Nyvaken o smått trötter efter fem timmars sömn.. men men

Igår va det stockholm o blue moon bar som gällde!
Fick med två polare (rikard & greken) så drog iväg vid nio uppåt..
Ju närmare storstan vi kommer så får vi veta att det är race på G o som tre bilentusiaster så börjar man vela ju, ska vi dra ut o festa eller kolla på race..
Eftersom vi själv inte hade med nån räcer bil med så var det fest! Nästa gång vet man inte då kanske man drar iväg o sätter lite 08or på plats ;P haha

På blue moon bar så mötter vi på massa trevligt folk o lärde känna nya vänner. Jag hade skit kul o snacka bilar hela kvällen lång när vi satt ner vill säga. Martin aka DaViper va ivrig att få dansa o greken hade inte lämnat dansgolvet mer än för att dricka :D Martin förlora vadet också så vart o shota turkisk peppar vilket jag inte vet va för rolig egenblandning det va... det va inte riktig salmiaki iallafall! det vet jag som finne som har flera flaskor koskenkorva salmiaki i skåpet. O nej då menar jag inte garderoben :P

Vid tre tycker vi att kvällen kan ju inte va slut än så donken nästa o käka!

Sen kommer det roligaste....

Åka o titta på viper o corvette, riktigt fina bilar. det kan jag erkänna.
Men jag är kort så när jag sitter i förarsätet så ser jag inte ut xD inga +poäng för det
Men vilket motorljud.... mmmmmmmmmmmm
Ser fram emot att få höra hästarna när det trycks på ordentligt, kommer ge mig gåshud kan jag nästan lova :D o inte kunna låta bli o le.

Så nu blir det att övertala folket att den 2 MAJ så ska ALLA komma till norrköping för ju fler desto roligare!!

Lite bilder av kvällen får ni också men skärpan vart sisådär efter alkoholpromillen ;)








Vetten



Greken i vetten






Sist men inte minst, ME!

Fick ett erbjudande man inte kunde tacka nej till, kenny hörde av sig o fråga om jag ville följa med honom till mantorp o åka på banan med gallardon! Efter det så skulle vi åka till Björkvik o han skulle köra strippen också :D

Så vi drog iväg 7,30 från honom o åkte till Mantorp. När man kom dit så höll man på o tappa hakan.. Där står min dröm! Eller aa nästan det va inte en cobra men va allt nära ;)

Vart en hel del människor som man inte kände eller hade en aning om men när dagen va över så kände man mer eller mindre alla o hur trevligt folk som helst!

PA va där med sin fina SAAB som man skulle få åka med om man ville ( o nog ville jag allt det ;P ), fast så vart det inte :( för han sköt kolven efter ett halft varv på banan..

Men lundgren va där med sin volvo 940!! Jag säger bara KÄRLEK!!! När vi kom ut på banan efter andra kurvan höll jag på o tappa andan :D Va helt klart det bästa jag har varit med om!! Så kul har jag aldrig haft, satt o skratta mig genom hela banan :D haha fick åka två varv o jag är med än nöjd nu vill man ha mer ;P

Gallardon gick ju som en dröm på banan :D

Sen drog vi hem o hämta subban o drog till björkvik.. det hade rengat där så vart bara tre repor men det gick bra för att va första gången han körde strippen med subban :)

Bilder hittar ni under galleri på alla små skönheter som fanns där, nog fanns det en hel del dregel objekt kan jag säga!!

Va nere hos syrran igen o åkte hoj.

Fick inte åka med min lille galning som jag ville göra :(
Han har spräckt ramen på hojen så *snyft*

Så fick åka med syrrans kille o hans bror :D
Va nästan lika kul, mycket fart o spänning men inte samma känsla.

Ska åka ner igen när han har fixat sin hoj så får man känna på frihetskänslan :D


Jag som försöker ta av mig handskarna :D


hojarna som jag åkte med!

