2611
Sök

Hur går man vidare efter ett föhållande?

508 Inlägg
9 augusti 2008
#21
SandraTheK skrev:
mulleri skrev:
SandraTheK skrev:

Han vill heller inte se mig mera. Min dotter har växt upp med honom, han säger att han vill inte bryta kontakten med henne, så på något vis måste jag ha kontakt med någon som inte älskar mig utan bara vill träffa mitt barn. Vet att hon betyder jättemycket för honom, men allt är så jävla svårt...

nu när ni har ett barn ihop gör allt så mycket värre och svårare, jag hade inget barn men det gör så satans ont i själen att se henne med en annan kille numera, man kan knappt äta,sova,umgås med kompisar,  vet inte vad jag ska skriva men låt han träffa ditt barn(eller om det kanske är hans oxå vad vet jag) och sen kanske känslorna hos han om dig växer tillbaka:) jag är bara 19 men jag vet det gör ont och jag kommer aldrig förlåta mig själv att jag sumpa en tjej som var och gjorde alla min dagar, försöker se det ljusa i det hela och tänka på annat som gör mig glad och lycklig, att hålla på med bilen osv.

Han är inte pappa till henne, men hon vara bara några månader när vi vart ihop.
Jag kommer aldrig någonsin att palla se han med en annan tjej, hellre dör jag.
Han har sagt att han inte vet ifall hans känslor kommer tillbaka. men vad ska jag göra under tiden när han är ute å har roligt, ska jag bara sitta och vänta på honom?
han svarar inte ens på sms längre...

vänta inte på han! för då tror han att du har gett upp om han, man kan inte styra sina känslor och jag vet inte hur du skall  få tillbaka honom, men lägg inte ner, fortsätt=)

Volvo Freak
98 Inlägg
9 augusti 2008
Trådstartare
#22
bmx skrev:
SandraTheK skrev:
bmx skrev:
fortsätt att vara kompisar iaf smile

Han vill att vi ska var vänner, men inget mer. Men han verkar inte vilja ha med mig att göra alls.
Men hur kan man vara vän med någon man älskar på det sättet?

okej,men bättre att vara kompisar än att inte vara de alls!
jadu,vet inte!
varför gjorde han slut för helt plötsligt för?
är det nåt som du har gjort eller han?

hoppas att allting löser sej tills slut iaf!

Jag är väldigt svartsjuk och har kort stubin, han orkade inte med det...sad

Vila i Frid Tommie Viinikka

Volvo Freak
98 Inlägg
9 augusti 2008
Trådstartare
#23
n0sferatu skrev:
SandraTheK skrev:
mulleri skrev:

nu när ni har ett barn ihop gör allt så mycket värre och svårare, jag hade inget barn men det gör så satans ont i själen att se henne med en annan kille numera, man kan knappt äta,sova,umgås med kompisar,  vet inte vad jag ska skriva men låt han träffa ditt barn(eller om det kanske är hans oxå vad vet jag) och sen kanske känslorna hos han om dig växer tillbaka:) jag är bara 19 men jag vet det gör ont och jag kommer aldrig förlåta mig själv att jag sumpa en tjej som var och gjorde alla min dagar, försöker se det ljusa i det hela och tänka på annat som gör mig glad och lycklig, att hålla på med bilen osv.

Han är inte pappa till henne, men hon vara bara några månader när vi vart ihop.
Jag kommer aldrig någonsin att palla se han med en annan tjej, hellre dör jag.
Han har sagt att han inte vet ifall hans känslor kommer tillbaka. men vad ska jag göra under tiden när han är ute å har roligt, ska jag bara sitta och vänta på honom?
han svarar inte ens på sms längre...

En jätteviktig sak som dock är skitsvår, är att låta han vara. Jagar du honom så driver du han bara längre
bort. Han blir leds på dig och att du är så ledsen och kommer bara klippa mer för han orkar inte med det.

Jo jag vet att ja ska låta honom vara och han bara tycker jag är jobbig. Men jag älskar ju han å vill att han ska veta det

Vila i Frid Tommie Viinikka

194 Inlägg
9 augusti 2008
#24
SandraTheK skrev:
n0sferatu skrev:
SandraTheK skrev:

Han är inte pappa till henne, men hon vara bara några månader när vi vart ihop.
Jag kommer aldrig någonsin att palla se han med en annan tjej, hellre dör jag.
Han har sagt att han inte vet ifall hans känslor kommer tillbaka. men vad ska jag göra under tiden när han är ute å har roligt, ska jag bara sitta och vänta på honom?
han svarar inte ens på sms längre...

