Jag tänkte för en gångs skull bidra med lite matnyttig information i stället för att bara be om hjälp.
Jag har precis bytt bromsbelägg på min Passat 2.0 TDI åsrmodell 2008. Den har elektrisk parkeringsbroms (EPB) vilket ställer till det en del för oss simpla dödliga. Det är inte bara att skruva loss bromsok, byta bromsbeläggen, pressa tillbaka kolven och sen montera ihop - den elektriska parkeringsbromsen kommer sätta stopp när du försöker pressa tillbaka kolven.
När jag tog mig an detta projekt så sökte jag lite på nätet och hittade diverse relevant information. Generellt så finns det 3 metoder:
1) köp en "VAG-COM" - nån typ av kabel som gör att man kan styra EPBn från en dator och därigenom dra tillbaka kolven
2) skruva loss den lilla DC-motorn som styr bromskolven, och skruva därefter in/ut kolven efter behov med en vanlig T30
3) driv DC-motorn med en extern 12V-spänningskälla (exempelvis 12V-batteri). Finns på film: https://www.youtube.com/watch?v=J-q68JIUils
Har man gott om tid och pengar så funkar såklart metod 1 säkert utmärkt. Jag tyckte initialt att metod 2 verkade bäst, då jag var orolig för att metod 3 skulle kunna skada systemet eller orsaka "felkoder". Så jag körde igång med metod 2 på vänster sida.
Att skruva loss DC-motorn är ganska lätt, och när den väl är borta är det enkelt att skruva in/ut kolven efter behov. Motorn känns dock mycket skör och ömtålig - höljet är av plast och jag är övertygad om att man kan knäcka hela skiten om man är oförsiktig eller har lite otur. Det krävs nämligen lite våld och bändande för att få loss den då det sitter en O-ringstätning som kärvar ihop efter några år.
Bytet gick bra och glad i hågen så fortsatte jag med höger sida. Där var olyckan framme och jag sabbade ena torx-skruven som håller DC-motorn. Jaha, nu är det kört tänkte jag! Sen funderade jag på om det ändå inte var värt ett försök med metod 3 istället. Jag hade ju själv tyckt att det kändes olämpligt att bända bort den stackars lilla plastmotorn, så kanske är det bättre att låta den sitta kvar?
Jag provade metod 3 istället. Tog ett 11.4V LiPo-batteri och några avklippta instrumentkablar för att sticka in i motorns kontakt (först tog jag en nätadapter på 12V/2A men det fungerade inte, antagligen gav den inte tillräckligt med ström till motorn). Det som är bra i sammanhanget är att motorn är så simpel - det är bara 2 poler, och inga sensorer eller annat som kan ställa till det. Man kan inte ens "kortsluta" själva motorn eftersom det bara finns 2 poler och man kan kasta om drivspänningen för att köra andra riktningen. Det kan man kortsluta är såklart själva batteriet, vilket ju naturligtvis måste undvikas. Det svåraste i sammanhanget var nog att koppla ur själva kabeln till motorn - man behöver sticka in en liten skruvmejsel in under kabelns kontaktdonshölje för att lyfta upp en liten plasthake. Det går även att trycka på en liten plastbygel för att göra detta.
Med förhöjd puls stack jag in instrumentkablarna och kunde konstatera att... jodå den snurrar. Sen är det bara att försöka avgöra vilket håll som är korrekt. Därefter var bytet enkelt.
Uppenbarligen fungerar systemet så att den ställer in parkeringsbromsen korrekt när den slås på. Det märker man genom att motorn antagligen driver betydligt längre än normalt när man gjort bytet. Jag gissar att systemet mäter drivströmmen genom motorn för att uppnå rätt kraft (strömmen genom en DC-motor är ungefär proportionell mot momentet). När man sen slår av och på igen så är drivningen av "normal" längd, eftersom motorn nu står i rätt läge. Så rimligtvis behöver inte motorn/bromsen ställas in speciellt noga efter bytet.
Min slutsats är att nästa gång jag gör byte så kommer jag definitivt köra metod 3. Risken för att skada motorn tror jag är betydligt större med metod 2.
