Snart är det dags att skriva om något kul känner jag, men inte idag tyvärr.

På eftermiddagen hade jag en diskussion med en nära vän om ett missförstånd. Min uppfattning är att nästan alla problem/bråk m.m. skapas av missförstånd.
Om man diskuterar igenom saken så är det sällan så illa som man trodde från början. Tyvärr slutade nog diskussionen i ytterligare missförstånd.
Jag kan vara dålig på att förklara hur jag känner och få fram det jag vill ha sagt när det är känslor inblandade.
Att ha en ouppklarad situation där en nära vän är besviken på mig gör mig oerhört ledsen.
Vill lösa det som Nalle Puh, en kram och säga att jag aldrig medvetet skulle såra någon. :(


Åker hemåt efter jobbet och går in till mor och far. Det är tyst i huset, de talar lågmält. När jag kommer in och sätter mig ned så får jag vet varför... En släkting till oss tog sina sista andetag i eftermiddags.
Hon har kämpat mot cancer i flera år och fick nyligen åka akut in till sjukhuset.
Då hon kämpat så länge mot sjukdomen och tagit sig genom varje behandling med en avundsvärd kämparglöd så liksom jag tog för givet att hon även denna gång snart skulle komma hem från sjukhuset.
Att hon som en av få skulle ringa mig och glatt säga att min födelsedag ska allt firas, trots att jag inte planerat det.
Att hon lika glatt som vanligt skulle ge mig en hjärtlig kram när man träffade henne.
Att hon... skulle fortsätta finnas till... ;(

Så kommer dock inte hända någon mer gång för idag klockan 15:30 somnade hon in för sista gången.

Vill skriva så mycket mer och så mycket bättre, men det går inte just nu...

Ge dem ni tycker om en varm kram nästa gång ni ses, man ångrar bara den kärlek man inte givit villkorslöst.