jonesono skrev:
Särskrivningar = Försöka få folk att prioritera skolan i första hand och kanske det ger resultat i hur man brukar det svenska språket.
Tycker det allmänt accepteras ganska värdelös svenska både i skolan och i övriga samhället.
Och då syftar jag inte främst på stavning, för det handlar ofta om petitesser eller slarvfel.
Jag menar grammatik. Felaktig ordföljd, med mera. Fel som inte "går" att få fel om man kan språket.
Exempelvis att orden "honom" och "henne" helt suddats ut ur svenska språket för att ersättas av "Han sa till han att gå och hämta han." och andra underliga meningar man hör varje dag.
Jag vet att mitt eget språkbruk inte är perfekt.
Men det är förbannat svårt att lära sig bättre när det dagligen skrivs fel i tidningen, sägs fel på TV och andra media.
Man blir ju bombarderad med det. Och inte ens lärarna bryr sig för det mesta.
Jag har hur länge som helst genom grund och gymnasieskola försökt fråga "Ser det här bra ut? Är detta en korrekt mening? Använder jag punkt och komma fel?"
Får man som svar "Njae... men jämfört med medel är det skitbra!" är det ganska svårt att lära sig något...
Och många går aldrig vidare för att läsa vid universitetsnivå där sådana här krav börjar ställas.
Men det borde de väl inte behöva för att lära sig att bruka sitt modersmål heller?
Så...
Jag försöker bara acceptera det istället, för det mesta.
Det blir lättare om man bara accepterar alla andras brister.
För att inte tala om att det är svårt att rätta andra när man själv gör en del fel ibland.
(Låt oss vara ärliga. Folk som klagar på språket online har ofta egna språkfel i sina klagobrev
)
Särskrivningar är dock ofta humoristiska.
Min personliga favorit har länge varit "Skum Tomte: 9:90:-" som nämns i första posten