Har beställt däck och funderar på vilka fälgar jag skall använda. Har tre upsättningar 14" till bilen. Däcken blir 195/70 14" lite högre än dom 195/60 14" som i nuläget sitter på magsfälgarna på bilen.
Behöver smakråd!!!!! Har gjort 3 halvtaskiga moddar i photoshop för att man skall se hur det blir. Snälla hjälp mig med smakråd, hjärnan har slutat funka för tillfället.
Ps Det skall vara 14" och 195:or inga 17" eller andra hiphopfälgar!

Bilen idag med 80-tals inspirerade slotmags:


Med plåtfälg och originalkapslar:


Med mercedes sk. Barockfälgar, (original aluminiumfälg)


Skriv gärna vad du tycker, Tack på förhand / Tjoen

Okej! mycket har hänt. Efter att guldmercan bytt ägare och den gamla dodgen blev nybesiktigad med blanka papper,och 230:in är i behov av större reperationer. Var det dags att leta vinterbil!

Blocket skummades med sökningen "mercedes" max 70-tal eller äldre.En skattefri bruksbil skulle inhandlas. Men efter diverse resor och provkörningar blev besvikelsen allt mer påtaglig. Visst, en säljare vill ju marknadsföra sin produkt för att locka köpare,men alla har ju olika defenitioner på vad som är en bra bil och inte. Som exempel kan tas en halvskojare som sålde bilar för ca 15 år sedan.(Han sysslar inte med bilaffärer längre så jag hänger inte ut någon här!)
Enligt denne mannen var bilen jag då skulle köpa rostfri!, men efter inspektion visade sig bilen vara rena skrotet! När jag påpekade detta fick jag till svars!:Ja , lite brunt är det ju på alla gamla bilar!!!! LITE BRUNT!
Idag hade den klassats som häftig då "rusty" eller rat-stuket är populärt!
Nog om detta,Jag hittade tillslut en compakt i lite för bra skick för att användas som vinterbil.


Men jag var tvungen att köpa den!
Tänk dig att gå ut på morgonen, öppna förardörren och känna den obeskrivliga lukten av en gammal merca. Det luktar gammal bil, men inte unket, Kanske bara en aning instängt precis som om man bevarat en del av modern industrihistoria inne i bilen, blandat med kvalitet från forna dagar.

I skenet av innerbelysningen som givetvis tänds när man öppnar dörren hittar jag tändningslåset. Stoppar i nyckeln och vrider den till tändläge. Jag beundrar den vackra deignen på instrumenteringen och den lagom starka instrumentbelysningen.



I samma ögonblick som motorn startar slocknar laddningslampan och oljetryckmätaren stiger direkt.
Jag släpper kopplingen på tomgång och det kraftiga bottenvridet gör sig till känna då bilen sakta rullar frammåt. Jag vrider den stora vita bakelitratten och styr ut på gatan samtidigt som jag lägger i tvåan.
Det går inte fort, men känslan finns där nånstans, känslan att äga något som tillverkades för att hålla. för att användas år efter år. Med utrustning som: Fönstervevar, kassetradio och....... Ja! Detta är en bil och inte en blandning av ett flipperspel och plastbaljor från rusta.

Nya bilar är ju bra till att på ett miljövänligt och säkert sätt transportera sig från en plats till en annan. Men i en veteranbil är det resan som är själva upplevelsen, inte målet!

Hur gick det då med vinterbilen! Ja en expert har tittat på 230:in och konstaterat att den håller ett tag till. Skall rostskyddas ordentligt för att klara saltet. Blir att laga den till våren då saltet försvinner och 200:an kan användas som bruksbil under tiden!


MVH Tjoen!

Nu har det hänt en del.: Bromsbackar och hjulcylindrar runt om är bytta,samt huvudcylindern!

Efter provkörning började den gå illa, 6 år stillestånd började ta ut sin rätt. Jag rev isär förgasaren och konstaterade at den var full med nåt´äckel som inte borde vara där:

Så nu är det förgasargenomgång som gäller,sedan är det förhoppningsvis bara lite stjusteringar kvar.
Jag bjuder på en kvällsbild bara för att det är söndag!

