Tid sägs vara det enda vi har gott om även om det inte alltid känns som att det är ett helt korrekt uttalande. Det är inte ofta den känslan infinner sig att man inte vet riktigt vad man ska göra och att man därför har tråkigt bara för att man inte vet vad man ska hitta på framöver.

Inför helgen är det precis vad som hänt mig (visserligen är det ingenting som inte kan ordna sig fortare än man anar. För rätt som det är kan man säkert boka upp helgen med någonting). Nu står man lite inför tankar som ”vad vill jag verkligen göra” ”Finns det nått jag inte tänkt på som jag måste göra” osv. Det senare kan i ett framtida skede leda till att det blir panikartat och då är det ju skönt om man kan ordna det i god tid.

Kanske skulle man strosa på stan, vilket det inte blir tid till så mycket över till annars. Har inget jag behöver för övrigt, så tanken är inte så lockande (har fasen handlat tillräckligt den senaste tiden).
Mer lockande är kanske att sticka ut och se om det finns nån svamp som vill följa med hem, det är rätt trevligt och det brukar jag se till att göra några ggr varje år. Det taskiga med detta är att frugan inte kan följa med på grund av graviditeten så då får jag åka själv, vilket naturligtvis skulle gå det med. Lite tråkigare blir det bara.

Annars får jag stirra in i väggen istället, dvs titta på tv eller sitta framför datorn. Där kan man slå ihjäl hur många timmar som helst.

Det roliga är att man i ett sådant här läge försöker få timmarna mer eller mindre att gå…..vilket är motsägelsefullt mot att man inte vill att helgen ska ta slut.

Det är inte många timmar som man har och spelar med per vecka att göra vad man vill med. Så det borde inte vara så svårt. 40h går bort till arbetsveckan, tar man sedan bort sömn och allt ätande på det så blir det inte fullt mycket kvar.

Undra vad alla andra gör med sin tid….