I norr så är det nog bäst att köra på metanol (träsprit) från skogen, eller biodiesel.
Längst ner i söder där man kan odla sockerbetor så är etanol det mest lönsamma alternativet.
Biogas från hushållssopor/säd är på sätt och vis bättre än etanol, då man tar tillvara på gaser som bildas vid naturlig förmultning. Etanolproduktionen släpper ut en hel del onödiga gaser.
En stor fördelen med biogas är att man kan använda restprodukten till att gödsla med.
Biogas/RME/Biodiesel är nog lösningen för de flesta lantbruk med djurhållning. Då kan man själv producera bränslet till traktorerna som används på gården.Flispanna för uppvärmning, raps på fälten blir till RME och istället för en gödselbrunn så tar man hand om metangasen (biogas) i en biogasanläggning och får biogas, som man också kan köra konverterade traktorer med, eller bilar.
Med en biogasanläggning i varje större kommun och en biogasanläggning på varje större gård så är nog Sveriges framtida bränslebehov täckt. Man har ju också kunnat skapa biodiesel utav svingödsel, så där finns det också lite potential. Då kanske vi kan täcka transportsektorns behov också?
Troligen kommer nyare bilar utrustas med en kompletterande elmotor som används vid stadstrafik osv.
Elgeneratorer som används som bromsar (som genererar el istället för värme...) kommer nog inte vara helt ovanligt i framtiden. Toyota Prius var väl den första riktigt bra bilen med dessa funktioner, men vi lär nog se fler bilar av den sorten i framtiden. Vad som är klart är att det inte kommer att finnas en lösning på bränsleproblemet, utan ett flertal.
Jag har själv funderat på att etanolkonvertera en äldre motor för att sen kontakta Tekniska Verken och försöka få till en biogas-konvertering. Då har man en ganska så framtidssäker bil som dessutom har en ganska så bra räckvidd