Dags att sova! imorgon blir det garaget igen!
MVH Tjoen.

Nu är guldmercan klar och har fått en ny ägare. Samtidigt som det börjar klia i fingrarna. En gammal dodge som stått orörd i snart 6 år, är väl värd att rädda och få ut på gatorna igen.

En ovanlig svensksåld orenoverad originalbil med, Vinyltak och originallack från fabrik (bortsett från några bättringar genom åren.), men hur många moderna bilar idag kommer bli 47 år gammla?
Stora raksexan på 3,7 liter och 4-väklad manuell låda med golvmoterad hurts-spak gör ju att en nostalgiker som jag får ett mindre glädjeutbrott när bilen efter 6 års dvala med ett lager damm över sig startade utan större problem och gick som en dröm i motorn, med sex år gammal bensin i tanken!!!!!!!

Skall renovera bromssystemet som inte mått bra av stilleståndet.Sedan skall bilen bevaras i det patinerade bruksskick som den är i.

Ingen skulle väl måla om ett gammalt almogeskåp från 1700-talet i originalskick( Ja, jag vet att jag kollat för mycket på antikrundan, men det hör väl i hop med intresset för gammla bilar och annat!)
En veteranbil är ju spännande av flera skäl, inte bara det matriella, utan historien bakom och funderingar kring varför en äldre herre behållt en och samma bil i 34 år!


Dom flesta byter ju bil när den gammla börjar bli dålig. Men förmodligen har han tyckt så bra om bilen att han inte velat byta bort den. Isåfall måste det ju vara en bra bil. Hur som helst har jag lyckats bli ägare till denna klenod, och uppdateringar kommer så fort jag gjort något nytt med den.


Jag kommer göra så få ingrepp som möjligt och behålla den så nära det slitna originalskicket som möjligt i respekt för den första ägaren.

Denna bil för mig tillbaka i tiden ett antal år då den påminner om en 4-dörrars stolpe jag ägde då.
skickar med lite bilder på den också Även den en -64


Det var allt för den här gången,Kommer mer info i nästa blogg MVH tjoen.
Mvh Tjoen.....

Här kommer den kompletta historien om projektet "guldmercan" i form av ett bildspel med texter. Något för dig som gillar bortglömda, lite för "nya" veteranbilar....MVH Tjoen

http://www.tjoen.se/43991026

En solig dag för några år sedan fick jag möjligheten att provköra en mercedes 300SE -87.ingen märkvärdig bil tycker du! Men för mig var det en upplevelse som jag aldrig kommer glömma.

Jag stod med bilnycklarna i handen, öppnade förardörren och satte mig i en över 20 år gammal lyxbil. Med ett överflöd av ljust skinn och ädelträ var man på mercedes inne och nosade på det som skulle prägla 90-talets lyxvagnar många år senare, men fortfarande fanns den överdrivet stora 4 ekrade ratten kvar sedan 70-talet.

Denna soliga dag i mitten av sommaren hördes nästan bara fågelkvitter och lite vindsus ifrån träden.När jag satt mig till rätta och beundrat inredningen i en bil som rullat nästan 40 000 mil stänger jag förardörren med en gediget dovt ljud, man hör nästan hur gummilisterna sluter absolut tätt runt karossen. I samma ögonblick blir det knäpptyst! Fågelkvitter och lövens brus ifrån träden är som borttrollade medans solen steker igenom vindrutan.

Jag vrider på startnyckeln och man känner en liten rörelse i karossen, några sekunder senare har motorn startat och jag återuplever det lugn och den tystnad som fanns innan startögonblicket!

-Är motorn verkligen igång? frågar jag mig själv.Jodå den spinner nästan ljudlöst och vibrationsfritt och lägger man varsamt handen på instrumentbrädan känner man kanppt att den går! Jag lägger i Driveläget på automaten och släpper bromsen och redan på tomgång börjar detta stycke av över 2 ton tyskt ädelstål att sakta rulla frammåt. Det räcker med ett finger på ratten för att styra den gamla lyxbilen genom gatukorsningar och villaområden.