En jätteviktig sak som dock är skitsvår, är att låta han vara. Jagar du honom så driver du han bara längre
bort. Han blir leds på dig och att du är så ledsen och kommer bara klippa mer för han orkar inte med det.

Jo jag vet att ja ska låta honom vara och han bara tycker jag är jobbig. Men jag älskar ju han å vill att han ska veta det

Han är garanterat väl medveten om det, Men som sagt.. Man driver snarare iväg dom än hjälper situationen genom att försöka jaga tillbaks dom, visa dig snarare off och ointresserad så kanske han blir lite paff och får griller i huvudet! Du har inget att förlora, men allt att vinna!


202 Inlägg
9 augusti 2008
#25
Det här har man vart med om och jag kan väl egentligen inte komma med några goda råd, för det kommer kännas förjävligt den närmsta tiden.. det GÖR det.  Jag försökte umgås så mkt som möjligt med kompisar så man inte satt hemma själv och grubblade. Det värsta jag visste var att vara ensam för då satte tankeverksamheten igång. Det kommer ta lite tid.. men du kommer att må bättre efter ett tag. Det är högst individuellt hur lång tid det tar, men hang in there! och spendera mkt tid med familj och vänner som du kan vända dig till.

freak
23 Inlägg
9 augusti 2008
#26
Precis som ovan gäller att inte sitta i ensamhet och grubbla den första tiden för det tar döden på en.
Vissa människor kommer över sånt här fort, vissa inte.
För 8år sedan kastade jag en tjej åt pipsvängen eftersom hon behandlade mig som skit, det sitter kvar än och jag glömmer inte vad hon gjorde, jag har inte förlåtit.
Vänner, riktiga vänner är allt i dessa lägen.
Men vänner finns inte alltid där, då gäller det att som nämnts innan att kunna ta till andra medel, bygga/fiffla/fnula på en bil tex. detta kan uppta mycket tid.
Jobb och aktiviteter med din dotter är andra saker som funkar.

Det blir bättre, även om det absolut inte känns så nu.
Gråt, gråt lite till, tänk på det som varit bra och gråt ännu mer, till slut kommer man fram till att inget kommer bli sämre än det är just nu.
Man tror att detta är slutet på allt, men så är det inte, ofta är det ytterligare en erfarenhet.

Var ledsen, men glöm inte:

"Efter regn kommer solsken"

Rober Gustavsson i En torsk på Tallin

Så skönt och SÅ rätt smile
Senast redigerat av Toxicarea (9 augusti 2008)


Hmm.
9 augusti 2008
#27
Om han för en vecka sedan älskade dig. så VET jag att det bästa du kan göra är att. Låta honom vara till 100%. Skriv inte ett enda sms, ring inte en enda signal. och ja du förstår...

Han förväntar sig ganska ordentligt att du ska skriva, och ta kontakten. men gör tvärtom. då kommer han istället. har lite svårt att tro att han kan anpassa sig så snabbt. från att en vecka innan älska dig. för att sen... ja du fattar. han behöver nog sms av dig, får han itne det. ja då börjar han  ta kontakt själv. är nästan säker på detta.

Du har inget att förlora... "skit" i honom.

274 Inlägg
9 augusti 2008
#28
Ta de lugn nu. Det har ju bara gått en månad! smile
Självklart glömmer man inte 3 år på en månad. Sånt tar tid.

Det som för mig låter lite konstigt är att han bara tvär ändrar sig sådär.
Har relationen varit knaglig redan innan?? eller just före??

För då kan det ju vara ett beslut som han gått och dragit på länge.

Att han sa dagen före att han älskade dig och det är bara han och du och bla bla bla är inget att hänga upp sig på. Det kan bara vara tomma ord om han är bra på spela.

Det han gör (alltså visar i praktiken) är det man ska gå på. Det du gör talar högre än det du säger brukar man ju säga. Det är så enkelt att snöra ur sig några ord. Det kostar inget.

Men som sakt hur relationen varit innan kan ju spela stor roll. Har den varit dålig så han har kommit på andra tankar, sackat  som om inget har hänt och sen bara bestämmt sig för att det inte går längre?

Eller vaknade han bara upp en morgon från en dans på rosor och ville göra slut? Isf blir det ju värre. Då är ju första tanken att han har träffat en annan. Om inte verkar han ha fått någon konstig manlig sinnesförvirring. wink
Man kan inte bara stänga av sådära. Det slår ALLTID tillbaka efter ett tag.

