Bilen är en Volvo 740 GL -91 med omodifierad B230F-motor som gått 14000 mil.

Nu i kylan har jag ett antal gånger fått problem att starta. Felet är egentligen två separata (eller om de möjligen hänger ihop).

Det första felet är att motorn gärna dör vid lätt gaspådrag efter kallstart. Exempelvis om jag startar bilen och ska backa ut från parkeringsfickan, så dör motorn när jag kopplar ur. Det känns som att tomgången inte "fångar upp" varvtalet när det sjunker. Istället sjunker det ner till 500 varv och motorn börjar hosta för att sedan dö. Är man beredd går det att rädda genom att börja gasa.

När motorn sedan dött vill den absolut inte starta. Startmotorn snurrar som den ska men motorn tänder inte eller också tänder den kasst och dör på en gång igen. Det som alltid hjälper är att låta bilen stå en timme eller så. Då startar den fint igen. Men som sagt, så fort man får motorstopp vill den inte starta igen.

Felet yttrar sig främst vid sträng kyla, men det har även hänt ett par gånger när motorn vart varm. När den vart varm har det däremot alltid gått att starta den efter 3-4 försök. Jag har alltså inte behövt vänta en timme vid de tillfällena.

Jag har inte gjort någon felsökning alls. Tändstift och tändkablar byttes för 1000 mil sedan. Kan det vara ett så enkelt fel? Men jag förstår inte det här med att den alltid startar när den fått stå ett tag.

låter lite som att den surar ner sig, prova o byt lmm, de kan bli dom mest konstiga fel när den är trasig

Eftersom min bil är av årsmodell 91 (Regina/Rex) har jag ingen luftmassemätare. Men tack för tipset.

Har typ samma fel. Har du fått de fixat?

kolla bränsle relät ? fick nästan samma sympton på min innan jag bytte de den började gå lite dåligt på låga varv sen fick man motor stopp så la den bara av och man fick vänta ett tag innan jag starta den igen