"En dag bad en lärare sina elever att skriva ner ner namnen på sina klasskompisar på ett papper. Dom skulle sätta ett litet mellanrum mellan varje namn.
Sen bad hon tänka på det bästa dom kunde säga om varje person och skriva ner det under namnet.
Det tog klassen resten av lektionen att göra det, och när dom skulle gå så lämnade dom sina lappar till läraren
På lördagen gjorde läraren en lista till varje elev där det stod vad dom andra hade sagt om dom, och på måndagen fick dom den.
Efter ett tag log eleverna. Är det verkligen sant viskades det.
Jag visste inte att jag betydde så mycket för någon, och att dom gillar mig så mycket var dom flesta kommentarerna.
Hon visste inte om dom visade eller diskuterade sina listor med sina föräldrar, men det gjorde inte så mycket.
Uppgiften hade haft den effekt, hon hade önskat. Eleverna var tillfreds med sig själva och varandra. Gruppen arbetade vidare.
Många år senare, blev en av eleverna dödad i Vietnam, och läraren deltog i begravningen.
Hon hade aldrig sett en militär död i en kista.
Han såg så fin och vuxen ut. Kyrkan var fylld med alla hans vänner och en efter en gick förbi kistan en sista gång.
Läraren var den sista, som välsignade den döde i kistan.
När hon står där, kommer en av soldaterna, som var med och bar kistan fram till henne. 'Var du Marks lärare?'
Hon nickade 'ja.'
Sen sa han: 'Mark pratade mycket om dig'
Etter begravningen deltog dom flesta av Marks tidigare klasskamrater i en sammankomst.
Marks mor och far var också där, dom ville gärna prata med hans tidigare lärare.
'Vi vill gärna visa dig något' sa hans far, medans han tog plånboken ur sin ficka.
'De hittade det här på Mark, då han blev dödad.
Vi tänkte att du kanske skulle känna igen det här'.
Medans han försiktigt vek ut två pappersbitar, papper som tydligen hade blivit tejpad ihop, pga. slitage alla gångerna det hade vikts ihop.
Läraren visste utan att se på papperet, att det var det samma papper, som hon hade skrivet alla de fina orden klasskompisarna hade sagt om Mark.
'Tack för att du gjorde det här' sa Marks mor. 'Som du kan se, så var det värdefullt för Mark.'
Marks kompisar samlades omkring henne, Charlie log snett och sa, 'jag har också kvar min lista, den ligger överst på skrivbordet hemma.'


Chucks fru sa, 'Chuck ville ha det i vårt bröllopsalbum.'
'Jag har också kvar mitt, det er i min dagbok' sa Marilyn.
Sen tog Vicky, en annan klasskompis, fram sin plånbok och visade sin lista för gruppen, och sa stolt. 'Jag har det alltid med mig, jag tror att vi alla har kvar vår lista.'
Då satte sig läraren sig ner och grät.
Hon grät för Mark och alla hans vänner som aldrig skulle få se honom igen.
De flesta människor i dag oppför sig, som att dom har glömt att livet en dag tar slut. Ingen av oss vet, när den dagen kommer. Så var snäll, berätta för dom du sätter pris på och tycker om, att dom är speciella och viktiga. Berätta det före det är för sent.

När jag läste detta kom jag på att det är inte ofta man säger just varför ens vänner är ens vän.

Varför just du har en plats i mitt liv.

Så detta är vad jag tycker om dig steffi:

Vi må bråka med varandra då och då, men vi älskar varandra iallafall. Vi tänker väldigt ofta exakt likadant och tycker väldígt lika med.
Vi har alltid kul med varandra. Du ska alltid vet att jag är bara ett samtal ifrån dig och om det är att du behöver mig så kommer jag alltid upp.
Jag finns här alltid för dig syrran!"

Den här fick jag av min älskade syster här om dagen :D
Det är nog det bästa jag har fått av nån o den fick mig att nästan börja gråta...
Hur ofta säger man åt sina vänner va dom betyder för en igentligen? Vi tar ju för givet att dom finns där imorgon också, men om dom itne gör det då..