Jag har under åren haft ett par ix-modeller, en 325ix och en 525ix Touring.
Tyvärr är de sålda för länge sedan, men nu när jag lyckats komma över en 525ix -93, med en intressant historik, då kan jag inte låta bli att bli sugen på nytt!
Denna bil har en intressant historik, som jag ska återkomma till senare.
Bilen som tidigare ägare, inte tyckte var ekonomiskt lönsam att reparera, var väldigt nära att bli reservdelsbil, slaktobjekt, eller rent av hamna på skroten och sluta sina dagar som ett rektangulärt ihoppressat metallpaket!
Nej tänkte jag! ...så nu finns det ingen återvändo. Efter att ha läst Bilsports artiklar om att rädda en M5:a E34, tänkte jag att Nu ska jag rädda en 525ix!

Ja, nu har bilen äntligen kommit hem på min gård och nu börjar snart det spännande jobbet med att få upptäcka i vilket skick bilen egentligen är!

Jaha, nu har bilen kommit upp på några ramper så vi kan titta närmare på vad som döljer sig på undersidan. Jag tror nog det vi kunnat se hittills var som väntat, med något undantag. Här kommer listan över de "senaste upptäckterna"
-Rostigt avgassystem, rostiga bromsskivor, bakre stötdämpare slut. Att bränsleledningarna var upprostade med ett litet droppande läckage precis ovanför avgassystemet, kanske inte var väntat, men som tröst kan vi konstatera att det typiska roststället på E34:or runt tanklocket, samt bakskärmarnas nederkant mot bakstötfångarna, klarat sig nästan helt utan rostangrepp(!) Dessutom var alla dörrarna i ganska OK skick, utan annat än ytlig rost. Bakre stötfångaren åkte av på en gång, då vi såg att bilen pga av sitt ix-utförande, förmodligen har fått prova på offroadkörning med närkontakt med någon stubbe eller sten. Här ska vi testa om plastlagning fungerar (?)
Lite senare ska vi demontera framskärmarna och se vad som döljer sig därunder. Vad som dock kunnat konstaterats, är att trösklarna fått rostskador, både i framkant och i bakkant. De ser hyfsade ut på mitten, men vi får se. Dessutom har båda dräneringspluggarna i golvet under framsätena lossnat och resulterat i två stora rosthål. Här blir det svetsning. Fortsättning följer...

Idag har vi provat på plastlagning som ett sätt att försöka få ordning på den spruckna stötfångaren, men också för att slippa köpa en ny för kanske drygt 3000:-. Det är iaf värt ett försök och på köpet kanske man lär sig en ny teknik, som man kan ha användning av senare. Vid en snabbkoll med en plåt- och lackverkstad, kan de naturligtvis fixa detta, men till en kostnad av ca 2000-2500:- Här skulle det ju bli en fråga om man ska köpa ny stötfångare eller laga den gamla. Nu när vi gör detta själva, kommer vi ju i ett annat läge. Stötfångaren hade ett par ordentliga sprickor i högra hörnet, samt en rejält spretig spricka i mitten ovanpå. Den senare var jag nästan orolig att det inte skulle gå att få ordning på.
Det finns säkert flera produkter att använda för plastlagning, men det ska nog vara en produkt som är avsedd för ändamålet, inte vilket annat lim som helst. Jag antar att resultatet med ett felaktigt lim, kanske blir att det ser ut att fastna och ser OK ut när man är klar, men sedan är nog risken stor att det spricker, lossnar och därmed har man bara jobbat i onödan.
Vi skaffade en plastlagningsprodukt som heter Teroson EP 5055 och är en (dyr) tvåkomponentsprodukt som måste blandas och som sen är långsamhärdande, så att man hinner applicera limmet och justera lagningen, utan att det smäller till och allt har härdat på 5 minuter. Här ska man ha ca 3-4 h på sig och för att bli hållbart ska det sen helst härda tills nästa dag. Om man är ovan vid såna här jobb, finns det instruktionsfilmer på Youtube att studera innan men går igång.
Vi började med att rengöra sprickorna med förtunning och se om de går att passa ihop igen, sedan slipade vi av baksidan av det spruckna partiet, varefter vi blandade ihop lagom mängd med limmet, applicerade detta på sprickan och tryckte ihop det. Det är dock oftast nödvändigt att fixera lagningen med tape, limklämmor, några tvingar och någon träkloss för att det ska härda i rätt position. På den ena sprickan, där vi hade slipat baksidan, gjorde vi även en förstärkning, bestående av tunn glasfiberväv som mättades med lagom mängd med limmet. Sedan var det bara att låta torka och hoppas på det bästa...
Efter drygt ett dygn kollade vi resultatet och faktiskt såg det rätt hyfsat ut, sprickorna var täta, efter att limklämmor, tvingar och tape tagits bort. Givetvis hade limmet runnit ut i skarvarna och var stenhårt. Här blir det till att slipa och spackla och slipa igen. Förhoppningsvis ska det gå att få till en lackeringsbar yta såsmåningom.

