För en månad sen besiktade jag bilen och åkte där ifrån med beröm för hur fräsch hon är undertill men... stort MEN inte fan gick det vägen ändå..
Denna älskade HC halt låg på underbara 184, högst hittills och alltid är det samma jäkla problem. Och så fanns det ännu ett men, COn vid 2500 varv låg också för högt vilket gissades direkt att det var katten som var slut efter det gått alldeles för många liter olja genom systemet. Vi bytte katten till en vi hade liggande och bytte även lambdan.

Eftersom jag inte vet något mer än att knacksensorn är knas på denna motor som vi slängde i för tre månader sen så planerade jag redan resan upp till Dalarna för att lyfta toppen.

I Onsdags bytte jag tändstift och drog i 5 liter bensin och även 5 liter e85 för att hoppas vara på rätt sida 100.. Körde bilen riktigt varm, åkte till besiktningen, anmälde bilfan och väntade. Höll henne på 2500 varv hela tiden för skulle hon svalna skulle det bli ännu värre.

Min tur, får en tjurig liten brud som inte kunde köra Colt.. Kollar värdena, jag såg att de såg jävligt bra ut men trodde inte mina ögon så frågade lite dumt hur det gick. Varav hon säger att de ser riktigt bra ut.
Chocken höll i sig länge.. Jag hade fått ner HCn till 040 och CO2500 till 0.00. Även CO vid tomgång som låg på 0.4(får vara 0.5) innan har sjunkit till 0.00.

Vid jul när det är dags för Dalarna igen ska jag se om vi kan kika värdena utan sprit i tanken, har jag tur är denna motor så mkt fräschare så sätt än jag ens kunnat hoppas på.
Lycklig tjej!

Jag har haft maximal otur med mina Coltar eller rättare sagt men min nuvarande Colt. Direkt efter vi köpt skiten byttes det motor och det funka ett tag innan det ena efter det andra problemet kom. Oljeläkage, fördelare, en skjuten kolv, mystiskt försvinnande av olja och sist men inte minst så försvann all olja in i motorn. Den har knackat nå förjäkligt och det ska bli så otroligt skönt att slippa det blå molnet efter.

I förrgår började jag och min käre fader riva ner vår så kallade "turkcolt" då vi ville åt motorn. Vi vet inte hur den har gått, om den kommer gå bra eller länge för den delen men den är det sista hoppet för denna Colt. Vi rev ur motorn ur turken och hann även med det mesta i min. Igår åkte min motor ur, koppling kollades över, växellåda skiftades och så i med motorn..

Idag har vi gjort det sista vilket var lite el, olja osv. Vrider om nyckeln och den hoppar igång på andra försöket och går som den ska än så länge. Inga felkoder, dock läcker vattenpumpen. Läcker den mycket byts den troligtvis imorrn dock är läckande vattenpump vanligt då motorn stått still länge på dessa och brukar laga sig själv efter ett tag.

Håll tummarna för att detta går vägen, imorrn ska jag nämligen ta mig 48 mil ner till Jönköping igen efter att ha spenderat sommaren i älskade Dalarna!

/ Sjödin

Colten har läckt olja som ett såll och det har varit en jäkla massa gissningslekar som alltid med denna bil men det var mest troligt att de kom mellan block och topp så jag begav mig upp till Dalarna. Min käre fader lyfte toppen och det syntes inget.
Men nu är toppen planad och ventilerna slipade i hopp om att vi ska få ner HC halten så varje besiktning inte behöver vara en mardröm. I eftermiddag/kväll ska förhoppningsvis allt funka igen, finns inte ord hur tacksam jag är att jag har den fader jag har. Stor uppdatering i projekttråden är att vänta inom en vecka.