Tänk hur nöjd första ägaren måste ha varit när han fick hämta ut denna 1987 tänkte jag, medans jag närmade mig påfarten till stora landsvägen. Nu skulle den gamla bilen få sträcka ut: Gasen i botten! Automaten växlar ner omedelbart och stjärnan längst fram på huven reser sig någon decimeter närmare himlen samtidigt sam bakänden niger ihop lite lätt. Jag trycks hårdare emot ryggstödet när den gamla sexan ger allt vad den har i form av vridmoment och hästkrafter.

Med ett härligt svagt vinande från motorn är man snabbt och nästan ljudlöst uppe i lagom landsvägsfart, vägljudet är obefintligt och något vindbrus från dörrar och rutor existerar inte hur mycket man än lyssnar. Vilken bil! Varje liten detalj andas kvalitet i världsklass, styrning, reglage och annan mekanik känns så gediget att man undrar om bilen verkligen har rullat snart 40 000 mil. Jag åker tillbaka till ägaren som jag varit bekant med i många år och lämnar motvilligt ifrån mig nycklarna samtidigt som jag tackar för provturen.

Jag hade varken råd att köpa eller köra med den då, men jag håller drömmen vid liv varje gång jag ser en S-klasse från 80 talet. Det är väl inget att drömma om tänker du nog nu.
Men jag drömmer inte om pengar eller att ha en dyr bil. En W126 har ju kommit lite i kläm:Den är för stor och törstig att ha som bruksbil, samtidigt som den är lite för ny att ha som veteranbil. Men alla har vi olika drömmar,och tur är väl det. För tio år sedan var ju W116 modellen lika illa ute.Men den är ju på väg att bli en riktig klassiker i dag. Så snälla mercedesentusiaster: Spara en 300 SE till mig, Blir nog en fin veteranbil när jag blir gammal.

MVH Tjoen!

Vad gör man när man har en ledig dag från jobbet? Jo givetvis besöker man den lokala bilskroten/Bilandlaren som ligger ca 10 min bilväg hemmifrån. Jag skulle behöva en ny framlykta till 200:an då den under vissa ganska vanligt förekommande störtskurar så här års har en liten egenhet att bygga om sig till guldfiskskål. Men med kameran i hand och med en nostalgisk entusiasm hittar jag allt annat än det jag söker: Nämligen 2 bilar som varit i min ägo för många år sedan, en volvo pv och en dodge dart -64.
PV:n är i stort sett rostfri och ser Exakt likadan ut som när jag sålde den för över tio år sedan.trots att den har passerat flera ägare innan den hittade hit.





Dodgen sålde jag hit för ca 12 år sedan, och den kom inte längre.Den står kvar här en idag! Till och med blomman jag satte dit på instrumentbrädan finns kvar.Den här mannen Bevarar verkligen ett stycke historia i varje bil han sammlar på sig.





Ute på gården står en Gammal Grålle som har åldrats med värdighet.Ingen renoveringshysteri har drabbat den.Detta är verkligen ett tidsmonument i svensk landsbyggdshistoria.




Uppe på en kontainer står en bullmerca som naturen har tagit ut sin rätt på under många år

Samtidigt som det inne i hallen finns en mindre bilskatt exempelvis en mercedes 280s W108 i ett orenoverat originalskick.lite matt i lacken men helt komplett!

Detta är ett paradis för den sanne motorentusiasten.Det ser ibland ut som om tiden stått still.
Det finns inte många riktiga gammaldags bilskrotar/Bilhandlare kvar i sverige, men det är tur att det finns någon som sparar på gamla bilar så att människor som du och jag kan ha en chans att hitta en kromlist till en volvo PV,en stötfångare till en mercedes 280,en kromad backspegel till en 70-tals 240 en länkarm eller drivaxel till en mercedes W123 eller varför inte en hel bil.
Någon framlykta till 200:an hittade jag inte,men jag slog ihjäl lite tid och drömde mig tillbaka i tiden ett tag. Imorgon är ordningen återställd och jag har en hel arbetsvecka framför mig.Då behöver man inte fundera på vad man hitta på en mulen och tråkig höstdag som denna. Då är det lastbilen som gäller från morgon till kväll.......
Godnatt alla som ännu en gång orkat läsa ett utav mina onödigt långa blogginlägg!

