Dyngsur och bortgjort.

Bättre förklaring finns inte.


Det här är en sak jag inte tänkt berätta för NÅN!
Men när jag tänker på det är det FÖRDJÄVLA KUL!

Så nu ska ni få garva. På min bekostnad. Varsågoda!



Jag ska lasta en Nissan Navara i Stockholm.

Detta är ju ganska stora och tunga bilar. Lite krångliga att spänna med de band jag har.


Därför får jag spänna lite annorluda och så...


Hur som helst, jag behöver luta mig bakåt o använda min brutala kroppsvikt till detta spänneri.


Tänk er:

Det spöregnar, bakom mig är en gräsmatta där det börjar bli en vattenpöl.
Bakom mig står några killar med en lastbil o kollar.

Jag går mot bärgaren (lite superhjältestil i regnet liksom), tar ett spännband o drar runt.
Jag sätter mig på huk, tar en djävla sats o lutar mig bakåt...
Jag märker NU att jag håller i F E L ände...
Jag flyger bakåt....
Och i nästa sekund sitter jag i vattenpölsgräs med ett spännband i handen.

Jag vänder mig bakåt.
Killarna garvar.
Jag vill gräva ner mig i vattenpölsgräset.



Dyngsura brallor och en känsla av.... ja.. skam.


MEEEEEEEEEEEEEN HÄ HÄ HÄ HÄ!
Va fan gör det om hundra år.

Brallorna torkar ju ;D



Over and Out / Fröken Miller