Mvh

För en gång skull kan jag säga att jag är lycklig, hur länge det håller i sig vet jag inte det kan vara i nån timme kanske till och med någon dag. Men just nu, kan inget plocka ner mig på jorden, inte ens denna eviga smärta! :) Imorse fick jag ett samtal, ett jobb! I sommar kommer jag och två tjejer till jobba på Vinsingsö Turistbyrå. Något jag haft i tankarna sen jag flyttade neröver landet. I och med jobb kände jag att det var dags att investera i det jag suktat efter hur länge som helst. Imorgon är den min, Canon 5D Mark II. Jag ser ett litet ljus i tunneln för första gången på över ett år. Lycka.

Ännu ett läkarbesök idag, inte allt för roligt. Att få beskedet fibromyalgi vid 19 års ålder känns lagomt kul, men allt stämmer ju.. Pusselbitarna börjar falla på plats. Vi får se vad framtiden har att erbjuda just nu känns det mörkt men det ljusnar väl tillslut.
För övrigt har bilen heldött åt mig två gånger. Hällde i lite k-sprit i tanken och senaste gångerna jag åkt har den gått som alltid, får hoppas det bara va vatten i tanken å inget värre problem!

Det har tagit ca ett år att hitta en vettig läkare, som faktiskt lyssnar å inte bara tror en massa. Det krävdes ett X antal sömnlösa nätter och en del telefonsamtal innan jag ens fick en tid, helt sjukt! Att för första gången inte känna sig helt missförstådd och misstrodd är helt underbart just nu.
Kanske kommer livet lösa sig tillslut.

Denna dag är för mig lagomt overklig. De känns inte som om de gått ett år.. De känns som det var igår de smällde, som om det var igår livet vändes upp och ner under några få sekunder..
Det har inte gått en dag utan att tankarna vandrat iväg till den kvällen. Mardrömmarna besöker mig nästan varje natt och smärtan är lika stor, om inte större. Detta år har vart jobbigt, sjukt jobbigt.
Att vakna varje dag och känna hur rygg och nacke värker, träffa läkare som inte har något vettigt att komma med och som knappt lyssnar vad man säger, jag vart förvarnad men jag trodde inte dom skulle va så blinda som dom visat sig vara.. Just nu hoppas jag bara att jag en "vacker" dag ska slippa smärtan och mardrömmarna.. Om den dagen kommer eller inte visar sig, hoppet är dock inte direkt stort.

Det är snart ett år sedan, ett år sedan livet förändrades på några få sekunder.
Ett år sen drömmar gick i kras, ett år sen lycka blev till smärta.
Ett tungt år utan hopp och tro, ett år av saknad. Saknad av något så speciellt, något så viktigt.
Minnen, mardrömmar och rädsla hand i hand med saknad, drömmar och kärlek.

Var rädd om det ni älskar, det som betyder något..

/ M

I söndas morse hittade vi våran 33åriga islandshäst livlös i sin box.. Har haft honom i 15 år, och han har alltid varit genomsnäll.. Känns hemskt å förlora honom då han inte visat det minsta tecken på att något skulle vara fel men samtidigt är det en lättnad att han fick dö i sin box med dom andra utan att lida.. Hade bara önskat man kunnat få ta farväl.. :( Kanske inte rätt sak att skriva om här men ibland behövs de.. Vila i Frid Eldur Frá Gunnarsholt

Yes, here we come ;) Hotell bokat tidigt för säkerhets skull :)
Jag, Nettan, Jens och Jonas än så länge, kommer bli kalas om inget kommer i vägen :)

Och vad gäller Coltarna så är det motorbyte på g, startade Poe och hon går som en klocka i motorn ännu så den håller på å plockas ur, ska in i nya skitbilen sen eftersom den bara går på 3 cylindrar..
Hoppas bara all otur ger med sig snart..

Mvh

God Jul Garaget :)

Ungefär så kommer Colten se ut sen, men de kommer bli massa mer jobb med denna..

