Avgaser har inte samma massa som inlopps luften. Och även så är det inte ett flöde i utloppet på den första biten då man har ett övertyck vid ventil öppning. Heta gasen flyttar sig i mer som en tryckvåg ut i kanalen.
Det inebär att gasmolekylerna studsar mot väggarna i stället för att röra sig i linje med kanalen.
Även så har man en kolv som trycker ut gasen.! Så det är inte så konstigt att vissa avgaskanaler ser ut som att det inte är flödes optimerade. Men när kolven börjar flytta på gasen så är det värmen som får styra utformningen säskilt på en ståltopp.? Man har lägre värmeledningshastighet i stål så att temperaturen kan öka på vissa ytor.
Lösningen är så mycket metall som möjligt som kan ackumulera värmen. I en aluminium topp så är värmehastigheten högre så där vill man ha vatten kanaler så nära så möjligt så man kan transpotera bort värmen.

tekniknissen1 skrev:

Avgaser har inte samma massa som inlopps luften. Och även så är det inte ett flöde i utloppet på den första biten då man har ett övertyck vid ventil öppning. Heta gasen flyttar sig i mer som en tryckvåg ut i kanalen.
Det inebär att gasmolekylerna studsar mot väggarna i stället för att röra sig i linje med kanalen.
Även så har man en kolv som trycker ut gasen.! Så det är inte så konstigt att vissa avgaskanaler ser ut som att det inte är flödes optimerade. Men när kolven börjar flytta på gasen så är det värmen som får styra utformningen säskilt på en ståltopp.? Man har lägre värmeledningshastighet i stål så att temperaturen kan öka på vissa ytor.
Lösningen är så mycket metall som möjligt som kan ackumulera värmen. I en aluminium topp så är värmehastigheten högre så där vill man ha vatten kanaler så nära så möjligt så man kan transpotera bort värmen.

mycket fina ord . men fattar ingenting
så vad vill du säga med på normal svenska

Okej   Massa = vikt/volym Alla matrial ökar i volym när man värmer upp det,
Det innebär att matrialet i detta fallet gas blir lättare. = mindre molekyler i en vis volym.
Större avstånd mellan molekylerna då kan dom röra sig mer. och gör det!

Värmeledningshastighet= Värme flyttar sig i en viss hastighet i alla matial och det påverkas lite av hur mycket energi
man trycker in i matrialet. Så har du två stänger med koppar och en stål.
Sticker in båda i en låga då kommer du att känna att koppar stången blir varm mycket fortare en stål stången.
mäter du temperaturen vid lågan så är stålstången varmare en kopparstången.
Efter en stund då har båda stängerna samma temperatur i båda ändar.

tekniknissen1 skrev:

Okej   Massa = vikt/volym Alla matrial ökar i volym när man värmer upp det,
Det innebär att matrialet i detta fallet gas blir lättare. = mindre molekyler i en vis volym.
Större avstånd mellan molekylerna då kan dom röra sig mer. och gör det!

Värmeledningshastighet= Värme flyttar sig i en viss hastighet i alla matial och det påverkas lite av hur mycket energi
man trycker in i matrialet. Så har du två stänger med koppar och en stål.
Sticker in båda i en låga då kommer du att känna att koppar stången blir varm mycket fortare en stål stången.
mäter du temperaturen vid lågan så är stålstången varmare en kopparstången.
Efter en stund då har båda stängerna samma temperatur i båda ändar.

ha ha ha låter jätte bra .
undra bara vad det hade med portning av toppen att göra 
tycker du inte man ska porta avgassidan eller???

Jo! Som jag nämde så flödar det när väl gasen rör sig men med mindre massa. Så gasan behöver inte lika mycket plats(har hastighet). Så det är mer längre ut i kanalen som man ska öka flödet och det kommer att göra nytta.
Där är fler saker som påverkar. Den kallare gasen som är före i rören. och akustiska pulsen som bildas mellan dessa två gaserna.

tekniknissen1 skrev:

Jo! Som jag nämde så flödar det när väl gasen rör sig men med mindre massa. Så gasan behöver inte lika mycket plats(har hastighet). Så det är mer längre ut i kanalen som man ska öka flödet och det kommer att göra nytta.
Där är fler saker som påverkar. Den kallare gasen som är före i rören. och akustiska pulsen som bildas mellan dessa två gaserna.

jo det hänger jag med på
men det är lite väl tight på en b20 topp

Det beror på hur bra flödet är på insugs sidan :-) Som original så är det inte men överladdar man så är det inte fel att lägga på några mm på ventilen och även öppna upp kanalen. Det viktigaste är att arean på kanalen ökar hela tiden så det inte blir trångt halv vägs ut från toppen.
Det är bättre att ha gashastighet i en trång kanal en låg hastighet i en storkanal när det gäller avgaser.
Differensen mellan insug och avgas ska altid ligga positivt mot insugsflödet.

