I fredags började Forden återigen gå som en skadeskjuten kråka. När vi skulle från Sollefteå till Forsmo i lördags efter att ha rivit topparna av Chevy var det knappt så vi tog oss dit. Blev akut byte av laddningsrelä och tändspole.

Så i bagaget har jag något som inte alla har... Jag har fem tändspolar utifall att! Fast nu när jag har fått en ny av min bror i födelsedagspresent ska det väl förhoppningsvis inte behövas några fler.

Anledningen till att felet med varför Forden äter tändspolar upptäcktes genom att min bror och Björnta satt och spekulerade i felet hela vägen till och från Önstabaren. När vi kom tillbaka till Forsmo efter vad som kändes som en evighet blev det fram med en sån där elmätar-grej och laddningen var en volt för hög.

Så när min bror fattade sitt ärvda humör och tjafsade om att han "inte hade tid med sån skit" blev tydligen Björnta less för han for in i verkstan på kryckorna, kom ut i värsta rallyfarten och skuttade bort till PV:n som fick donera sitt laddningsrelä.

På väg hem till mig idag för för-födelsedagsfirande började bilen gå som en döende kråka. Missade på ett antal burkar och dummade sig. Suck... Björnta började kolla på det, justerade brytaren för vem vet vilken gång i ordningen, lindade den stackars tändkabeln som blivit lite skavd i höljet med eltejp och fick stå ut med att ha välmenande men otroligt jobbiga Sören hängande över axeln.

Efter middag och tårta med paketutdelning blev det byte av tändspolen jag fick i present. Efter provkörning blev det inte ett dugg bättre. Diverse frågor ställdes till tidigare chefsmekanikern (som även går under namnet "Pappa"), allt ifrån vilka tändstift som sitter i bilen, om fördelarlocket byttes i samband med motorrenoveringen ifjol, till eventuella jordfel och gud vet vad mer.

Slutade med att pappa svidade om till pippigula arbetsbyxor och mekartröja, tog nycklarna till sin nya stolthet Servicebilen och gav sig i kast med ett par projekt. Bland annat att fixa så man kan få upp motorhuven utan att behöva ha fingrar som ett skelett eller skava allt kött av sina stackars knogar. Blev två kattstrypare runt mittenstolpen på grillen, och nu är det problemet löst!

Tändstiften, som sitter så härligt till inklämda mellan en klump på innerskärmen och headdersen, togs loss och inspekterades. Glappet justerades på ett par stift men bilen gick fortfarande som en kråka.

För att utesluta allt annat så blåste jag och Björnta in till Sollefteå och OKQ8 för att köpa ett nytt bränslefilter. Dit med det nya och soppan i det gamla filtret inspekterades men den var så klar och fin.

När alla andra idéer tagit slut kom Björnta på att ett järnfilspån i fördelaren ställt till rejält med problem på hans 140, så jag körde ner Forden till garaget där far min rullade ut tryckluftsslangen för att blåsa rent där.

Där fick min mekarapa till älskling en ny idé, "tro om vacuumförställaren fortfarande är kry?", bort med vacuumslangen och nej. Det bara visslade i vacuumklockan. Så min stackars bil har haft två problem samtidigt.

Så i morgon blir det beställning av diverse nya delar till elsystemet. Blir lite allmän el-service med ny brytarplatta (för det är gängpaj i den andra), vacuumklocka, rotor och fördelarlock, bara för att vara på den säkra sidan.