OK, jag bygger upp denna i steg för steg. Kommentera innehållet = OK. Andra mystiska inlägg i denna tråd kommer att raderas utan pardon.
Och ja - jag kommer att nämna er som har bidragit.
31/1: FAQ startad. Kablage, säkringar inlagt.
12/4: OHM tal etc inlagt
-------------------------------- FAQ Start --------------------------------------------------------------
§-Hur grov strömkabel behöver jag?
§-Hur kraftig säkring behöver jag?
§-Vart jordar jag mitt slutsteg
Anledningen till dessa frågor är att det normala när man installerar extra slutsteg är att man sätter
dom bak i bilen och därmed behöver man dra en kraftig pluskabel från batteriet till slutsteget.
Vill man bara ”hotta” upp sin bilanläggning utan planer på att gå vidare senare så drar man den kabeltjocklek som behövs eller köper ett färdigt kabel-kit. Planerar man däremot att utöka senare så är det lika bra att göra en rejäl installation direkt.
Det som är viktigt att inse är att man måste , just det Måste, placera en säkring så nära batteriet
som möjligt för att skydda sig mot kortslutning – brand. Denna säkring – huvudsäkring – sitter
där för att skydda kabeln och inte slutstegen. Alla slutsteg i dagens läge har inbyggda säkringar
som skyddar stegen.
När man som konsument köper sitt slutsteg så skall man kräva av handlaren att han kan ge
uppgifter om lämplig kabeltjocklek ”area” och avsäkring.
Man bör notera att man måste dimensionera sin kabeltjocklek även efter kabellängden eftersom
spänningsfallet över kabeln blir större ju längre kabeln är.
Här har du några ledvärden:
30A slutsteg: 10 kvadratmm kabel : 50A säkring vid batteriet
50A slutsteg: 16 kvadratmm kabel : 60A säkring vid batteriet
65A slutsteg: 21 kvadratmm kabel : 100A säkring vid batteriet
Skall man installera flera slutsteg och/eller riktigt kraftiga steg, så krävs kraftigare kabel och
fördelningar, sk distributionsblock.
Vid installation av plusmatningen så skall man vara noga med alla genomföringar genom plåt
och alla oskyddade ställen och tillse att man använder gummigenomföringar, plastslang eller
liknande samt att man fäster upp kabeln så att den inte kan ligga och gnugga mot en kant.
Jordning av slutsteget – minus – är en mycket viktig del av installationen. Görs denna dåligt så kan man
bränna sin stereo/Head Unit. Tumregeln är att kabelarean för jord skall vara samma som för plus.
För att hitta bra jord så gäller det att hitta en tex en kraftig bult i närheten av slutsteget som skall sitta
i balk eller liknande. Bara en plåtskruv eller jorda i baklyse duger aldrig.
Ofta kan nedre fästbult för säkerhetsbälte vara ett alternativ. Tänk på att det måste vara
plåtrent för att få bra jord.
Via: http://www.nardik.se så kan man få en tabell över kabelarea och säkringsstorlek.
--------------------- OHM tal etc -----------------------------------------------
Ett slutsteg kan beskrivas som ett nätaggregat med förmåga att mata ut (driva) en viss spänning och en maximal ström. Ett vanligt likströms nätaggregat kan bara driva likspänning , dvs spänning
med frekvensen noll Hz. Ett slutsteg kan driva växelspänning mellan måhända 10Hz och 100000Hz.
Alla slutsteg är dessutom styrda av en insignal som måhända kan vara 1 volt som i slutsteget förstärks till kanske 50 volt. Här pratar man om att slutsteget har 50 ggr signalförstärkning.
Alla nätaggregat och slutsteg har dessutom en inre resistans, det går inte (utan att ta till väldigt speciella trick) att konstruera ett slutsteg som har en inre resistans på exakt noll ohm.
Man brukar rita nätaggregat och slutsteg som en spänningskälla med en seriekopplad inre resistans, Ri.