turboforssen skrev:

en fråga bara ... varför ska du porta insugssidan när det är avgassidan som är dålig
http://i139.photobucket.com/albums/q297 … /b20ut.jpg

Lättare för bränslet att komma fram när man ska trimma, ska ha större ventiler också som kombination. Men man kan alltid porta avgassidan med

om man kollar lite på denna sidan http://www.tgmotor.com/flodesbank.htm så säger ju dom att dom lägger mer tid på avgassidan på b20 topparna

turboforssen skrev:

om man kollar lite på denna sidan http://www.tgmotor.com/flodesbank.htm så säger ju dom att dom lägger mer tid på avgassidan på b20 topparna

Jo avgas sidan har ju väldigt stygga kurvor i sig jämfört med insugnings sidan. Men man får väl inte glömma bort insugnings sidan helt och hållet. För den behöver väl också bearbetas, fast inte lika mycket?

Citat"Ytterligare ett problem som man brottas med vid portning av topplock är att få balans mellan insugnings sidan och avgas sidan. Om denna balans inte blir bra så kan man få dåligt vridmoment och även effekt förluster i motorn."

Insuget på B20 är relativt lätt att få bättre en avgas,
Givetvis så får man ta och få bort en del men som jag skev innan så är det balansen mellan avgas och insug.
Men temperaturen på ventilen får man ha i åtanken om man ska köra på gatan eller bana.
Det man ska tänka på är arean på kanalen. Den ska aldrig minska på avgas.



Som det nämdes så kan man ta lite vid styningen men inte korta eller för tunt.
Ventil stammen är area minskande så en för stor ökning innan ventilstammen kan göra hela kanalen sämmre.
Det man får ha i åtanken är förbräningsrummet . Avståndet till kanten inte är så fasligt bred i ytterkant.
Även om man ökar lyftet på ventilen så påverkas flödet inte så farligt mycket, Så där äe en del att förbättra.

tekniknissen1 skrev:

Okej   Massa = vikt/volym Alla matrial ökar i volym när man värmer upp det,
Det innebär att matrialet i detta fallet gas blir lättare. = mindre molekyler i en vis volym.
Större avstånd mellan molekylerna då kan dom röra sig mer. och gör det!

Värmeledningshastighet= Värme flyttar sig i en viss hastighet i alla matial och det påverkas lite av hur mycket energi
man trycker in i matrialet. Så har du två stänger med koppar och en stål.
Sticker in båda i en låga då kommer du att känna att koppar stången blir varm mycket fortare en stål stången.
mäter du temperaturen vid lågan så är stålstången varmare en kopparstången.
Efter en stund då har båda stängerna samma temperatur i båda ändar.

Din teori om massa stämmer inte. Massa avser vikt och det du pratar om är densitet. Densiteten är lägre för avgaserna än för den insugna friskluften eftersom temperaturen har ökat och gasen därmed har expanderat. Den inre energin och rörelsen har därmed ökat och trycket med detta eftersom den genomsnittliga kinetiska energin per molekyl för ett stort antal gasmolekyler är 3kT/2, där T är den absoluta temperaturen, C+273,15, och k är Boltzmanns konstant, 1,3806503*10^-23 J/K. Denna ökade rörelse är en typ av vibrationer och dessa bidrar till att öka den potentiella energin eftersom dom arbetar mot en annan kraft: objektets förmåga att hålla ihop sig själv. Denna ökade potentiella energi är ett mått på hur mycket mer molekylerna påverkar skalet och detta bidrar till att dom trycker ut detta.

I fråga om värmeledningshastighet gäller det att alla material har en viss specifik värmekapacitet. Eftersom stål är tätare än koppar har den större specifik värmekapacitet och den kan därmed hålla mer inre energi per massa och Kelvin, J/kg*K. Alltså kommer stål vid samma temperatur att kännas varmare än kopparn men kopparn kommer att få större temperatur om samma energi tillsätts. Alltså kommer kopparn att nå maximal temperatur, som är värmekällans temperatur, tidigare än stålet.

I fråga om portningen ska ni inte ta för mycket i korta radien, det förvärrar bara kanalgeometrin. Försök att höja kanalen så mycket som möjligt med plast och snygga bara till korta radien. Ta inte bort en massa material, gör den bara jämn. I fråga om styrningen har det mycket med utformningen på kanalen att göra. Om man flödar förbi ventilen istället för på dess ventiltallrik kan det vara värt att ta bort styrningen om inte arean i kanalen ökar för mycket. Har man däremot en tulip-ventil och en kanal som flödar upp på ovansidan av ventilen är styrningen ingen nackdel eftersom den med rätt utformning kan hjälpa till att styra luften.

