Fick kicken igår, lika bra det. Hade ändå tänkt att sluta efter sommaren. Jobbet var väl ingenting för mig från första början egentligen sen har vissa andra faktorer spelat stor del i min omotivation. Lite ledsamt ändå, bra lön osv. Men arbetsklimatet är väl kanske inte det bästa. Hellre fattig och lycklig än rik och olycklig så att säga. Helt utan jobb står jag ju inte heller så.
Det som känns mest skit är att behöva ta kontakt med den där förbannade jävla arbetsförmedlingen. I hate dom. Av hela mitt hjärta faktiskt. Åter till ändlösa och meningslösa samtal om skit och ingenting.
"men du ville plugga vidare va?"
nej jag vill inte plugga.
"aha okej, men vi ska nog hitta nått"
ja vad bra.. typ
"men plugga då? är det nått du kan tänka dig?"
nej jag vill inte plugga.
"är det säkert? det finns massa roliga och nyttiga utbildningar nuförtiden"
jo men jag vill inte plugga.
"nej men då ska vi nog komma på nått annat"
tack
"det var du som ville plugga vidare va? vi har nått som heter KY-utbildningar nuförtiden och då får man jobb på en gång"
and it just goes on and on and on...
tilläggas ska att min handläggare heter Farida, och skulle själv behöva plugga.
En kurs i svenska typ..