"Det är väldigt lätt som människa att få för sig att en annan människa är bra.
När en människa har bevisat motsatsen är det väldigt lätt att man fortfarande står kvar vid personens sida för att se om det bara var något tillfälligt. Sedan upptäcker man en annan sida av människan och dum som man är inbillar man sig att det är en sida som inte kommer att upprepas från personen igen. Klart vill man inte bygga på en ny bild av människan som man inte hade från början.

Människan gör flera tabbar. Dum som man är förlåter man. Återigen tror man att de bara var något tillfälligt och inbillar sig att människan förtjänar ytterligare en chans för att bevisa att den är bra, man vill ju att den första bilden som man bildade ska stämma, inte den nya.

Det har hunnit gå ett tag utnyttjar människan den andras godtrohet. Människan tror att det är okej att uppföra sig så som den själv vill och tar för givet att man ska stå kvar vid dens sida om och om igen. Tillslut ger man upp."