Inre resistanser brukar ligga i storleksordningen hundradels eller tusendels ohm. (0.01 - 0.001 ohm)
Alla nätaggregat och slutsteg har dessutom en gräns för hur mycket ström dom kan driva, strömgräns, och denna avgör hur mycket effekt man kan mata ut.
Allting är hyfsat enkelt när vi pratar om och räknar på vanliga likströms nätaggregat men när vi kommer in på slutsteg så kompliceras allt av att alla ingående delar, spänning, inre resistans - har en komponent som varierar med frekvensen.
När spänningen hos ett slutsteg varierar med frekvensen så pratar vi om slutstegets frekvensgång. Det bästa är om denna variation är så liten som möjligt. När man läser specifikationer så brukar dom se ut som " 10 - 50000 Hz -3dB" vilket innebär att utsignalen - utspänningen - har sjunkit "3dB" vid 10 Hz respektive 50000 Hz.
"3dB", eller rättare sagt "-3dB", innebär att spänningen har sjunkit till 0.7 gånger den spänning slutsteget ger normalt. I exemplet ovan med 50V ut så innebär det alltså att spänningen har sjunkit till 35 Volt.
Blandar vi sedan in ohm:s lag där P = U*I och U = R*I och blandar ihop dessa så får vi
P = U*U / R vilket innebär att man vid denna -3dB punkt bara har halva uteffekten.
Går vi sedan över till den utresistans som varierar med frekvensen så delar man upp denna i två delar, dels en del som är konstant oberoende av frekvens = Resistans , och dels den del som varierar med frekvensen = Reaktans.
Reaktans kan vara av två sorter, induktiv eller kapacitiv och för att göra det ännu krångligare så kan man inte lägga ihop Resistans och Reaktans som vanlig plus eller minus för att få summan = Impedans.
För att få summan, dvs slutstegets inre Impedans (som då varierar med frekvensen) , så måste man genomföra så kallad vektoraddition vilket som svar ger två storheter, dels Impedansen , dels den s.k. fasvinkeln.
(fasvinkeln kan man se som hur mycket reaktans det är i förhållande till resistans).
När man sedan hakar på en högtalare så kopplar man i princip högtalarens Impedans i serie med slutstegets Impedans. Vän av ordning inser då att man får förluster över denna inre impedans i slutsteget och att man vill ha slutsteg där denna är så liten som möjligt.
Ett annat problem med slutstegs inre impedans är att all reaktans handlar om utbyte av energi som på grund av att slutsteget har en strömgräns (se ovan) inte går oändligt snabbt.
Så när insignalen till slutsteget går från , låt oss säga 0.1 till 1 Volt, så försöker slutsteget i exemplena ovan att ändra sig utspänning från 5 till 50 Volt.
Men denna ändring från 5 - 50Volt kommer inte att nå högtalaren lika snabbt, eller lika "rent", som slutsteget ändrar spänningen pga detta energiutbyte som reaktansen i slutsteget (samt reaktansen i högtalaren) ger upphov till.
Man pratar om att ett slutsteg har Dämpfaktor, dvs hur snabbt och bra utsignalen mot en tänkt högtalare kan följa insignalen.
Dämpfaktorn räknas ut som Högtalarens Impedans / Slutstegets Impedans. Dvs om vi har en högtalare med nominella 4 ohm och ett slusteg med nominellt 0.01 ohm inre impedans så har vi en dämpfaktor på 400.
I alla normala installationer har man dessutom två kablar till högtalaren, och resistansen hos dessa kommer att bidra till att dämpfaktorn hos hela systemet försämras.
Vad som händer med slutsteget i sig när man lastar med låga högtalarimpedanser samt tar vi någon annan gång, men notera att bara för att en högtalare än märkt med "4 ohm" så har den inte alls "4 ohm" när den hamnar i en låda och man spelar musik med den. Ofta har bashögtalare mycket lägre impedanser än vad som står på elementet.
--------------------------------------------------------------------------
Och ja - jag kommer att nämna er som har bidragit.
