Varför är hög fart och visshet att livet kan slockna i nästa kurva sexigt, kittlande och beroendeframkallande??

S S S är faktisk en diagnos och den gör sig påmind nu när hojar och trimmade bilar syns på vägarna. Det är skillnad på adrenalinkick som man får på Liseberg och ibland på vägen då man åker med E85, och ett hastighetsberoende.
SSS är en diagnos enligt WHO och har ett diagnosnummer.
De som lider av Sensation Seeking Syndrom väljer bland annat motorer och sjukt hög fart som sin "medicin".
Plötsligt kör någon om på insidan, man har inte hunnit se hojen, men till höger ser man en en R-hoj på bakhjulet, föraren skriker " flyttapåré kärringsnigel"

Eller innan backkrönet får man möte i sin egen omkörningsfil, en SSS förare tolkar lagen som i Frankrike. Tredjefil , lika med omkörningsfil????l

Man ser bilen framför, utan sikt gå ut i vä fil och accelererar förbi en långtradare men släp. Släpet innehåller träflis och det regnar nu träbitar över vägen.
Ens egen puls stiger och man bromsar instinktivt medan små "Emil i Lönneberga dockor" piskar mot ens vindruta.
Man inser att omkörande bil klarat sig då man inte hör däcktjut, klirr eller skrik. Har lust att stiga ur bilen, plocka upp en barkbit och utföra en woodo ceremoni, låtsas att det är föraren i omkörande bil och dränka honom i Saabens tank fylld med etanol ( antagligen "hemmiljö" ....)


Min motorkunskap är ju begränsad men försöker här föra in en medicinsk, ja rentav psykiatrisk vinkling som möjligen kan intressera även erfarna Garagetanvändare.
Kan man födas fartblind?
Min E85 hävdar att det är ett medfött handikapp, det tror jag inte.
Han har försynt undrat om han kan få ett läkarintyg som bekräftar detta. :-) Kunde vara coolt att visa för snuten då han blir stoppad på hojen....

Sensation Seeking Syndrome är en psykiatrisk F diagnos, F 63.9, som innebär att individen behöver ordentliga "kickar" för att återställa nivåerna Dopamin och Serotonin i hjärnan.
Dessa substanser är en del av vårt "belöningssystem".Vi mår bra när nivån i hjärnan är hög.
Hos nedstämda personer har man konstaterat låga nivåer och här kan man lätt halka in på filosofiska funderingar. Tyvärr är alla känslor kemiska signaler, ilska består av adrenalin, kortison, testosteron etc, glädje av serotonin och dopamin, välbefinnande och mättnad av andra kemiska substanser etc.
Cyniskt kan man konstatera att vår "själ" är en glaskolv med droger :-)
Serotonin halten är dock för låg hos SSS patienter. Om" kickarna" uteblir är depression och ibland missbruk en inte ovanlig följd av bristande spänning i livet.
Enligt forskningen föds man med denna "defekt" men väljer olika sätt att skapa sina "kickar".


Man kan vara "äventyrare" och ta sig över Sibiriens ismassiv på skidor. I minus 60 grader fryser alla metalldetaljer och spricker sönder. Snöskor får bli alternativet.
Det är så kallt att urinen fryser till en jätte Calippo isglass i snygg båge där man står och kastar vatten. Inga åttor i snön här inte. Risk för att snaasen trillar av och blir isbjörnsföda.
Ser framför mig ett gäng "äventyrare " som drabbas av akut kissnödighet och ställer sig på rad och bildar en jätteinstallation med temat "Manneken Pis".
Näsorna ramlar av om man inte håller sig i rörelse. Om man inte andas genom en halsduk , blir utandningsluften till sylvassa iskristaller och nästa inandning gör att lungorna skärs sönder som av en Mr Mixer.
DET måste vara ett extremt svårt fall av SSS.
Att klättra i berg utan att säkra sig med linor, hoppa över stup med brinnande motorcyklar, hoppa fallskärm från Trolleväggen ( eller annan helt olämplig plats) flyga hanggliding eller ( paragliding) från Kaknästornet, och/ eller vara förlovad med mig enligt G, allt detta är ett uttryck för Serotoninbrist och "kick-beroende.

