Jag har just fått Ert upphetsade brev angående räkningen jag är skyldig Er, där ni påstår att Ni kunde förorsaka problem för mig eftersom Ni tyckte att räkningen skulle betalats för länge sed­­an och Ni kunde inte förstå varför detta inte var gjort.

När Ni talar om problem, låt mig få upplysa Er lite. 1907 köpte jag ett sågverk på amor­te­ring, 1908 en oxkärra och en timmervagn, två hästar, en bössa, en coltrevolver och ett par dräktiga svin.

1909 brann sågen och lämnade inte en förbannade sak förutom en hög aska. En av häst­arna dog, den andra lånade jag ut till en oäkting som lät den svälta ihjäl. Sedan gick jag med i kyrkan. 1910 dog min far och min bror hängdes för häststöld. En rallare gjorde min dotter på smällen och jag var tvungen att betala en doktor 440:- för att förhindra att bastarden blev min släkting.

1911 fick min ena pojke påssjukan som gick ner på honom och han var tvungen att kas­tre­ras för att rädda hans liv. En dag var han ute och fiskade, båten gick runt och jag förlorade den största kattfisk jag någonsin sett och två av mina pojkar drunknade, ingen av dem var den som var kastrerad.

1913 stack min fru med en neger, men lämnade ett par svarta tvillingar som souvenir, så jag gifte mig med pigan för att hålla kostnaderna nere. Hon var kall som en potatis och jag hade prob­lem att få det att gå för henne, så jag gick till doktorn igen och han rådde mig att skapa spänning när det började bli dags för henne. Så jag tog bössan med mig i sängen och när jag tyckte att tiden var mogen så stack jag ut bössan genom fönstret och tryckte av. Nå, för att göra en lång historia kort, min fru sket i sängen, jag blev avbruten och jag sköt den bästa ko jag någonsin ägt.

1915 brann resten av mina byggnader och jag började dricka och jag upphörde inte med den van­an förrän jag inte hade annat kvar än en vattentät klocka och njurproblem. En tid gjorde jag inte annat än drog upp min klocka och sprang och pissade.

Nästa år tog jag mitt förnuft till fånga och beslöt att göra ett nytt försök så jag köpte en själv­bin­dare, en tröska och en gödselspridare men en cyklon drog förbi och blåste alltihop in i nästa socken. Min fru slog sig ihop med en handelsresande, min son torkade sig i ändan med en majskolv som var indränkt med råttgift och någon bastard sköt testiklarna av min pristjur.

Nu är jag så fattig, att om det kostar ett öre att skita så skulle jag vara tvungen att spy.

Att försöka få ut pengar av mig vore som att försöka stoppa upp smör i ändan på en vildkatt med en strumpsticka och när Ni säger att Ni kan förorsaka problem för mig. Det enda jag kan säga är, mina herrar, Ni är hjärtligt välkomna att försöka.

Med vänlig hälsning:
Osvald Blacke