Så var ännu en alldeles för kort men ack så händelserik helg till ände igen.
Denna helgen bjöd på lite av varje och började på Liseberg. Jag var fast besluten att slå ungen i femkamp och visa vad morsan går för. Vi hann inte ens komma in på Liseberg när ungen gapar "Va ´pinsamt!!!" Ehhh vaddå pinsamt?? Jag har inte ens BÖRJAT än! Men liseberg var tydligen inte häftigt nog för en Cooling. Så Coolingen gick tillräckligt långt bakom så inga brudar kunde få för sig att han var där med sin mamma.
Som den pinsamma morsa jag tydligen är så ansträngde jag mig extra hårt för att vinna en extra stor nalle så han skulle få skämmas extra mycket, men som vanligt så vann jag inte ett skit.... Hur är det man säger nu igen....Tur i kärlek, otur i spel?? :D Jag tror att det e dax att ge kärleken en seriös chans nu då eftersom jag suger så förbannat i spel!

1 kg smågodis och ett par filmer senare så var alla pinsamheter bortglömda och ungen låg med drägglande mun å snarkade.
Helgen ägnades inte bara åt att sitta i bilen, även om det blev några turer till både Halmstad och Orust. Det blev både bad, grillning, cyckling och ..... vandring på den orustska vildmarken. En kilometer var på tok för mycket för en Cooling som för det mesta är cykelburen och inte alls van vid att ta sig fram för egen maskin...vad gör man inte då som mamma....




Efter den ansträngande promenaden i friska luften var han så slut att han somnade i bilen på väg hem till GBG igen. Dagens ungdomar!



Även om Cocos är en cool morsa (jag råkade höra honom säga det en gång) så är hon ändå en slavdrivare. Skitungen är van att slava både hemma och på jobbet och den här helgen tyckte jag att han gott kunde slava lite på sin BMX. Vi körde bort till X3M´s och pressade ungen tills svetten lackade. Man blir inte Danny Macaskill av att glida genom livet på morsans rygg! Efter 237 hopp var morsan nöjd och skitungen kunde packa in cykeln i bilen igen.



Coolingen drömmer om att bli som Danny Macaskill och mamma Cocos tvingar honom att se alla hans videoklipp på youtube, om och om igen.... killen har det inte lätt altså!!



Att skitungen är en tuffing vill han gärna att alla ska tro, men jag som mamma vet vilken liten fegis han egentligen är. Tack å lov var badstranden näst intill folktom den här aftonen när ungen plötsligt en halvkilometer rakt ut i havet ger ifrån sig ett gallskrik som får mammablodet att frysa till!! Där står han och vrålar som om han var på väg att bli uppäten av en haj och rör sig inte ur fläcken! Alla tänkbara bilder dök upp i huvudet på mig och på några millisekunder hade jag krålat bort till honom. När jag kommer fram och ser vad som orsakat hans panik så känner jag hur den ögonblickligen smittar av sig och greppar tag i mig med. håret reser sig och jag hör det blodisande skriket undgå även mina läppar!! Som paralyserade står vi där båda två och skriker hysteriskt tills hjälpen äntligen når fram till oss. Jag kan, efter en hjältemodig dykinsats av en medmänniska, tryggt bära tillbaka ungen till stranden igen för att ta en närmare titt på det fasansfulla odjuret som gud vet hur länge krälat runt våra fötter!! Jag har alltid sagt det, och kommer fortsätta säga det hur länge som helst....Jag GILLAR INTE havet!!!


Nej...den är INTE söt!!!