Hösten är här! För några dagar sedan har termometern lyckats med att hamna under nollstrecket, löven faller från träden och lägger sig som ett gyllene täcke över marken.
Trots att jag avskyr snön och vintern som är på ingång kan jag inte låte bli att njuta av höstens friska kalla klara luft,underbara färger som bara naturen själv har skapat.


Hösten är även en befrielse från alla förpliktelser som hör sommaren till: Semseter sol och bad, utlandsresor och dyra hotell.
Dum i huvudet som jag är tillbringade jag ju hela semestern i garaget för att slutföra projektet " guldmercan"(Se tidigare blogginlägg!), men det ångrar jag inte en sekund! Som ni redan förstått är jag inte riktigt som alla andra, men jag tar en dag i taget och tar vara på dom små ljuspunkter som finns i tillvaron.
Som att gå ner till vätterstranden en blåsig höstdag och bara njuta av vågornas sång och en vacker himmel:

Någonstans mellan sunt förnuft och drömmar hittar man sig själv till slut.Livet är inget man kan ta för givet, bara försöka få ut det bästa av, även om man står på gränsen mellan förtvivlan och glädje, finns det alltid människor runt om kring som faktiskt förstår vem jag är och uppskattar det.
Respektera mig för den jag är och du har en vän för livet! Titta snett på mig och klanka ner på mitt sätt att vara: Då behöver jag inte bry mig om dig heller, men tänk på ditt eget bästa, bara du kan välja din väg, väljer du fel får du vända om och börja om från början, och du har fått en lektion i livets hårda skola.
Jag vet att man inte skall sitta och skriva massa trams när man har druckit, men det är ju lördagnatt, och jag har inget att göra, så någonstan ute i landet finns det kanske någon som tycker om det jag skriver, och har du orkat läsa så här långt har det nog varit intressant ändå.
Jag vill bara ge er ett tänkvärt ord på vägen:Ta vara på dom människor som betyder något för dig. En riktig vän är värt mer en att samla på kompisar för att känna sig populär i den stora massan.
Varje människa är unik på sitt sätt. Var dig själv och försök inte att efterlikna nån´annan. Det är ju du som är den unika människan.
MVH Tjoen.

PS. Jag vet att jag är lite knäpp i huvudet idag, men jag måste ju tömma skallen nån´gång!
DS.

En liten hyllning till countrymusiken när den är som bäst.Har tröttnat på den moderna popmusiken från nashville som många kallar country.
Här kommer några exempel på riktig Tung country av det gamla hederliga slaget:

http://www.youtube.com/watch?v=e3xiImj2Ej8

http://www.youtube.com/watch?v=eRlcWvVYItA

http://www.youtube.com/watch?v=zfSOHW8Y9RE

Passar perfekt att lysna på i lastbilen!
Det var allt för den här gången Mvh tjoen!

Hej igen. Nu är det söndag, regnet vägrar ge upp och det dröjer nog inte länge innan men ser dom första löven på träden byta färg till ett vackert skimrande i gult och gyllenbrunt. Det kan bara betyda en sak: Hösten är snart här.
Bild från 2009:


Men än är inte sässongen slut, Svala friska dagar med strålande solsken är inte ovanligt långt in i november. Sedan väntar den kalla mörka dystra vintern, men även under vintern finns ju solen hos oss även om den lyser med sin frånvaro under större delen av dygnet, och redan i januari har det, ju vänt och blir ljusare igen.
Vad jag försöker säga med detta är att man måste lära sig att ta vara på dom ljuspunkter som finns i tillvaron, för när det är som mörkast kan förändringar bara ske åt ett håll: Det kan bara bli ljusare.
Till alla er som känner att en höstdepression knackar på er dörr: Tänk er en kall frisk gnistrande vinterdag, gå ut i skogen och bara njut av alla konstverk som naturen själv har skapat:



Med detta i tankarna blir inte längtan till våren lika långvarig.Eller som Roland Järverup hade uttryckt det: Efter regn kommer solsken!
MVH Tjoen.