Man har kollat stridspiloter, Formel I förare, brandmän, poliser som t ex Bope i Rio och samtliga har tendens till låga nivåer Serotonin/ Dopamin.
Man kan tolka det som att bristen utnyttjas till något som tjänar mänskligheten. Man har vänt sitt handikapp till en styrka.
Som alla andra tillstånd finns en glidande skala av symtom från att cykla utan hjälm till att välja genväg via missbruk som ger snabba kickar. Att välja en kriminell bana är inte ovanligt, sexuell promiskuitet, jobba som torped, gå med i ett brödraskap etc etc.
Fart, hög fart, starka motorer, snabba bilar, rejs, legala eller illegala, ger kickar.
Vad är det för oemotståndlig tjusning med farten?
" Det är inte farten som dödar, det är det plötsliga stoppet" säger min kloka sambo E 85.
Farten i sig är ett "uppåt-tjack", dom farliga personerna ( eller förarna) är de som i hög fart vill utsätta sig för risker och därmed även äventyra andras säkerhet.
Det föreligger nog en skillnad mellan de som berusas av fart och de som måste känna "döden" för att känna att dom lever.
SSS har nära besläktade psykiatriska kusiner, allt från bristande impulskontroll, självdestruktivitet,
ADHD/DAMP/koncentrationssvårigheter, och ännu allvarligare diagnoser som sociopati och även Schizofreni.

Vad skall vi då göra? Om man räknar bort dom som är destruktiva, antagligen inlåsta på kriminalvårdsanstalt, har vi kvar ett gäng dödsföraktande, odödliga, ibland väldigt dödliga och söndermosade individer. De dör oftast in action och således antagligen lyckliga.

Man har konstaterat att många med SSS begår självmord när kroppen inte orkar fortsätta med tricken som ger kickar. Då man vid obduktion mäter Serotoninhalterna är de låga.

Lösningen på problemet vore att berika dricksvattnet (eller varför inte QP Cheesen, Mosbrickan, Pucko och snuset) med Cipramil, Zoloft, Fontex, Prozac eller Efexor.......
Vilka supertråkiga, icke-modiga-historielösa och ospännande individer världen då skulle bestå av....
Vi behöver Galningar, Bam, Ghostrider, finska rallyess..... :-)
Äventyrare är innovatörer. Vi har dom att tacka för mycket.
Deras fatala (dödliga) misstag har bl a gett oss andra fega soffliggare kondomtvång, hjälmtvång, invägning vid bungyjump, KK för motorcykel, fartkameror, bilbälten, nivea köldskyddskräm, Helly hansen pantalonger, fotriktiga skor, stavar och rullatorer, transplantationsregister och GPS.

En vacker dag då vi kör hemåt möter vi " Fat-boy" Fredrik från Björneborg. Antidepressiva har han ätit i många år.

HD´n är laglig, hjälmen sitter på, ryggskyddet skavar kring 140 kg fläsk men han kör enligt hastighetsbegränsningen med 2 backspeglar.
Han är ångestfri, inte lycklig men ej heller olycklig. Han har typ II diabetes, fetman är hopplös att göra nåt åt, doktorn har ordinerat promenader, bara i skogen inte i Gulagarkipelagen.

När han får sin hjärtinfarkt och krossar HD´n mot en gammal tall, hinner han tänka.... " I Live to ride, I ride to Live! " (Eller nåt sentimentalt Amerkanskt trams, hur det nu var det hängde ihop)//
Ha en bra vecka bland SSS gänget i trafiken kram / Doc



Ett vackert och häftigt exempel på S S S. Han är död.... tog ej livet av sig men "rökte" ihjäl sig.