De andra som låter mysko är att han verkar vara så "kort". Typ snör det i annsiktet på dig att han faktiskt inte vill ha något mer med det att göra och att de inte betyder nått osv osv.
Det får mig att tänka på alternativ 2...
Men som sakt har för lite kött på bennen för att göra en gissning då jag inte vet mer bakgrund om hur ni hade det månaderna före.

Men åter till det första jag skrev. Låt det ta sin tid.
Jag ska inte säga att det går över för att för vissa verkar det ej kunna göra det. Men det blir bättre. Vissa saker måste man vänja sig vid. Lära sig att leva med helt enkelt.
Och jag vet hur svårt det är att vara svartsjuk då jag är lite så själv. Riktigt plågsamt igen men jag har jobbat med mig själv och vixit på den biten då jag lärt mig kontrolera den.

Tillåt dig själv att må dåligt. Gör verkligen det.
Men sen måste du ta tag i dig själv. Din dotter behöver dig. Focuser på er. Se till att ni har det bra tills vidare.
Dricka brukar inte alls vara någon bra ide. Snarare tvärt om.
Gör saker försök ha kul så du slipper tänka så mycket.
När tankarna kommer försök då tännka på något annat. Det hjälper det lovar jag. Går du bara in för det tillräckligt mycket så hjälper det.

Försök att inte spekulera och älta så mycket. Det gör bara de hela värre. Låt det "lägga sig". Och låt tiden göra sitt. Framtiden vet vi ju inget om. kanske har han bara fått någon konstig "knäpp" och ångrar sig?
Eller så var det inte menat helt enkelt...

Men som sakt. Spekulera inte för mycket. då inbillar man sig bara massa saker.
Massa Lycka Till! big_smile

Volvo Freak
98 Inlägg
9 augusti 2008
Trådstartare
#29
MissMotor_ skrev:
Ta de lugn nu. Det har ju bara gått en månad! smile
Självklart glömmer man inte 3 år på en månad. Sånt tar tid.

Det som för mig låter lite konstigt är att han bara tvär ändrar sig sådär.
Har relationen varit knaglig redan innan?? eller just före??

För då kan det ju vara ett beslut som han gått och dragit på länge.

Att han sa dagen före att han älskade dig och det är bara han och du och bla bla bla är inget att hänga upp sig på. Det kan bara vara tomma ord om han är bra på spela.

Det han gör (alltså visar i praktiken) är det man ska gå på. Det du gör talar högre än det du säger brukar man ju säga. Det är så enkelt att snöra ur sig några ord. Det kostar inget.

Men som sakt hur relationen varit innan kan ju spela stor roll. Har den varit dålig så han har kommit på andra tankar, sackat  som om inget har hänt och sen bara bestämmt sig för att det inte går längre?

Eller vaknade han bara upp en morgon från en dans på rosor och ville göra slut? Isf blir det ju värre. Då är ju första tanken att han har träffat en annan. Om inte verkar han ha fått någon konstig manlig sinnesförvirring. wink
Man kan inte bara stänga av sådära. Det slår ALLTID tillbaka efter ett tag.

De andra som låter mysko är att han verkar vara så "kort". Typ snör det i annsiktet på dig att han faktiskt inte vill ha något mer med det att göra och att de inte betyder nått osv osv.
Det får mig att tänka på alternativ 2...
Men som sakt har för lite kött på bennen för att göra en gissning då jag inte vet mer bakgrund om hur ni hade det månaderna före.

Men åter till det första jag skrev. Låt det ta sin tid.
Jag ska inte säga att det går över för att för vissa verkar det ej kunna göra det. Men det blir bättre. Vissa saker måste man vänja sig vid. Lära sig att leva med helt enkelt.
Och jag vet hur svårt det är att vara svartsjuk då jag är lite så själv. Riktigt plågsamt igen men jag har jobbat med mig själv och vixit på den biten då jag lärt mig kontrolera den.

Tillåt dig själv att må dåligt. Gör verkligen det.
Men sen måste du ta tag i dig själv. Din dotter behöver dig. Focuser på er. Se till att ni har det bra tills vidare.
Dricka brukar inte alls vara någon bra ide. Snarare tvärt om.
Gör saker försök ha kul så du slipper tänka så mycket.
När tankarna kommer försök då tännka på något annat. Det hjälper det lovar jag. Går du bara in för det tillräckligt mycket så hjälper det.

Försök att inte spekulera och älta så mycket. Det gör bara de hela värre. Låt det "lägga sig". Och låt tiden göra sitt. Framtiden vet vi ju inget om. kanske har han bara fått någon konstig "knäpp" och ångrar sig?
Eller så var det inte menat helt enkelt...

