Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Less Dalarna
13 december 2008
1061
Nu får folk här i Dalarna skärpa sig om ni ska ha mig kvar! :)
Jag är spyless detta ställe just nu. Jag flyttade när jag var 16 år och har nu varit tillbaka i ca 2 år.
På dom 2 åren har jag inte skaffat några nya vänner förutom en hel del bekanta på jobbet jag har sen 9 månader. Men gubbarna är inga jag åker hem till och umgås med direkt även om det är kanonfolk.
Jag tänker tycka synd om mig själv just nu för jag borde inte behöva slösa bort mitt liv med att vara ensam och att ha så sjukt tråkigt jämt. Gå ner mig över bekymmer som faktiskt inte är så allvarliga osv.. Vet inte vad problemet är?
Efter någon vecka i Jokkmokk hade jag alltid nån att ringa eller nån som hörde av sig, fanns alltid någonstans man kunde åka och umgås.
Minsta lilla bekymmer kan kännas ganska tungt när man aldrig har någon att dela mig sig av dom med, när man får alldeles för mycket tid att grubbla på.
Har tänkt fly det här stället många gånger nu men har ingen lust att ge upp, det måste finnas människor som faktiskt kan släppa in en till i sitt liv.
Tjejerna här verkar mest vara totalt inrutade i sitt, de ska vara med sin "bästis" och ingen annan. My GOD! Grabbarna de har redan sina gäng och många säger att "Ja nog får du vara med om du vill". Hmm ja då lär man först jaga dom för att de hör inte av sig själv när de ska göra något.
Och oavsett hur länge man jagar så är man fortfarande bara nån efterhängsen typ, inte så att de måste ha med en direkt eller kanske tom undrar hur man mår någongång.
Jag vet inte om det är jag som inte kan bete mig eller vad det handlar om men jag vet iaf att uppöver kunde jag få vänner och fixa mig ett liv att trivas med.
Jag verkar inte göra någon skillnad i någons liv alls just nu. Mitt jobb är väl det som skulle påverkas om jag försvann. Nu menar jag inte försvinna på det radikala sättet.
Usch jag trivs inte alls med mitt liv..
Fan att man hade det så jäkla bra där några år med toppenmänniskor ikring sig, inget kommer bli lika bra.
Skickade blommor till mitt ex som det nu verkar vara i ett desperat försök till jag vet inte vad igår också. Det har då inte kommit någon reaktion på det än. Varför skulle det, mig saknar man ju inte.
Sådär nu har jag fått hävt ur mig mitt gnäll för idag!
"Sympati, fan jag vet hur det funkar. Alla ger mig vatten när jag ligger där och drunknar."
Då ska jag ta och häva mig iväg till åkeriet och kladda på lite lampor på bilen, kommer bli jättetjusigt! :)
Finväder!
Dioder i kepan och hundben med dioder vid fotstegen blev det. Ska byta glödare i extraljusen också.
Jag är spyless detta ställe just nu. Jag flyttade när jag var 16 år och har nu varit tillbaka i ca 2 år.
På dom 2 åren har jag inte skaffat några nya vänner förutom en hel del bekanta på jobbet jag har sen 9 månader. Men gubbarna är inga jag åker hem till och umgås med direkt även om det är kanonfolk.
Jag tänker tycka synd om mig själv just nu för jag borde inte behöva slösa bort mitt liv med att vara ensam och att ha så sjukt tråkigt jämt. Gå ner mig över bekymmer som faktiskt inte är så allvarliga osv.. Vet inte vad problemet är?
Efter någon vecka i Jokkmokk hade jag alltid nån att ringa eller nån som hörde av sig, fanns alltid någonstans man kunde åka och umgås.
Minsta lilla bekymmer kan kännas ganska tungt när man aldrig har någon att dela mig sig av dom med, när man får alldeles för mycket tid att grubbla på.
Har tänkt fly det här stället många gånger nu men har ingen lust att ge upp, det måste finnas människor som faktiskt kan släppa in en till i sitt liv.
Tjejerna här verkar mest vara totalt inrutade i sitt, de ska vara med sin "bästis" och ingen annan. My GOD! Grabbarna de har redan sina gäng och många säger att "Ja nog får du vara med om du vill". Hmm ja då lär man först jaga dom för att de hör inte av sig själv när de ska göra något.
Och oavsett hur länge man jagar så är man fortfarande bara nån efterhängsen typ, inte så att de måste ha med en direkt eller kanske tom undrar hur man mår någongång.
Jag vet inte om det är jag som inte kan bete mig eller vad det handlar om men jag vet iaf att uppöver kunde jag få vänner och fixa mig ett liv att trivas med.
Jag verkar inte göra någon skillnad i någons liv alls just nu. Mitt jobb är väl det som skulle påverkas om jag försvann. Nu menar jag inte försvinna på det radikala sättet.
Usch jag trivs inte alls med mitt liv..
Fan att man hade det så jäkla bra där några år med toppenmänniskor ikring sig, inget kommer bli lika bra.
Skickade blommor till mitt ex som det nu verkar vara i ett desperat försök till jag vet inte vad igår också. Det har då inte kommit någon reaktion på det än. Varför skulle det, mig saknar man ju inte.
Sådär nu har jag fått hävt ur mig mitt gnäll för idag!
"Sympati, fan jag vet hur det funkar. Alla ger mig vatten när jag ligger där och drunknar."
Då ska jag ta och häva mig iväg till åkeriet och kladda på lite lampor på bilen, kommer bli jättetjusigt! :)
Finväder!
Dioder i kepan och hundben med dioder vid fotstegen blev det. Ska byta glödare i extraljusen också.