Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
Blåslagen, men glad ändå!
21 maj 2009
719
Idag hade vi självskydd på väktaskolan. Väldigt intressant, men fruktansvärt påfrestande. Fysisk träning 8-17. Aldrig haft ett sådant långt träningspass i hela mitt liv. Jag har väl heller aldrig blivit så skadad för den delen.
Känner mig misshandlad, helt blåslagen och kan inte gå. Hittills har jag hittat 12 blåmärken, började blöda lite på benet och i tummarna, ont i lederna, röda märken från handbojorna, pajat höger höft och vänster fotled. Är öm i hela kroppen, men jag klagar inte! Sådan här smärta kan jag ta, det gör visserligen så ont att jag skriker till titt som tätt men jag måste bli härdad. =)
Och jag får faktiskt skylla mig själv lite, jag tog i utav bara h*vete. Instruktören sa att det gällde liv eller död, så varför inte leva sig in i det hela och ge allt. Föresten var jag tvungen, jag fick flera raka mot ansiktet, klart jag måste blocka och slå bort, det var hela poängen.
Jag har lärt mig så mycket nya tekniker som jag vill testa, någon frivillig? Och jäklar va snabb jag var med handfängslen, stolt. Ingen vill bråka med mig nu =)
Dagens citat; ”Gör du motstånd!? – Nej för fan, sätt på handfängslen!”
Detta kom av ren självbevarelsedrift, gör man motstånd trycks armen upp mot skulderna och det gör nådigt ont, och det vill man inte utsätta sig för, tro mig. I slutet av dagen orkade jag knappt kämpa emot, hade så ont.
Såhär lät de sista övningarna;
- STANNA!
- okej..
- LÄGG DIG NER!
- jaja, jag lägger mig självmant, inget skuldergrepp tack.
- LUGN!
- jag är lugn, vrid nu min arm försiktigt.
- ANDRA ARMEN BAK PÅ RYGGEN!
- Jag ska, sätt inte bojorna så hårt, min handled är svullen.
Bortsätt från att jag är mörbultad och känner mig halvt handikappad nu så har jag haft en kanondag! Väldigt lärorik! Jag har lärt mig att med våld kommer man långt =P
Det här yrket är tuffare än jag trott, men jag gillar det! =)
Känner mig misshandlad, helt blåslagen och kan inte gå. Hittills har jag hittat 12 blåmärken, började blöda lite på benet och i tummarna, ont i lederna, röda märken från handbojorna, pajat höger höft och vänster fotled. Är öm i hela kroppen, men jag klagar inte! Sådan här smärta kan jag ta, det gör visserligen så ont att jag skriker till titt som tätt men jag måste bli härdad. =)
Och jag får faktiskt skylla mig själv lite, jag tog i utav bara h*vete. Instruktören sa att det gällde liv eller död, så varför inte leva sig in i det hela och ge allt. Föresten var jag tvungen, jag fick flera raka mot ansiktet, klart jag måste blocka och slå bort, det var hela poängen.
Jag har lärt mig så mycket nya tekniker som jag vill testa, någon frivillig? Och jäklar va snabb jag var med handfängslen, stolt. Ingen vill bråka med mig nu =)
Dagens citat; ”Gör du motstånd!? – Nej för fan, sätt på handfängslen!”
Detta kom av ren självbevarelsedrift, gör man motstånd trycks armen upp mot skulderna och det gör nådigt ont, och det vill man inte utsätta sig för, tro mig. I slutet av dagen orkade jag knappt kämpa emot, hade så ont.
Såhär lät de sista övningarna;
- STANNA!
- okej..
- LÄGG DIG NER!
- jaja, jag lägger mig självmant, inget skuldergrepp tack.
- LUGN!
- jag är lugn, vrid nu min arm försiktigt.
- ANDRA ARMEN BAK PÅ RYGGEN!
- Jag ska, sätt inte bojorna så hårt, min handled är svullen.
Bortsätt från att jag är mörbultad och känner mig halvt handikappad nu så har jag haft en kanondag! Väldigt lärorik! Jag har lärt mig att med våld kommer man långt =P
Det här yrket är tuffare än jag trott, men jag gillar det! =)