Hände något som inte har hänt på mycket länge, jag grät. Av lycka. Solen lös det var varmt och fåglarna kvittrade som bara fåglar kan en vårkväll. Jag var ute och gick med min lilla häst och plötsligt började tårarna spruta. Jag kände bara lycka, jag har allt jag kunnat önska mig. Kompis det går bra nu, som Petter säger. Allt som egentligen fattas mig är en bil, men det känns inte så överviktigt just för tillfället. Det är lite på gång så att säga. Känns dock lite ledsamt att vara inlåst på ett kontor när vädret är över förväntan. Men jag har i alla fall eftermidagssolen att se fram emot=) Småbröderna har fått en studsmatta modell stor, den är väldigt rolig måste jag säga. Har ni någonsin sett en flygande säl? Bröderna är överlyckliga, dom studsar mycket högre än mig. Jordens dragningskraft är mer förlåtande mot dom.