Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Änglar som vakar över en....
18 november 2008
473
Har nog varit med om det vidrigaste i mitt liv..
Var ute och åkte en sväng med vännen, bara för att.. Hade väll egentligen inget speciellt för oss så drog iväg en sväng.. Från ingen stans tappar bilen greppet med alla däcken från vägen och vi kanar av vägen ner i diket, missar tre träd, kanar på bredsida längs med diket tills vi drar emot något så vi börjar volta. Vi voltade 2 och ett halvt varv och landar på taket. Lyckas pallra oss ur bilen och lyckas stanna första bästa bil som hjälper oss, ringer och erbjuder hjälp och varm sittplats.
Så nu har jag åkt ambulans fastbunden med krage och hela kittet. Magnetröntgen har man provat på det med, visst det är ju för att kolla mej, men det var läskigt. Sova på sjukhuset fick jag göra mad..
Inte kul..
Tänk dej själv; chockad till tusen, massa saker händer på samma gång, och att bli lämnad ensam av vännen, som ändå var den enda som var med i bilen förutom jag själv, och mammsen för att dom inte kan/får stanna kvar.. Så sjukt jobbigt.. Påfrestande psykiskt sett..
Var skönt att träffa dej och se att du levde idag med, tycker inte vi ska göra om detta.. Vi kan hitta på något annat kul istället nästa gång...
Den jävligaste stunden i livet....
<3
Var ute och åkte en sväng med vännen, bara för att.. Hade väll egentligen inget speciellt för oss så drog iväg en sväng.. Från ingen stans tappar bilen greppet med alla däcken från vägen och vi kanar av vägen ner i diket, missar tre träd, kanar på bredsida längs med diket tills vi drar emot något så vi börjar volta. Vi voltade 2 och ett halvt varv och landar på taket. Lyckas pallra oss ur bilen och lyckas stanna första bästa bil som hjälper oss, ringer och erbjuder hjälp och varm sittplats.
Så nu har jag åkt ambulans fastbunden med krage och hela kittet. Magnetröntgen har man provat på det med, visst det är ju för att kolla mej, men det var läskigt. Sova på sjukhuset fick jag göra mad..
Inte kul..
Tänk dej själv; chockad till tusen, massa saker händer på samma gång, och att bli lämnad ensam av vännen, som ändå var den enda som var med i bilen förutom jag själv, och mammsen för att dom inte kan/får stanna kvar.. Så sjukt jobbigt.. Påfrestande psykiskt sett..
Var skönt att träffa dej och se att du levde idag med, tycker inte vi ska göra om detta.. Vi kan hitta på något annat kul istället nästa gång...
Den jävligaste stunden i livet....
<3