight Twenty Vitesse Coupe sträcka ut ordentligt så sker något med kemin i kroppen och känslor av olika sorter rusar i hjärna och kropp. Exakt vad som händer vet jag inte då min kemikunskap är begränsad, men jag vet följande:

Var jag varit, då det är en plats jag lämnat bakom mig.

Vart jag är på väg, då jag färdas i en riktning mot platsen.

Det smärtar i mitt bröst och lärarhjärta att se hur forumet fylls med missbrukandet av ordet vart.

"Vart hittar jag den?"

"Vart sitter den?"

"Vart köper jag den?"

Nej nej nej nej nej nej!!!
Var!!!!