Ja nu säger jag det. Biljävel.
Fast. Nej. Eller. Jo. Det känns så. Det känns som att man vill säga biljävel men egentligen är det ägarna - undertecknad som tidigare - som man nog bör skylla på.
Det är ägarens ansvar att saker byts och underhålls, brukar det ju stå i manualer.
Och har han rullat snart fyrtiotusen mil så har han väl också rätt att ha lite krämpor. Men varför nu?

Resan till Norge gick ganska bra. Bortsett från ett uppkommet skrapande efter att vi stått och väntat i en bilkö, ifrån vad som kändes som ett främre hjulhus - där det inte syntes något fel bör understrykas - så flöt det på ganska bra sen. Det höll någorlunda tätt. Olja försvinner förstås men det kommer det nog alltid att göra.
Törstig motor..både vad det gäller bensin som olja.

Men nu idag när vi kom ut för att fylla på olja inför resan till Stockholm så fick vi oss en tankeställare.
Tomt i expansionskärlet. Vad i helv..?
Syns inget läckage under behållaren. Alla slangar ser hela ut. Så vi fyllde på där igen och tog en förhållandevis lång provtur här runt ön och tillbaka, och väl tillbaka så kikade vi igen. Fullt. Fortfarande fullt.

Gick ut igen en sväng senare och japp, fortfarande fullt.
Men ändå är förtroendet borta.
Litar inte på honom. Känns som en trilskande tonåring, eller möjligen som en trilskande gubbe.
Biljävel.