Det här ska bli spännande att följa!
IX-bilarna börjar bli ovanliga 👍

"inte tyckte var ekonomiskt lönsam att reparera"
Nej usch så kan man inte säga om en e34. Den har under en längre tid varit min absoluta favoritkaross. Detta skall absolut följas!

Tufft 😁 hade gärna velat rädda en e34a 🤩

Då bilen tyvärr inte har aluminumfälgar, har vi under en tid hållit ögonen öppna efter en uppsättning passande sådana. Det hade ju naturligtvis varit trevligt att ha en sats original alu-fälgar, men då denna bil kräver en helt annan offset än en normal E34, så blev det inte lika lätt längre. Tror att originalet har ett ET runt 55-57 eller liknande, medan en vanlig E34:a brukar ha ET20, men av en händelse lyckades vi komma över en uppsättning originalfälgar, så då var det bara att passa på. Tyvärr saknades två centrumkåpor, men efter koll på eBay så hittade vi sådana också.

Såhär ser originalfägarna ut i dimension 7œx16 och efter en koll ser vi att det står ET54.
Alternativt borde en snygg E46-fälg i 16", 17" eller 18" kunna passa någorlunda, men inte från en vanlig E34, då de tar i skärmkanterna och hjulhusen fram när man svänger.

Snyggt!

caworldwide skrev:

Jag har under åren haft ett par ix-modeller, en 325ix och en 525ix Touring.
Tyvärr är de sålda för länge sedan, men nu när jag lyckats komma över en 525ix -93, med en intressant historik, då kan jag inte låta bli att bli sugen på nytt!
Denna bil har en intressant historik, som jag ska återkomma till senare.
Bilen som tidigare ägare, inte tyckte var ekonomiskt lönsam att reparera, var väldigt nära att bli reservdelsbil, slaktobjekt, eller rent av hamna på skroten och sluta sina dagar som ett rektangulärt ihoppressat metallpaket!
Nej tänkte jag! ...så nu finns det ingen återvändo. Efter att ha läst Bilsports artiklar om att rädda en M5:a E34, tänkte jag att Nu ska jag rädda en 525ix!

Underbart! Tyvärr är det alltför ofta ekonomin som styr bilars öde. Man får ibland strunta i vad det kostar, och istället värdera glädjen i bilen man älskar.

Som några tidigare bilder tydligt visat, så var bränsleledningarna i mycket dåligt och mer eller mindre sönderrostat skick.
De främre rören var i rätt bra skick, men ju längre bakåt, ju mer rost fanns det. Tryckledningen hade redan ett synligt läckage, så den beslutade vi att byta ut mot en färdigböjd originalledening. Vid montage av denna, visade det sig två saker; först att även returledningen bitvis också var i rätt dåligt skick och att den tredje ledningen för ventilation, även den var ganska anfrätt.
Att få bort de väl fastsatta rören och ihoprostade rörklammerna, var en ganska tidsödande procedur. När detta väl var klart, återstod att försöka få dit det färdigböjda originalröret. Det var lättare sagt än gjort, eftersom vi inte hade tänkt behöva demontera hela bakvagnen, utan hellre ville


försöka få dit röret runt de trånga vinklarna i bakpartiet. Det såg tröstlöst ut ett tag, men sedan lyckades vi får dit det. Eftersom de två andra rören också behövde bytas, åtminstone bitvis, så blev vi lockade av tanken att hitta en mer lättarbetad lösning. Resultatet blev att helt enkelt skaffa ett lättböjligt kopparrör i samma dimension och forma de två återstående rören efter det tryckrör vi just monterat. Dessutom kunde vi inte motstå frestelsen att använda skarvnipplar och bara byta ut de bakre delarna av retur- och ventilationsledningen. När vi sedan jobbat ett tag, såg vi att detta var betydligt enklare och mer lättarbetat. Efter att alla rörklammer och skruvar var bytta och alla skruvhål i bilens bottenplatta fått sina M4-gängor rekonditionerade, kunde vi konstatera, att nu var alla rostiga rör utbytta.

Hösten är redan här och det går inte så fort som vi tänkt från början, men här har vi i alla fall kört en kort sväng med bilen efter att bilen fått nya bränslerör, slangar och även filterhållare, som även den var upprostad. Motorn går och inget bränsle läcker - Hurra!
Sedan har vi också passat på att provmontera en av de AZEV-fälgar som vi kommit över. Dimensionen är 7,5x16, ET 30, som kommer från en E46 3-seriebil. Breddar lite mera utåt, jämfört med original, men ändå inte så mycket att det tar i någonstans. -Tror det funkar. Detta är ju en fälg med riktigt 90-talsstuk! -Vad tycks?
IX:en är ju lite högre i fjädringen, så det blir att vänja sig med detta utseende, eller frestas av en omgång sänkfjädrar. Vet inte, men det lär visst ha funnits M-Technik chassi även till denna modell. -Är det någon som vet var man kan hitta sådana fjädrar?
Nu förbereder vi för att riva ut framstolar och matta, för att börja svetsa ett par hål som finns i golvet under framsätena (Där det har suttit ett par gummiproppar, som lossnat och släppt in saltvatten)...Återkommer.