31/1: FAQ startad. Kablage, säkringar inlagt.
12/4: OHM tal etc inlagt
-------------------------------- FAQ Start --------------------------------------------------------------
§-Hur grov strömkabel behöver jag?
§-Hur kraftig säkring behöver jag?
§-Vart jordar jag mitt slutsteg
Anledningen till dessa frågor är att det normala när man installerar extra slutsteg är att man sätter
dom bak i bilen och därmed behöver man dra en kraftig pluskabel från batteriet till slutsteget.
Vill man bara ”hotta” upp sin bilanläggning utan planer på att gå vidare senare så drar man den kabeltjocklek som behövs eller köper ett färdigt kabel-kit. Planerar man däremot att utöka senare så är det lika bra att göra en rejäl installation direkt.
Det som är viktigt att inse är att man måste , just det Måste, placera en säkring så nära batteriet
som möjligt för att skydda sig mot kortslutning – brand. Denna säkring – huvudsäkring – sitter
där för att skydda kabeln och inte slutstegen. Alla slutsteg i dagens läge har inbyggda säkringar
som skyddar stegen.
När man som konsument köper sitt slutsteg så skall man kräva av handlaren att han kan ge
uppgifter om lämplig kabeltjocklek ”area” och avsäkring.
Man bör notera att man måste dimensionera sin kabeltjocklek även efter kabellängden eftersom
spänningsfallet över kabeln blir större ju längre kabeln är.
Här har du några ledvärden:
30A slutsteg: 10 kvadratmm kabel : 50A säkring vid batteriet
50A slutsteg: 16 kvadratmm kabel : 60A säkring vid batteriet
65A slutsteg: 21 kvadratmm kabel : 100A säkring vid batteriet
Skall man installera flera slutsteg och/eller riktigt kraftiga steg, så krävs kraftigare kabel och
fördelningar, sk distributionsblock.
Vid installation av plusmatningen så skall man vara noga med alla genomföringar genom plåt
och alla oskyddade ställen och tillse att man använder gummigenomföringar, plastslang eller
liknande samt att man fäster upp kabeln så att den inte kan ligga och gnugga mot en kant.
Jordning av slutsteget – minus – är en mycket viktig del av installationen. Görs denna dåligt så kan man
bränna sin stereo/Head Unit. Tumregeln är att kabelarean för jord skall vara samma som för plus.
För att hitta bra jord så gäller det att hitta en tex en kraftig bult i närheten av slutsteget som skall sitta
i balk eller liknande. Bara en plåtskruv eller jorda i baklyse duger aldrig.
Ofta kan nedre fästbult för säkerhetsbälte vara ett alternativ. Tänk på att det måste vara
plåtrent för att få bra jord.
Via: http://www.nardik.se så kan man få en tabell över kabelarea och säkringsstorlek.
--------------------- OHM tal etc -----------------------------------------------
Ett slutsteg kan beskrivas som ett nätaggregat med förmåga att mata ut (driva) en viss spänning och en maximal ström. Ett vanligt likströms nätaggregat kan bara driva likspänning , dvs spänning
med frekvensen noll Hz. Ett slutsteg kan driva växelspänning mellan måhända 10Hz och 100000Hz.
Alla slutsteg är dessutom styrda av en insignal som måhända kan vara 1 volt som i slutsteget förstärks till kanske 50 volt. Här pratar man om att slutsteget har 50 ggr signalförstärkning.
Alla nätaggregat och slutsteg har dessutom en inre resistans, det går inte (utan att ta till väldigt speciella trick) att konstruera ett slutsteg som har en inre resistans på exakt noll ohm.
Man brukar rita nätaggregat och slutsteg som en spänningskälla med en seriekopplad inre resistans, Ri.
Inre resistanser brukar ligga i storleksordningen hundradels eller tusendels ohm. (0.01 - 0.001 ohm)
Alla nätaggregat och slutsteg har dessutom en gräns för hur mycket ström dom kan driva, strömgräns, och denna avgör hur mycket effekt man kan mata ut.
