Ahh förstabilen, de va då allt började, Audi tokeriet.
När jag började övningsköra så gjorde jag det i mammas gamla Golf gti från 80-talet. När jag började närma mig 17 år så såldes till min stora förskräckelse Golfen till en bekant. Jag stod då supersugen med rätt att övningsköra utan bil att övningsköra med.
Vi hade vid tillfället en MB 200 men den ansågs vara alldeles för fin för att jag skulle få övningsköra med den, desutom så var den ju automat, vad nu det hade för betydelse.
I alla fall, min äldre bror, tänkte lämpligt nog byta bil. Hans ögon hade fallit på en Saab 900 turbo, troligvis så hade stackarn får en stroke, så den bil han hade haft i något år skulle säljas.
Det ända jag visste var att den var vit och att det va en Audi, inte fan visste jag va det var men vafan krisen var ju ett faktum. Jag slog till på Audin som var av modellen 80 från -88, men 90 hästar i den 1,8 liters stora motorn gick det att köra båda framåt och bakåt. Övningskörandet kom igång på allvar och ett år senare stod jag där med mitt körkort och min Audi 80, redo att möta alla andra galna trafikanter.
Jag och Audin kom bra överens, med två veckor gammalt körkort stod vi efter kanten på hertig karls allé med en svart saab med en röd blinkande lampa på taket. Onödigt buller man tackar, och så fortsatte det.
Efter ett år och drygt 25000 km så höll bilen ihop förvånansvärt bra. Två haverier vad jag kommer ihåg, ena gången var det remmen till vattenpumpen och andra gången var det kolen i generatorn. Jag har säkert haft fler smågrejer men inte så jag blev ståendes.
Jag vet inte riktigt när det va som jag fick upp ögonen för att Audin jag körde faktist inte va så tokig. Men när det blev dags att byta bil så ville jag av någon anledning ha en Audi ingen. Och så blev det igen, o igen, o igen, o igen ,o igen... o så lär det hålla på ett tag till. Visst har jag provat lite andra märken men Audi har alltid legar varmast om hjärtat.
Avslutar med en bild på pärlan, må du vila i frid tills vi ses i himlen...