Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Elektroniska hjälpmedel - 120423
23 april 2012
883
Det är inte ofta jag reagerar till den grad att jag nästintill tappar hakan när jag lyssnar på radion om nätterna när jag åker omkring i min vita Skoda med lampor på taket, men en nyhet som nästan fick mig att köra av vägen var följande;
"Bilist hamnade på rälsen på grund av GPS:en
Med den nyinköpta bilen var han på väg tillbaka till Strömsund. Men i Sveg blev det tvärstopp när han styrde efter järnvägen istället för vägen."
Att köra efter GPS kan ha sina nackdelar. Det fick en man som bor i Strömsund erfara när han var på väg från Göteborg. Strax innan Sveg sa hans GPS att han skulle ta en kortare väg vilket innebar mannen körde över järnvägsbron. Kruxet var att han sedan aldrig vek av bron utan fortsatte efter spåret.
Hela artikeln finns här; http://op.se/lanet/harjedalen/1.4638368 … -av-gps-en
Alltså. Jag förnekar inte att elektroniska hjälpmedel är bra. Tvärtom, de kan vara väldigt hjälpsamma när man väl sitter där. ABS hjälper en i vissa fall att styra undan och så vidare, men den fråga som dyker upp i mitt huvudet är; när blev hjälpmedlen så pålitliga hos människan, att människan litar så blint på dem att de glatt kör ut på ett järnvägsspår när varenda cell i kroppen egentligen borde ha skrivit "nåt känns fel här"?
Min egen erfarenhet av GPS är ringa egentligen. Dels används ibland Google Maps på telefonen, främst då en adress är svår att finna i jobbet, eller om man privat skall nånstans och man aldrig tidigare har varit dit tidigare.
Men för ett par år sedan så var vi - jag och Marika - ner till bland annat Halmstad och Göteborg, och inför resan så letade vi fram en GPS som jag hade fått från min föredetta granne, Henrik.
GPS:en var ganska gammal, och han varnade mig att kartorna i den kunde vara lite ouppdaterade.
Inga problem.
Men även om han inte hade varnat oss, så hade vi ju aldrig litat blint på den, som den gången vägen svängde mjukt vänster i en långkurva, medans GPS:en ville frakt fram, rakt ut i skogen.
Grejen var den att vägen hade dragits om. Spåren efter gamla vägen fanns fortfarande kvar, men numer mest som en igenvuxen stig rakt genom skogen.
Eller som alla nyuppkomna rondeller. Inte hade vi kört rakt över dem, bara för att GPS:en sa att det bara var att köra rakt fram?
Nej. Elektroniska hjälpmedel är som det heter; hjälpmedel. Och så tycker jag det ska fortsätta. Vi kan ha alla möjliga hjälpmedel i våra fordon, men de kommer för alltid vara något som assisterar.
Inte sköter våra sysslor.
"Bilist hamnade på rälsen på grund av GPS:en
Med den nyinköpta bilen var han på väg tillbaka till Strömsund. Men i Sveg blev det tvärstopp när han styrde efter järnvägen istället för vägen."
Att köra efter GPS kan ha sina nackdelar. Det fick en man som bor i Strömsund erfara när han var på väg från Göteborg. Strax innan Sveg sa hans GPS att han skulle ta en kortare väg vilket innebar mannen körde över järnvägsbron. Kruxet var att han sedan aldrig vek av bron utan fortsatte efter spåret.
Hela artikeln finns här; http://op.se/lanet/harjedalen/1.4638368 … -av-gps-en
Alltså. Jag förnekar inte att elektroniska hjälpmedel är bra. Tvärtom, de kan vara väldigt hjälpsamma när man väl sitter där. ABS hjälper en i vissa fall att styra undan och så vidare, men den fråga som dyker upp i mitt huvudet är; när blev hjälpmedlen så pålitliga hos människan, att människan litar så blint på dem att de glatt kör ut på ett järnvägsspår när varenda cell i kroppen egentligen borde ha skrivit "nåt känns fel här"?
Min egen erfarenhet av GPS är ringa egentligen. Dels används ibland Google Maps på telefonen, främst då en adress är svår att finna i jobbet, eller om man privat skall nånstans och man aldrig tidigare har varit dit tidigare.
Men för ett par år sedan så var vi - jag och Marika - ner till bland annat Halmstad och Göteborg, och inför resan så letade vi fram en GPS som jag hade fått från min föredetta granne, Henrik.
GPS:en var ganska gammal, och han varnade mig att kartorna i den kunde vara lite ouppdaterade.
Inga problem.
Men även om han inte hade varnat oss, så hade vi ju aldrig litat blint på den, som den gången vägen svängde mjukt vänster i en långkurva, medans GPS:en ville frakt fram, rakt ut i skogen.
Grejen var den att vägen hade dragits om. Spåren efter gamla vägen fanns fortfarande kvar, men numer mest som en igenvuxen stig rakt genom skogen.
Eller som alla nyuppkomna rondeller. Inte hade vi kört rakt över dem, bara för att GPS:en sa att det bara var att köra rakt fram?
Nej. Elektroniska hjälpmedel är som det heter; hjälpmedel. Och så tycker jag det ska fortsätta. Vi kan ha alla möjliga hjälpmedel i våra fordon, men de kommer för alltid vara något som assisterar.
Inte sköter våra sysslor.
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera
Rapportera