Jag stod och pratade med en kollega. Tidningarna var sena - eller så var vi tidiga på plats - så det enda man kunde göra var att stå och prata. Prata om vad som hänt senaste veckan. Utdelningar, indragningar. Knepiga vägar, brevlådor. Kunder.
Och plötsligt så kom han bara. Helt oprovocerat, en attack bakifrån/uppifrån.
En halvdöd humla.
Ja. Han måste ha suttit på en balk uppe under taket eller nåt, och helt enkelt tuppat av. Av värmen. Eller kylan, vad vet jag. Hur som haver, så landade han i mitt hår, och liksom studsade ned i tidningen jag stod och läste medan det diskuterades med kollegorna.
Snacka om att man blev förvånad.

Humlan fick sen hjälp att komma närmare naturen. Visserligen kände jag mig dum för att jag inte gjorde som de andra sa då de tyckte att man skulle sparka ihjäl den, ty några vingar såg han inte ut att ha. Antingen det, eller så var det nåt fel på dem.
Men jag hjälpte honom ut därifrån i alla fall.
Stackarn.

Förresten. Det märks att det inte bara är jag som åker i den privata bilen. Det smyger in saker som man själv inte har haft med att göra..