Hur ligger de till nu då?
Jo han som så stort skulle skicka försäkringspapper har vi nte hört ett skit från, Chockad?
No way, hur fan tänker man? Usch! Och Mitsubishi var snälla och tillverkade en ny nyckel som
passade tack gode gud.. Bilen bogserades ner till sågverket och ställdes in vid pannan där nere
för å tina upp lite sen tvätta vi av den och de är mycke mer rost än på min förra. Tyvärr.. Och
de va fan inte kul å bli bogserad med sommardäck mitt i vintern kan ja lova ;D
Sedan testa vi å starta den, och tro det eller ej, den gick igång.. Men, japp det kommer ett men..
Det låter som den går på en cylinder för lite, Yippie.. men de ska vi allt ordna sen motortvättade vi så vi ska se vart de läcker som idioten påstog.. om de nu stämmer..

Annars så äre ont 24/7, lider med alla som har whiplash..
Man fattar inte vilket helvete de är förns man har de..

Men nu ska här sovas, Good night

Hur fan tänker man när man bestämmer en sak, bryter den och sen bara ljuger?

Idioten svarade inte, pappa ringde till hans farsa. Efter de kommer ett sms om att han sk. har fått tillbaka försäkringspapperna som ha sk. har skickat, jovisst vi tror dig! Pappa ringer honom igen,
han svarar. Han skyller på de ena och de andra, ljuger om de ena och de andra.
Han menar nu han ska mejla försäkringsskiten på skadan på huven. Nycklarna tycker han inte spelar nån roll för jag har ju en bil stående och de är ju så lätt å byta lås bara. Haha jojo.. verkligen..
Och domdär däcken som va nästan nya förut är helt plötsligt slitna och vi ska inte få dom.
Han svär å skyller sina egna missförstånd på oss, han menar att hans mamma har fått jobba såå mkt för å städa ur bilen och att hans farsa fick lov å hjälpa oss hur länge som helst.
Vem fan va de som kom å erbjöd sig å hjälpa? Och vadå städa ur bilen?
De är glas och skit i hela den så jovisst, Idiot! Är så less så de finns inte, nu byter vi tändningslås så får han göra vad fan han vill med nyckelhelvetena! Jag bryr mig inte mer.

Inte ens värd ett skott i pannan, verkligen inte!

Hämtade min andra Colt för 2 veckor sen och ägaren utav bilen var då bortrest.
När vi kommit halvvägs kommer det fram att han inte har nycklarna hos hans föräldrar där vi ska hämta bilen utan att dom ligger i hans firmabil. Han säger att han kommer hem på Freda,
för en vecka sen nu och skulle skicka nycklarna direkt han kom hem. Vi har ringt och ringt men bara telefonsvarare och han har inte ringt tillbaka. Tillslut ringde vi till hans föräldrar där vi hämtade bilen och dom berättade att han jobbar men han var ledig igår när jag ringde. Ringde alla hans nummer utan svar. Då vart jag less och skickade ett sms och bad han ringa upp så fort som möjligt.
Jag får senare ett kaxigt svar och han påstår han skickat sms till pappa, men inget sms har mottagits, han har också sagt till sin mamma att han har försökt ringt men vi har haft stenkoll på våra och ingen har ringt. Han säger att han ska höra av sig idag, och riktigt nog får jag ett sms, det verkar som om han inte vågar prata med pappa då han bara smsar till mig. Han säger att han inte hittar nycklarna och att han skickat papperna vi ska ha och dessutom menar han att vi ska få betala frakten på däcken som hans polare skulle ha lämnat innan vi om och hämtade bilen men inga däck fanns.
Han menar nu att affären är avslutad och att jag inte kommer få några nycklar.
Vafan ska man göra? Har stor lust å bara åka ner dit..
Alt känns hopplöst just nu..

Alltså dehär är helt sjukt.. Igår kväll, påväg till Rättvik med familjen för att göra något tilsammans för en gång skull och så står de 3 älgar mitt på vägen i tätaste dimman.. Hinner inte stanna, klipper den ena på baken..
Nu är de 2a gången på mindre än 3 veckor som jag är med i en krock, de känns helt sjukt.. Och dessutom är de 3dje gången på mindre än 3 år..
Första gången en kompis Benz och ett rådjur, nästa gång min Colt och nu mammas Audi... när ska det här sluta? Känns inte bra och nackjäveln vart värre. Suck.