Tynnerstroem skrev:
Fucking awesome boys. Värdet av hårt arbete, skönt att det finns flera som inser det. Det behövs många fler med er attityd, istället för folk som sjukskriver sig för en förkylning eller huvudvärk eller nageltrång. Det värsta jag vet är schemanazister som tycker att det är viktigare att själv vara bekväm än att göra ett bra jobb för bolagets bästa. Folk som tar prick en timmes lunch eller 20 minuters rast en timme efter att arbetsdagen har börjat fastän telefonerna ringer konstant och kunder står och väntar, bara för att "facket säger att jag har rätt till det". Really? Fuck that. Enligt mig är man på jobbet för att alltid göra sitt bästa och alltid agera i bolagets bästa intresse, vilket ovanstående beteende inte är. Sådana människor bör man kunna avskeda utan att det ska vara en massa vägspärrar i vägen.
Nu jobbar jag i kontorsmiljö och vad jag gör är inte särskilt krävande fysiskt, vilket förmodligen är bra då jag inte riktigt har en kropp som skulle orka med det. Jag arbetar i kontorsmiljö men jag vill gärna tycka att jag fortfarande jobbar hårt då det kan vara ganska psykiskt krävande. Jag tjänar bra med pengar. Det blev totalt 53.900kr den här månaden och 59.804kr förra månaden. Men, då äter jag lunch på tio minuter, jobbar över mellan en till två timmar varje dag (sedan larmas byggnaden) och jobbar nästan varje helg. And I like it.
Det går liksom inte att tjäna bra pengar (definitionsfråga i och för sig) och kräva en rast varje timme, en och en halv timmes lunch och sex veckors semester utan för att tjäna mycket pengar måste man jobba mycket och hårt. Vilket min sorgliga generation medsvenskar verkar ha väldigt svårt för. Aja, deras förlust.
Gillas!!
Jobba på hårt! Det lönar sig som fan!
Kul med fler folk som faktiskt kämpar sig fram i livet. Tyvärr bara att det är i Sverige man bor och alla jante-kärringar överallt som inte tycker om att man har mer pengar även fast man jobbar dubbelt så mycket och hårt som dom.
Jämnställt samhälle, pfft. Finns inget sådant. Isåfall hade jag knappast jobbat som jag gör, jag gör ju inte det för det är kul. Hade inte gjort det gratis.
Jantelagen suger, finns det jante folk på garaget så ska dom inte in i denna tråd och härja iallafall!
monno skrev:
Säger inte att det är fel att vilja jobba hårt och bra åt sitt företag. Och trivs man med sitt jobb blir det ofta automatiskt att man sliter och offrar sig för sitt jobb.
Men en filosofisk frågeställning ni säkert sågar mig satan för:
Jobbar ni för att leva eller lever ni för att jobba?
Låter ju jävligt coolt att man jobbar trots blod i avföringen och brytet ben. Men när man summerar det om 40år, var det värt det? Vissa kommer tycka ja och vissa tycker nej. Och så ser nog många kineser på det också, dom har bara inte möjligheten till att välja som vi har.
Samtidigt tycker jag nog det bra att vissa här i världen värderar ekonomi, företagande etc. över mänsligheten och hänsyn till att vi faktiskt är människor, samt vissa som ser det tvärtom. Eller hur man ska säga. Det skapar en mångfald som jag tror är viktig.
Att nysvenskar förr jobbade röven av sig har ju å göra med att dom inte hade så mkt till val. Idag kan, tyvärr, en hel del människor sko sig på andras välvilja till för stor del. Alla behöver inte jobba med blödande röv, men alla kan och borde bidra med sitt bästa ändå.
Min livsstil för tillfället är jobb.
Jag är hemlös, bor på min fars soffa dom få veckorna jag är hemma i Sverige om året.
Varför?
För att bygga mig en framtid. Jag vill kunna köpa ett hus.
Nu pratar jag om att köpa ett hus. Inte sätta sig i ekonomisk kris genom att äga ett lån på ett hus som man aldrig någonsin i sitt liv kommer kunna betala av.
Jag vill äga mitt. Jag bryr mig om min egna ekonomi. Jag skiter fullständigt i om alla andra köper på lån (dock så är marknaden som den är idag... Folk har ingen aning om hur mycket pengar 1 miljon är eftersom dom aldrig kommer att ha det i handen), jag vill äga mitt. Jag vill inte vara bankens lilla hora.
Och jag trivs såhär.
Livserfarenhet, kul jobb, ansvar är kul, man lär sig enormt mycket och mognar snabbt.
Samt en bra hög med pengar. Utan dom hade jag ändå aldrig gjort det.
Jag tänker ett steg framåt. Jag vill ha en bra FRAMTID.
Nutiden är inget jag bryr mig om för tillfället. Men jag lever i en bra nutid, jag är nöjd som fan. Men man missar mycket av livet, men det gör man ändå när man sitter begravd i skulder till banken som en stor del av Sverige gör.
Så jag tror inte på skitsnacket att jag "inte lever".
Jag har betydligt mycket mer frihet än dom med huslån och skit. Jag kan köpa vad fan jag vill (det jag har råd med), när fan jag vill och vart jag vill. Jag kan åka vart jag vill, jag kan stanna hur länge jag vill, jag kan flytta vart jag vill.
I slutet av månaden så det enda jag betalar är 99:- för Spotify premium.
Hur har inte jag mer frihet än folk med lån över deras huvuden?