I fredags skulle vi på föreläsning på Södra Berget i Sundsvall, det är ett hotell som ligger längst upp på ett berg. Vägen dit är ju som en rodelbana, mer eller mindre.

Det var jättekul på vägen upp. Vi var tio elever som skulle dit, och det var Mimmi Pigg som körde bilen jag åkte i. Om inte jag och en annan tjej sagt "växla ner", "gasa mjukt", "lägg dig närmare snövallen" så hade vi inte kommit upp. Som alla andra sörlänningar (på skolan åtminstone) så gasade hon bara mer när det började slira. Gick väl inge vidare det...

Vi skulle åka ner på stan och äta lunch med vår lärare, och det gick bra tills en av de sista kurvorna. Där får vi se en bil som står i diket, så Tomas (vår lärare) bromsade ner ordentligt och för att kunna passera i det andra körfältet. Vårt körfält alltså. När vi är precis innan kurvan får vi syn på en kärring i en Volvo, så Tomas drog i rabben och vi åkte sidledes in i suven som stod i diket.

Hade suven stått en meter längre ut i diket hade vi hunnit få stopp och inte kört på den, för det blev knappt en duns när bilarna slog ihop.

Helt tvärtemot vad man kan tro så blev Tomas inte alls förbannad. Han var rosenrasande över att killarna i suven inte hade kunnat ställa ut en varningstriangel uppe i backen och att kärringen inte hade flyttat bilen. Det gick ju inte att komma någonstans alls.

Så när vi fem kommit ur bilen så fick Buster och Axel gå till varsin backe och hejda folk. Jag och Maria fick ta hand om de skärrade grabbarna i bilen, men vi tyckte det var skitkul och var inte ett dugg förvånade över att det hade blivit en krock. Vägen var ju som en skridskobana.

På vägen tillbaka upp till Södra Berget kom vi till samma kurva som vi krockade i, där stod det två bilar och eftersom Tomas inte kunde komma förbi blev han stående, och allt detta är kärringens fel eftersom hon slirade över hela vägbanan som blev ÄNNU MERA skridskobana. När hon inte kom lös så tokslirade hon bara, istället för att vika hjulen mot dalen så försökte hon köra upp ur diket UPPÅT. Hon stod dessutom redan på sniskan.

Först fick vi styra bort en bil, sedan skulle vi styra igång en Saab med en yngre man bakom ratten. Trots att vi försökte säga åt honom att gasa mjukt och försöka få fäste ute i snösträngen så bara tokgasade han. Fast sen var han smart nog att lämna bilen i den stora kurvan och gå de sista två kilometrarna upp till hotellet. Så gjorde inte vi...

Vi styrde igång en Audi som försökte köra förbi Tomas, sedan försökte vi styra igång Tomas som stod i backe nr 2, sedan fick han rulla bakåt till backe nr 1, där vi styrde igång han.

Sen styrde vi igång han i kurvan mellan backe 1 och backe 2, han körde förbi kurvan där vi krockade och plockade upp oss där det blev flackare. Vi kom en bit till, sedan fick vi kliva ur och styra på igen.

Sista gången vi fick kliva ur och styra på gick inge bra. Vägen var snorhal, och när Tomas inte fick fäste och vi inte kunde styra på tappade jag fotfästet och ramlade. Slog i ena höften och axeln, så jag var rätt mörbultad idag när vi hade Glacialen. Det är Västernorrlands största isskulptursutställning och vintermarknad, och arrangeras av eleverna på Ålsta folkhögskola. Jag hade inte kul, och jag ser inte fram emot i morgon när vi ska upp på Södra Berget igen.

Vi kanske ska lämna bilarna längst ner och gå upp för säkerhets skull?