Nog för att jag är en homofob - jo jag står för det också - och nog för att jag är lite splittrad i olika ämnen som raskulturer, vilka som är välkomna och inte - och så vidare - men ibland dippar liksom plankan ner när vissa ger lite extra vatten på kvarnen.

Gick tidigare idag till affären, då mjölken höll på att ta slut och ett par brev skulle postas. Väl framme, så rundade jag staketet som omgärdar affärens parkering, och ut från affärens dörrar kliver en söt, ung tjej - invandrarbakgrund även där? - med en påse i handen.
Tjejen var dock lite väl ung för att det skulle kännas bekvämt att titta på henne, så jag vände blicken rätt så raskt åt det andra hållet och sa ingenting.
Nåt som nån annan sa, var en - tydlig - invandrare som stod snett utanför affärens portar, och har ser efter tjejen och mer eller mindre vrålar, klämkäckt med brytning:
"- Aaaaahhh jaaa sckaa knoooollllaa din hooora".

Min första tanken var: sa han det till henne, eller hennes dotter? Men hon var så pass ung att hon skulle inte rent hypotetiskt kunna ha någon dotter..så vad sjutton menade människan?
Min andra tanke var - ska man tolerera sånt språk, när man går gatan fram.
Var nära att, i stället för att posta de brev jag hade i handen, klippa till snorungen - men snäll som man är - och svensk - så knöt jag näven bakom ryggen och blängde lite snett på honom.

"Man tar seden dit man kommer", finns det ett bra ordspråk som går.
Varför gäller inte det alla?