Spännande🤩

Nu har det gått ett tag och det har blivit vinter. 525:an har hamnat inne i garaget för att slutföra jobbet med byte av bränsleledningar och filter.
Då det även visade sig att hydraulledningen till diffspärren i bakaxeln var så rostskadad att den börjat läcka, blev det att byta hydraulröret på bilens högra sida också. Med bile uppallad på pallbockar var det bara att försöka göra det liggande på garagegolvet under bilen, men vad gör man utan en riktig garagelyft?

Här ligger det nya fjäderbenet med ny stötdämpare redo att monteras, efter att den gamla "cykelpumpen" till stötdämpare rivits bort. Något så slut stötdämpare har vi inte sett på länge. Efter att ha tagit bort fjädern, var dämparen helt utan motstånd både uppåt och nedåt!


För att komma åt och lossa fjäderbenets övre infästning, var vi tvungna att riva ur baksätet och plocka upp hatthyllan, där fästskruvarna satt dolda i närheten av bakhögtalaren.
När fjäderbenet var ur vägen, gick det lättare att komma åt att dra nya rör. Från början såg det nästan ut som om man skulle behöva lossa länkarmarna för att komma åt, men nej det slapp vi, Hehe!


Här syns diverse bränsleledningar och hydraulrör, samt bränslefiltret med ny hållare. Såg ut som om det skulle vara ett snabbt fix, men det visade sig ta fleeera timmar!
Nästa steg blir att montera tillbaka fjäderbenet, på med hjulen och provstarta bilen och hoppas på ett läckagefritt liv efter detta!

I nästa avsnitt kommer vi att börja titta på rosten och vad vi ska göra åt detta. Det lär väl bli som vanligt, att ju mer man river, ju mer rost hittar man. Hmm, här kommer en liten föraning om hur bakre delen av tröskeln ser ut....men misstänker det finns värre ställen.

Nu har äntligen projektet kommit igång igen, efter en tids uppehåll.
Den här gången kommer vi att ta tag i rosten som visat sig finnas i golv, trösklar och fram emot torpedväggen, under framskärma.
Efter att ha rivit ut framsäten och matta i framsätet, kan vi konstatera att framför båda framsätena, där det en gång suttit ett par runda gummipluggar, där har rosten gjort sitt intrång, efter att dessa pluggar någon gång ramlat bort och därigenom släppt in slask och saltvatten, som gjort att vi efter att ha hackat bort lös rost, kan se ett par tre rosthål som är så stora att man tydligt kan se gräset under bilen.




Efter att vi med rondellen skurit bort rostig plåt, klippt till en passande ersättningsplåt och punktat fast den med svetsen, så ser det ut som bilden visar.



Sedan planerar vi att demontera bilens framskärmar, för att lättare få en bild av hur mycket rost som finns under dessa, samt på framsidan av torpedväggen och under pedalställ, osv.

Här gäller det att ha tålamod, för sånt här jobb är ganska tidskrävande. Om man försöker att uppskatta tidsåtgången efter bästa förmåga, så brukar detta stämma ganska bra i slutänden om man multiplicerar tiden med x2.

Efter att ha stått gjort en paus i arbetet, har vi kommit igång igen. Det står dock klart, att detta kommer att ta mer tid än vi räknat med från början. Hela tiden kommer det också upp nya överraskningar, som måste fixas.


Här har framskärmen monterats av och bilen ställts på pallbockar, för att kunna börja skära bort rostiga partier i golv och tröskel.
naturligtvis har vi hittat ytterligare rost på några ställen. Vi får ser hur detta slutar. När detta är fixat, så kan vi trösta oss med att ha lagat det värsta av alla rostställen på bilen. Så här på vintern, får man vara tacksam att ha ett varmt och torrt garage att vara i.


Så här rostigt såg det ut under vänster tröskel framtill, mot golvet under förarplats.


Här har vi börjat skära bort den del av tröskeln som ska bytas ut.

Innan den nya tröskeldelen ska svetsas fast, har vi även fått lägga i ny plåt in mot golvet på förarplats.

Nu har det börjat hända lite saker och så här ser det ut just nu.

Tur att det finns färdiga ekonomiplåtdelar. Här ser det ut som om passformen var ganska bra.

Nu har vi fått dit ny plåt i golvet vid förarplatsen.

Nu är det bara lite målning kvar. Sedan ska det bli roligt att få tillbaka mattor och förarstol.