Jag är less på allt som har med den där förbannade bilen att göra, jag säger upp mig som mekaniker! Eller inte riktigt men så känns det. Just nu.

Har köpt två startmotorer inom loppet av 2månader. Och 4st inom loppet av 1½år. Slutsatsen= Jag kommer inte fira midsommar i år. Alltid är det en massa småfel, lite rost här och lite fel här, Sveriges dyraste tändstift här och motorolja här, oljefilter, och lite mer plockplock och en tom plånbok.

Jag vrider och vänder på slantarna och sparkontot hånskrattar åt mig och i ren desperation så funderar jag på att sälja bilen och sluta med mitt intresse. En bil som står och asgarvar åt en på parkeringen och grannar som ber till gud för att bilen ska starta. Det var mitt liv för bara några dagar sedan.

Är så sur men det blir inte bättre. För ju mer jag surar desto jobbigare blir min framtid med alla rynkor jag kommer få i förtid. Ha-ha.

Apropå mina grannar, jag har skaffat en jätte bra bas he-he. Och grannarna ovanpå har klagat, och jag har klagat på dem och på tisdag ska vi ha någon form av "möte". Ha-ha.

Också har jag troende grannar också..de på gården bakom, i söndags förra veckan ville inte bilen starta, men den skulle igång för vi skulle iväg, så efter många fula ord så hoppade den igång och när jag och pappa senare på kvällen återvände så ropade de efter oss så vi stannade och prata också sa tanten "Jag bad en bön för eran bil och se där, den startade!"

Jag hoppas jag inte behöver nämna att jag inte har skrattat sååå mycket på år!