Allting är hyfsat enkelt när vi pratar om och räknar på vanliga likströms nätaggregat men när vi kommer in på slutsteg så kompliceras allt av att alla ingående delar, spänning, inre resistans - har en komponent som varierar med frekvensen.
När spänningen hos ett slutsteg varierar med frekvensen så pratar vi om slutstegets frekvensgång. Det bästa är om denna variation är så liten som möjligt. När man läser specifikationer så brukar dom se ut som " 10 - 50000 Hz -3dB" vilket innebär att utsignalen - utspänningen - har sjunkit "3dB" vid 10 Hz respektive 50000 Hz.
"3dB", eller rättare sagt "-3dB", innebär att spänningen har sjunkit till 0.7 gånger den spänning slutsteget ger normalt. I exemplet ovan med 50V ut så innebär det alltså att spänningen har sjunkit till 35 Volt.
Blandar vi sedan in ohm:s lag där P = U*I och U = R*I och blandar ihop dessa så får vi
P = U*U / R vilket innebär att man vid denna -3dB punkt bara har halva uteffekten.
Går vi sedan över till den utresistans som varierar med frekvensen så delar man upp denna i två delar, dels en del som är konstant oberoende av frekvens = Resistans , och dels den del som varierar med frekvensen = Reaktans.
Reaktans kan vara av två sorter, induktiv eller kapacitiv och för att göra det ännu krångligare så kan man inte lägga ihop Resistans och Reaktans som vanlig plus eller minus för att få summan = Impedans.
För att få summan, dvs slutstegets inre Impedans (som då varierar med frekvensen) , så måste man genomföra så kallad vektoraddition vilket som svar ger två storheter, dels Impedansen , dels den s.k. fasvinkeln.
(fasvinkeln kan man se som hur mycket reaktans det är i förhållande till resistans).
När man sedan hakar på en högtalare så kopplar man i princip högtalarens Impedans i serie med slutstegets Impedans. Vän av ordning inser då att man får förluster över denna inre impedans i slutsteget och att man vill ha slutsteg där denna är så liten som möjligt.
Ett annat problem med slutstegs inre impedans är att all reaktans handlar om utbyte av energi som på grund av att slutsteget har en strömgräns (se ovan) inte går oändligt snabbt.
Så när insignalen till slutsteget går från , låt oss säga 0.1 till 1 Volt, så försöker slutsteget i exemplena ovan att ändra sig utspänning från 5 till 50 Volt.
Men denna ändring från 5 - 50Volt kommer inte att nå högtalaren lika snabbt, eller lika "rent", som slutsteget ändrar spänningen pga detta energiutbyte som reaktansen i slutsteget (samt reaktansen i högtalaren) ger upphov till.
Man pratar om att ett slutsteg har Dämpfaktor, dvs hur snabbt och bra utsignalen mot en tänkt högtalare kan följa insignalen.
Dämpfaktorn räknas ut som Högtalarens Impedans / Slutstegets Impedans. Dvs om vi har en högtalare med nominella 4 ohm och ett slusteg med nominellt 0.01 ohm inre impedans så har vi en dämpfaktor på 400.
I alla normala installationer har man dessutom två kablar till högtalaren, och resistansen hos dessa kommer att bidra till att dämpfaktorn hos hela systemet försämras.
Vad som händer med slutsteget i sig när man lastar med låga högtalarimpedanser samt tar vi någon annan gång, men notera att bara för att en högtalare än märkt med "4 ohm" så har den inte alls "4 ohm" när den hamnar i en låda och man spelar musik med den. Ofta har bashögtalare mycket lägre impedanser än vad som står på elementet.
--------------------------------------------------------------------------
I have nothing but confidence in you. And very little of that.
(Groucho Marx).
Åker numera Audi A6 -08 4.2FSI
(Groucho Marx).
Åker numera Audi A6 -08 4.2FSI
0
0
0
0
)