Det är så som du skriver,, Jag försökte på att förmedla det så enkelt som möjligt
Det som jag nämde var att utgämningen går fortare i en koppar stång!
Inte värme ackumulationens storlek
Och ja det blev fel:/ Temeraturen kommer vara lägre i stålstången om man tillför samma värme mängd i båda stängerna.. Jag hade otur när jag tänkte där
Det jag ville få fram var att när ventilen öppnar så expanderar avgaserna ut i kanalen.
Så den gasen som fyller kanalens volym väger mindre när flödet har kommit igång.
Så densiteten sjunker med tycksänkningen i avgaserna vid ökat flöde ?
Det låter mer rätt eller ??
Ja du nu när jag sitter och läser det jag har skrivit så är det densitet som jag var ute efter
Men va fan det var 30 år sen jag sluta skolan

tekniknissen1 skrev:

Det är så som du skriver,, Jag försökte på att förmedla det så enkelt som möjligt
Det som jag nämde var att utgämningen går fortare i en koppar stång!
Inte värme ackumulationens storlek
Och ja det blev fel:/ Temeraturen kommer vara lägre i stålstången om man tillför samma värme mängd i båda stängerna.. Jag hade otur när jag tänkte där
Det jag ville få fram var att när ventilen öppnar så expanderar avgaserna ut i kanalen.
Så den gasen som fyller kanalens volym väger mindre när flödet har kommit igång.
Så densiteten sjunker med tycksänkningen i avgaserna vid ökat flöde ?
Det låter mer rätt eller ??
Ja du nu när jag sitter och läser det jag har skrivit så är det densitet som jag var ute efter
Men va fan det var 30 år sen jag sluta skolan

Haha, ja, det kan lätt bli fel. Både i avgas och insug gäller det att ökad hastighet minskar trycket enligt 1/2*rho*v^2 och detta minskar densiteten eftersom gasen egentligen motsvarar en mycket mindre volym än kanalens vid normala temperaturer. Den varma gasen har även mindre densitet än den kalla och därmed kommer avgaskanalens gaser att väga mindre i förhållande till kanalens storlek än gaserna i insuget som har lägre temperatur.

Det som är intresant är akustisk puls och flödspuls som folk blandar in i varandra . Det är två olika saker !!!
Det påverkar axeleration på gasflödet. Trycket i kanalen vid ventilöppning.
Dock så är det flödet som man påverkar med portning.
Och något som man inte ska glömma är ventil och sätets utformning som nämdes.
Som Jag fick ett svar från en ingenör som sitter och håller på med beräkningar på flöden i kanaler.
Jag gissar bara ! Beräkningarna är till för att visa att jag tänkt på det

Det viktigaste med sätena är att man har tillräckligt långa vinklar som luften kan följa och att man har brantare vinklar med högre lyft. Ventilerna utformas beroende på vilken typ av kanal man har. Har man en kanal som flödar förbi ventilen på en sidan har man ett smalt ventilskaft medan man med en kanal som flödar direkt på undersidan av ventilen har en tulipventil. Det är i det fallet backcut också spelar störst roll.

Flödespuls beror väl på förändringen av tryckdifferensen och därmed ger upphov pulsationer i flödet medan akustikpulsen också beror på tryckdifferenser men istället bildar ljudpulser. Pulser är mycket intressant och även mycket viktigt.

V234 skrev:

Det viktigaste med sätena är att man har tillräckligt långa vinklar som luften kan följa och att man har brantare vinklar med högre lyft. Ventilerna utformas beroende på vilken typ av kanal man har. Har man en kanal som flödar förbi ventilen på en sidan har man ett smalt ventilskaft medan man med en kanal som flödar direkt på undersidan av ventilen har en tulipventil. Det är i det fallet backcut också spelar störst roll.

Flödespuls beror väl på förändringen av tryckdifferensen och därmed ger upphov pulsationer i flödet medan akustikpulsen också beror på tryckdifferenser men istället bildar ljudpulser. Pulser är mycket intressant och även mycket viktigt.

Det va exakt detta jag, så klumpigt, försökte förklara

Ja då är vi nog överns med det hela
Här är en formel på resonans 1/4 puls
längden på röret.
där är en del olika formler men den här använder jag
Längd= Lj,s/V,s*120/720=Längd i meter

Lj/s=ljudhastigheten per sekund
V,s= varv per sekund
120 grader av 720 grader påverkan
           
Då får man tänka på att avgasteperaturen påverkar ljudhastigheten temperaturen
så 331m/s vid 0 grader gånger 0,607 på var grad. så temp avgas i C*0,607+331=L,s
hoppas att jag skrev rätt



Och insug
med formelen Lj,s/V,s*90/720=längd i meter