psittacus skrev:
Ord i neutrum, ett-ord, vill ha adjektiv som slutar på t: ett gult plommon, ett ståtligt lejon.
Besvärligt nog finns det en grupp adjektiv som stökar en aning, trots att de helt och hållet liknar adjektiv som låter sig böjas. Våt, vit, söt, spröd, glad, bred, går bra: ett vått vitt plagg, ett sött sprött kex, ett glatt och brett leende.
En liten solid firma kan utvecklas till ett stort solitt företag.
Med lat, kåt, snöd, perfid, disträ, rädd och en rad andra adjektiv är det värre. En lat men kåt gris blir knappast ett latt, kått svin. Den snöda vinningen förklaras inte gärna med snött begär och en perfid anklagelse blir inte gärna ett perfitt påhopp. En disträ föredragshållare håller inte ett disträtt föredrag. Och en rädd katt sägs inte vara ett rätt djur.
Man får helt enkelt avstå från vissa böjningsformer. Skrämt, räddhågat, skrajset, harigt, fegt, försagt får ersätta det omöjliga "rätt", fastän de har andra betydelsenyanser. Ett mesigt lejon är ju inte ett rätt lejon.
Se, ett rätt lejon! måste ju då bli: Se på det rädda lejonet. Man måste skriva om meningen så att det blir rätt!!
Precis som Phaetoon antyder så är det en lucka i språket!