Jahapp, hur börjar då denna sagan?
Egentligen med Miljöpartiet, Greta Thunberg och annat som gör mitt liv som långpendlare miserabelt på ett eller annat sätt.
En kort rad om bakgrunden till mitt pendlande;
Jag bor i dagsläget i Hofors, en liten håla som gud glömde. Hofors tappades ut ur säcken med små brukssamhällen, ganska mitt emellan Gävle och Falun, ca 1 mil från länsgränsen till Dalarna.
I detta samhälle fann jag kärleken, för ca 13 år sedan.
Jag valde att flytta från "stor-sta'n" (Södertälje), i vars närområde jag levt hela mitt vuxna liv fram till den punkten.
Efter 4 år i Falun var det dags att söka sig vidare, och min tanke var lastbils-kort.
Något AMS var mer än villigt inställda till.
Tills jag fick en ny handläggare i Sandviken.
Hon förstod inte alls varför jag skulle ha något lastbilskort (trots att Sverige då, och än idag, skriker efter kompetent bemanning inom transportyrket...).
Hon såg hellre att jag fortsatte jobba inom det jag redan gjort, vilket var inom bilbranschen, som reservdelsman för VW-koncernen.
Det fanns ett jobb utlyst i Uppsala, som ligger 17 mil från Hofors... (13 mil den "korta" vägen, mer om det sen).
Jahapp, vad hade jag för val?
Jag sökte tjänsten som var utannonserad via rektryteringsfirma på en fredag.
Måndagen efter ringde de o ville jag skulle komma på intervju på Tisdag, i Hufvudstaden.
På onsdagen ringde de o bad mig komma till arbetsplatsen i Uppsala på Torsdag.
På fredag ringde de o frågade om jag kunde börja på Måndag.
Det här var snart 9 år sedan, och jag har pendlat sedan dess.
Nu har ni bakgrunden till varför denna tråd ens startas.
Jag har genom åren kört diesel till och från mitt arbete, som innebär 26 mil landsväg, eller 4 timmar om dagen bakom ratten.
Med så många bil genom högst varierande väderlek och väglag, har mina krav varit en bekväm bil, med fyrhjulsdrift och värmare.
Jag har via mitt arbete fått förmånen att de senaste 6 åren ha en personalbil, dvs en löneförmån vars kostnad dras från min lön varje månad.
Det har sällan varit en låg månadskostnad, men det har ändå varit ett billigare sätt att pendla än att äga en bil själv.
Men... (det finns alltid ett men, eller hur?)
Det har börjat kosta på tok för mycket.
Skatten på bilarna har blivit sinnessjukt hög, för att inte tala om drivmedelspriserna!
Jag har tänkt flera gånger om jag helt enkelt ska säga upp mig och hitta ett annat jobb, men samtidigt trivs jag med det jobb jag har nu.
Jag har trevliga kollegor, fantastiska kunder och ett jobb som gör att jag känner att jag gör skillnad.
Således har jag försökt hålla liv i min ekonomi i så stor utsträckning som möjligt, vilket fram tills i år har varit möjligt med dieseldrivna bilar.
Not anymore!
Resultatet av detta är att jag nu, sedan exakt en vecka tillbaks, finner mig bakom ratten på en bil med ytterst begränsad räckvidd (jämfört med min förra, dieseldrivna personalbil) och med en ganska mycket högre månadskostnad.
Så, vad är meningen med denna tråd då? Ska jag bara klaga på felaktiga politiska beslut och sitta här å sura som en gnällgubbe?
Nope, min tanke med denna tråd är att ge en inblick i hur långpendlande med elbil faktiskt kan fungera i vårt avlånga land!
Jag har hunnit lägga 7 dagar och ca 150 mil på min fina elbil.
Vad det blev, förresten?
En sån här:
Detta är då en Skoda Enyaq.
Bilen i fråga har ett 77kWh batteri (netto) som i detta utförande ska ge en teoretisk räckvidd på ca 53 mil.
I dagsläget är det såklart inte i närheten, med minusgrader, snö, regn o annat som elbilar i allmänhet ogillar å det starkaste.
Men jag måste ändå säga att jag är positivt överraskad både över bilens egenskaper i vinter-Sverige.
Hittills har jag inte drabbats av räckvidds-ångest en enda gång, och även med släpvagn så är förbrukningen "rimlig".
Än så länge har jag dessutom ingen möjlighet till laddning varken hemma eller på min arbetsplats, så jag får leta laddplatser "på stan" och det innebär ju en kostnad som är avsevärt högre än om jag skulle ha tillgång till en egen sladd hemma på gården.
Ett snabbt överslag i fredags eftermiddag, efter 5 körda dagar, visade trots detta på en laddkostnad på ca 960kr.
Att jämföra med en tank diesel i min förra bil, som på slutet kostade 1250kr.
Således hade jag sparat över 300kr på en vecka. EN vecka!
Chock? Något.
Trevligt? Jajamän!
Min tanke är att göra sammanfattningar efter varje vecka, i den mån jag har tid och möjlighet, och summera mina tankar, funderingar och hur allt fungerar.
Både med laddning, eventuella fel på bilen, resor som görs och generellt hela upplevelsen kring det här med elbils-pendlande.
Jag väntar på installation av laddbox hemma, vilket kommer sänka milkostnaden rejält, men tills dess är det fortfarande offentliga laddstationer som gäller.
Så, tråden är startad.
Har ni tankar, funderingar eller synpunkter? Skriv en rad vetja!