Jag har längtat som en idiot efter denna veckan och denna dagen i flera veckor och nu är äntligen den dagen här. Så om lite drygt 12 timmar så hoppas jag att vi äntligen är på rull uppåt. Eftersom jag vet att Haylie inte älskar att åka bil så pass mycket som jag själv gör så kommer en resa som normalt tar 3,5-4 timmar ta något längre tid denna gången.

Har en del som ska fixas innan vi ska åka hemifrån också, man vill ju komma hem till ett rent hem på Söndag och bilen ska städas ur då jag bara vill ha med det absolut nödvändigaste så allt onödigt ska ur. Jag har ju tänkt mig att få med mig en matta och ett vardagsrumsbord hem ifrån Sthlm på Söndag också och då vill jag ju inte ha en massa extra bös som tar en massa plats.

Tanken är väl att vi ska hinna komma upp en stund innan jag tänkte att vi skulle till Brostugan, det ska ju bli fint väder och relativt varmt dessutom så why not när man ändå är uppe. Den sista pusselbiten som jag vet finns kvar i 08a området kommer att göra mig komplett och det kommer att kännas tomt sen när vi åker hem på Söndag, blir ledsen bara jag tänker den tanken. Men å andra sidan så är tanken att vi ska upp snart igen och att jag ska fortsätta kämpa att komma tillbaka dit igen. Bara den sista tanken gör mig glad och det kommer att lyckas när tiden är inne.

Och Barkarbyträffen på Lördag är också något som ska bli roligt, om vi ens kommer iväg dvs. Jag menar när jag och Thomas ska dit tidigare år så har vi knappt kommit iväg, tiden springer iväg när man har roligt.

O till råga på det, jag måste sova men kan inte sova för att jag är för uppspelt. Damn!