Och stirrar. Jag vet inte om det är ett manodepressivt stirrande, eller bara ett sengångarstirrande. Gissar på det senaste.

Ganska lugnt på jobbet. Ingen som ringer, ingen som precis pratar för tillfället. Alla på kontoret sitter o tittar in i datorskärmarna. Förresten, har du sett "Office Space"? Jaaa...*ler*...ungefär som så, känns det ibland..fast folket här är schysst, och beslutsträckan är (ganska) kort o simpel. Kanske ska säga vad jobbet går ut på? Jag tar emot samtal från bilägare/moppeägare/entusiastbilsägare med mera som vill teckna försäkringar för sina ögonstenar/bruksobjekt. Men för tillfället är det (som alltid) lugnt.

Så varför sitter jag och stirrar på en banan? Hm. Kanske för att den finns där. Kanske för att den är gul. Har alltid velat ha en gul bil. Riktigt klargul sådär; en liten Fiat 126 eller nåt sånt :)

Pojkvännen har en gul Golf I:a. Höjd. Snygga fälgar. Ganska härligt utseende faktiskt, men den är skit att köra. Självklart gillar jag ju då min lilla röda Fiat bättre.

Gick runt min lilla rubin några varv igår kväll. Det var mörkt som attan, och eftersom jag inte har lärt mig att ta bra kort med min nya kamera så blev det antingen
a) Suddiga bilder
b) Mörka bilder
c) Både och
Är fin på att ta foton :)

Men tillbaka till bananen. Den är gul och lite krokig, liksom. Lite grön längst upp vid hänget. Åh fy fan, jag har inget liv.

Såg ni partiledardebatten igår? Det gjorde jag. Politik suger. Allt jag vill är att kunna bo i en liten stuga låååångt ute i skogen nånstans, med finfina vägar, tillverka egen etanol (eller egen RME för den delen), ha en rolig bil som inte är alltför dyr att äga o köra (och som går på nämnda bränsle), och ha det GÖTT.

Så när ska jag äta bananen? *suck*
Det får vänta tills i eftermiddag...



--------------------
En stilla undran:
Finns det nån mer där ute som sitter på jobbet och intresserar sig för annat för tillfället?
--------------------