Så kom den där dagen.

Insåg att jag inte längre har råd att äga en bil. Försäkringskassan har redan tidigare dömt ut mig, i byråkratins djupaste skogar. Utförsäkrad.
Har man psykisk ohälsa är man inte luften man andas värd. Jobba tills du stupar. Jobba ihjäl dig. För du är kapabel att jobba. 

Jag besitter ingen bostadsrätt att sälja, har inga aktier eller sparkapital just nu, för den buffert jag en gång hade gick åt just till tiden då jag blev diagnostiserad med utmattningsdepression. Pengarna gick åt till hyran, mat, sjukvård och mediciner. Samma blir det nu. Men nu hade jag en bil att sälja. Det känns otroligt tungt att sälja det enda jag verkligen hade att fixa med som jag kände ett lugn med. Jag vet att det här kommer bli otroligt kännbart att inte ha bil. Ingen mer storhandling, inga mer bilutflykter, roadtrips osv. Nu är det busskort som ska köpas. Nu blir det bara att åka kollektivt framöver.

Om en ska försöka se något positivt.

Slipper tanka dyra bensinpengar.
Slipper tänka på parkering och att ev hyra p-plats.
Slipper fordonsskatten.
Slipper dyra besiktningar (och ångesten därtill).
Slipper dyra omkostnader.
Då jag bor i stan nu så är det lättare att ta buss.

Om en ska se lite negativ.

Jag kommer sakna min käraste ägodel.
Jag kommer inte ha något att skruva på, att putsa och tvätta.
Jag måste hitta andra sätt att distrahera mig på.
Kommer ej kunna åka på roadtrips osv.
Jag blir kraftigt begränsad och isolerad.
I en liten stad behövs nästan bil för att slippa begränsningen.

Men nu får man se verkligheten för vad den är.
Mitt liv har verkligen rasat totalt, var tvungen att flytta till en mindre lägenhet (det som fanns tillgängligt), tvungen att sälja av bilen nu, jobbsökande på nytt och allmänt kaosigt liv med en extrem ålderskris.

Bifogar tio bilder på älskade bilen.
Dessa är de sista tio bilderna jag tog på bilen.
Den såldes idag, fick en handpenning, resten av betalningen imorgon samt att den hämtas.


Hmm ska jag erkänna en sak?
Jag sitter redan nu och glor efter en fräsch SAAB og 9-5 igen men jag VET. Jag säljer min 9-3 av en anledning.
Det kommer att ta tid innan jag kan och har råd att skaffa bil igen.  Med detta inlägg så avslutar jag ännu ett kapitel.

Bilen finns kvar att se här på min sida.





















Tack för allt älskade Espresso Black