Äntligen kan man ut och glida i solen igen(Eller regnet med tanke på vädret i det här landet!)
Bilen hade ju sina skavanker efter alla år,och när jag köpte den fans en hel del att göra, men det är ju därför man håller på.
Den var på gränsen till att bli en Pilsner-merca med tanke på skick och pris.men det låga milantalet och med få ägare beslutade jag mig för att köpa den trots det lite buskiga utseendet. Jag insåg ganska snart att bilen var friskare än den såg ut,Underrede, balkar och golv var i helt orört originalskick med beröm på bilprovning som följd.
Det är drygt ett år mellan dessa bilder och ser man tillbaka kan man ju inte vara annat en nöjd efter allt slit:




Efter Drygt ett år med Mycket jobb kan man kanske säga att jag har räddat en blivande klassiker. Det finns ju inte många fina W116 kvar, men det finns fortfarande entusiaster som fnyser lite år dessa bilar. Kommentarer som: Den är ju lite för ny, Fenmercorna är ju tuffare mm. är inte ovanliga.

Men jag vill ännu en gång slå ett rejält slag för moderna ,kanske ibland bortglömda klassiker: När såg du en Volvo (DAF) 66 i toppskick senast eller en tidig volvo 760 GLE Med helröd skinninredning och V6:a, Eller varför inte en fet cadillac sedan deville från -78, eller en BMW E28 från tidigt 80-tal i fint originalskick.

Ja listan kan göras lång, men det som avgör om bilen är en klassiker är faktiskt endast ägaren själv, Tänk en äldre herre som vårdat sin saab 99 i alla år och fartfarande håller den i toppskick, för honom är ju den gamla saaben en riktigt milstople, inte bara i hans liv utan även för svensk bilhistoria, dom första saab 99:orna med triumfmotor var ju mycket före sin tid med framhjulsdift och goda vägegenskaper....mm.

Och nu flummade jag iväg igen med vilda och breda tankar om våran älskade bilhobby men jag är så imponerad av alla människor som lägger ner både tid och pengar på gamla bilar.

En konservator som restaurerar gamla tavlor eller gammla K-märkta hus är ju en kulturarbetare i folks ögon, men det är ju faktiskt vi bildårar också: För varje bil som renoveras i sverige har ju någon bevarat ett stycke industrihistoria, har dom tänkt på det dom där miljönissarna som vill höja bensinpriset till orimliga nivåer eller helst av allt förbjuda äldre bilar helt och hållet!!!!!

Nu åter till vad blogginlägget egentligen handlade om: Bilen somm aldrig blir klar. Inredning och lack är fixat åtminsonde till ett hyffsat bruksskick.Var det blir nästa gång vet jag inte, bilen är ju trots allt 34 år gammal så något måste ju pajja nån gång, trots att det är en mercedes! :)

Det var allt för den här gången, tack för visat intresse MVH /Tjoen

Äntligen är bilen hemma igen och det roliga arbetet kan börja. Förutom några småmissar blev lacken perfekt!

Jag bad lackeraren om något extra lager klarlack vilket gjorde sig bra med originalkulören som mercedes har valt att kalla Ikonengold metallic färgkod 419

Nu har jag min sista semestervecka på mig att montera ihop bilen igen, och med tanke på vädret i det här landet så hade det inte blivit mycket sol och bad ändå! föresten varför skall man bada i en kall sjö? Vi bor ju i ett I-land med varmvatten i kranarna.
Orkar inte skriva något intelligentare idag (eller skall vi säga natt!)Klockan är ju för bövelen 03:45!!!Borde nog sova lite nu.....
Godnatt ! /Tjoen

Hej igen! Nu har 2 semesterveckor snart gått, och mycket har hänt sen sist! Sista dagarna har vi jobbat två man med bilen till ca 02:00 på natten!
Skärmanarna är inpassade och monterade:

Här är Johan igång med slipen!