Jag har precis bytt bromsbelägg på min Passat 2.0 TDI åsrmodell 2008. Den har elektrisk parkeringsbroms (EPB) vilket ställer till det en del för oss simpla dödliga. Det är inte bara att skruva loss bromsok, byta bromsbeläggen, pressa tillbaka kolven och sen montera ihop - den elektriska parkeringsbromsen kommer sätta stopp när du försöker pressa tillbaka kolven.
När jag tog mig an detta projekt så sökte jag lite på nätet och hittade diverse relevant information. Generellt så finns det 3 metoder:
1) köp en "VAG-COM" - nån typ av kabel som gör att man kan styra EPBn från en dator och därigenom dra tillbaka kolven
2) skruva loss den lilla DC-motorn som styr bromskolven, och skruva därefter in/ut kolven efter behov med en vanlig T30
3) driv DC-motorn med en extern 12V-spänningskälla (exempelvis 12V-batteri). Finns på film: https://www.youtube.com/watch?v=J-q68JIUils
Har man gott om tid och pengar så funkar såklart metod 1 säkert utmärkt. Jag tyckte initialt att metod 2 verkade bäst, då jag var orolig för att metod 3 skulle kunna skada systemet eller orsaka "felkoder". Så jag körde igång med metod 2 på vänster sida.
Att skruva loss DC-motorn är ganska lätt, och när den väl är borta är det enkelt att skruva in/ut kolven efter behov. Motorn känns dock mycket skör och ömtålig - höljet är av plast och jag är övertygad om att man kan knäcka hela skiten om man är oförsiktig eller har lite otur. Det krävs nämligen lite våld och bändande för att få loss den då det sitter en O-ringstätning som kärvar ihop efter några år.
Bytet gick bra och glad i hågen så fortsatte jag med höger sida. Där var olyckan framme och jag sabbade ena torx-skruven som håller DC-motorn. Jaha, nu är det kört tänkte jag! Sen funderade jag på om det ändå inte var värt ett försök med metod 3 istället. Jag hade ju själv tyckt att det kändes olämpligt att bända bort den stackars lilla plastmotorn, så kanske är det bättre att låta den sitta kvar?
Jag provade metod 3 istället. Tog ett 11.4V LiPo-batteri och några avklippta instrumentkablar för att sticka in i motorns kontakt (först tog jag en nätadapter på 12V/2A men det fungerade inte, antagligen gav den inte tillräckligt med ström till motorn). Det som är bra i sammanhanget är att motorn är så simpel - det är bara 2 poler, och inga sensorer eller annat som kan ställa till det. Man kan inte ens "kortsluta" själva motorn eftersom det bara finns 2 poler och man kan kasta om drivspänningen för att köra andra riktningen. Det kan man kortsluta är såklart själva batteriet, vilket ju naturligtvis måste undvikas. Det svåraste i sammanhanget var nog att koppla ur själva kabeln till motorn - man behöver sticka in en liten skruvmejsel in under kabelns kontaktdonshölje för att lyfta upp en liten plasthake. Det går även att trycka på en liten plastbygel för att göra detta.
Med förhöjd puls stack jag in instrumentkablarna och kunde konstatera att... jodå den snurrar. Sen är det bara att försöka avgöra vilket håll som är korrekt. Därefter var bytet enkelt.
Uppenbarligen fungerar systemet så att den ställer in parkeringsbromsen korrekt när den slås på. Det märker man genom att motorn antagligen driver betydligt längre än normalt när man gjort bytet. Jag gissar att systemet mäter drivströmmen genom motorn för att uppnå rätt kraft (strömmen genom en DC-motor är ungefär proportionell mot momentet). När man sen slår av och på igen så är drivningen av "normal" längd, eftersom motorn nu står i rätt läge. Så rimligtvis behöver inte motorn/bromsen ställas in speciellt noga efter bytet.
Min slutsats är att nästa gång jag gör byte så kommer jag definitivt köra metod 3. Risken för att skada motorn tror jag är betydligt större med metod 2.
Senast redigerat av benzin (18 juni 2017)
0
0
0
0