Skärmkanterna bak var för dåliga för att göra nått vettigt med så det fick bli nya på båda sidor:


Lite jobb kvar innan spackling. Måste passa på att tacka johan för allt jobb med svetsen vilket var guld värt då jag själv inte är speciellt kunnig på det området!
Men efter mycket slit är allt plåtjobb klart!



Nu står bilen has lackeraren och jag har lite tid över till annat, men jag har inte bestämt om jag skall montera dom kromade skärmkantslisterna. Bilens förra ägare hade nog rätt i att dom kan dölja mycket rost på skärmarna, vilket jag upptäckte när jag skruvade bort dom.
Det är ju synd att dölja fina nya skärmar helt fria från rost,å andra sidan ser bilen lite mer kromtyngd och lyxig ut med dom på,Vad tycker du?Kommentera gärna!

Som sagt:krom är ju vackert!

Det var allt för den här gången, tack för visat intresse! MVH /Tjoen.

Arbetet fortsätter med "Guldmercan": Alla som har sett bilen i verkligheten förstår att det finns en hel del att göra.Bilen har ju använts som bruksbil under sommarhalvåret sen 1987 och rullat några hundra mil varje år, och bilar slits ju av att användas.En liten ovarsam parkering kan leda till en liten buckla som inte syns så väl, Men när man börjar slipa ner karossen uppenbarar sig både det ena och det andra.
Mycket jobb återstår men när det känns tröttsamt får man tänka på den dagen bilen kommer hem från lack och allt skall monteras igen.
Tänk att få skruva dit nypolerade blanka lister, grill och kofångare på en nylackerad blank och fin bil, med dessa tankar i huvudet jobbar man gärna vidare.
Dörrar, motorhuv, baklucka och tak är färdigt:






Ingen ide´att börja slipa på skärmarna bak, då skärmkanterna skall bytas på bägge sidor.
Som ni förstår är detta inte en helrenovering utan en reparation av plåt och lack, Det är ju ingen skrothög utan bara en sliten bruksbil som är värd ett bättre öde en att säljas till någon som kör slut på den som vinterbil.
I skuggan av Fenmercor och W108/109 är W116 fortfarande i startgroparna på att bli en riktig klassiker,men vänta bara några år till, När dom sista skrothögarna är borta är det nog många entusiaster som får upp ögonen för denna vackra kromtyngda glidarbil. Det kommer trots allt aldrig att tillverkas några nya, så det gäller att bevara de som finns kvar:


Det var allt för den här gången,tack för visat intresse MVH Tjoen.

Då var det dags! Snart har man semester,och då skall man åka till kusten, sola, bada och bara koppla av eller........Nä det är inte riktigt vad jag planerat, men jag är ju inte riktigt som alla andra, och varför skall man vara det.
Alla människor har nog innest inne ett behov av att skapa något: En konstnär målar en tavla eller bygger en rondellhund, någon tillverkar ett halsband av pärlor och säljer det på tradera, en annan skriver dikter,Ja listan kan göras lång, men att lägga ner timmar, dagar och månader på en gammal bil, då är man ju lite knäpp i folks ögon.
Inredning är ju klar sen innan:


Nu är det dags att ge sig på karossen:


Skärmar, lysen, stötfångar och diverse kromlister är nu demonterade, och det visade sig att rosten hade försökt att angripa denna pärla på sina ställen, men den hade inte lyckats speciellt bra då bilen inte har varit vinterkörd sen 1987.

Men Framskärmarna var bortom all räddning,Det visste jag ju sen innan:

Tur att man har köpt på sig lite plåtdelar:


Bakskärmarna har dock fått lite mer av den bruna patinan som kallas rost:


Kromade skärmkanter och stora stötfångare döljer mycket, men nu skall det bli ändring på det.
Jag kommer tillbringa en stor del av min semester i garaget, och bloggen kommer att updateras när det händer något nytt.
Det var allt för idag, SOVDAGS!/MVH Tjoen.