Men som sakt. Spekulera inte för mycket. då inbillar man sig bara massa saker.
Massa Lycka Till! big_smile

Har bott ihop i tre år mm...har väl vart tjafs om att jag är svartsjuk å så...men vi har ju hållt ihop ända tills nu. Och han är inte en sån som säger saker han inte menar...han säger sjäkv att det är sant allt han sagt.
nej det hjälper verkligen inte att dricka...
"Bara2 en månad är en väldig omställning.
Lägga sig själv, vakna själv, handla själv, ingen att prata med när man kommer hem fån jobbet, se på tv själv, äta själv...ja allt som man gjort med någon annan under alla år.....
jag har klarat att inte höra av mig på två dagar, sen skickar jag sms te han...som han in te svarar på. Han e som det känns inte ett dug intresserad av vad jag gör.....
Tack för det du skrev det fick mig faktiskt att tänka mera:)

Vila i Frid Tommie Viinikka

Diamond
540 Inlägg
10 augusti 2008
#30
samma sak hände precis mig.. min tjej sa att hon helt plötsligt att hon inte har samma känslor längre..  men känns som att det är bara att släppa henne...  3år var jag med henne..  hon säger att hon vill leva livet, vara singel. Då jag är hennes enda och första kille...

Livet är jäkligt svårt ibland..  Hon kan inte ens svara på några futtiga sms, när jag frågar om var som hänt och så vidare.. då får hon panik istället, och pratar bort det...

I'm Rick James Bitch!

Modo-fan från början till slut
330 Inlägg
10 augusti 2008
#31
Säger som andra:Låt han vara.
Samma sak hände med mig och min tjej.Det var pusseli-puss och gulli-gull,sen var det helt plötsligt slut en dag hösten -06.Jag skickade SMS men inget svar.Sen kom hon för att hämta grejer som hon hade kvar i min bil samtidigt som hon berättade att hon var med barn med en annan kille som jag dessutom kände...jag ville bara sjunka genom marken och dö.MEN jag bet ihop,var med kompisar,mekade med bilen och umgicks som vanligt.
Sen en dag skulle jag köra från Stockholm till Umeå och sen tillbaka till Ö-vik.Dagen innan jag lämnade Stockholm ringde hon och vi pratade på telefon i ca 2 timmar.På vägen norrut ringde hon och sa att hon skulle kunna följa med mig upp till Umeå för att vara sällskap på hemvägen(skulle skjutsa en kompis till syrran till Umeå,sen vända hem till Ö-vik).Efter den dagen började vi umgås igen.Det var efter att vi inte hörts vid på ca 2 månader efter avslöjandet om barnet.
Jag har varit med henne sen i november -06.Hon flyttade hemifrån i mars -07 och jag flyttade i princip in hos henne samtidigt.Hennes lille son föddes i juni samma år med mig bredvidsom stöd och vi blev tillsammans 5 dagar efteråt och väntar vårt första gemensamma barn nu i december.
Det blev ett långt inlägg det här,men det jag ville komma till är att ALLT och jag menar verkligen ALLT är möjligt bara man verkligen vill och tror på det själv.Innan det tog slut den där gången jag skrev om först så hade vi varit på och av i ca 3½ år och nu är det verkligen hon och jag.
Hoppas det här gav dig åtminstone lite råd och/eller hopp.
Lycka till och god natt
Mvh Fredrik

Stolt far till Freddy 18/12-08

16 197 Inlägg
10 augusti 2008
#32
Flash skrev:
Säger som andra:Låt han vara.
Samma sak hände med mig och min tjej.Det var pusseli-puss och gulli-gull,sen var det helt plötsligt slut en dag hösten -06.Jag skickade SMS men inget svar.Sen kom hon för att hämta grejer som hon hade kvar i min bil samtidigt som hon berättade att hon var med barn med en annan kille som jag dessutom kände...jag ville bara sjunka genom marken och dö.MEN jag bet ihop,var med kompisar,mekade med bilen och umgicks som vanligt.
Sen en dag skulle jag köra från Stockholm till Umeå och sen tillbaka till Ö-vik.Dagen innan jag lämnade Stockholm ringde hon och vi pratade på telefon i ca 2 timmar.På vägen norrut ringde hon och sa att hon skulle kunna följa med mig upp till Umeå för att vara sällskap på hemvägen(skulle skjutsa en kompis till syrran till Umeå,sen vända hem till Ö-vik).Efter den dagen började vi umgås igen.Det var efter att vi inte hörts vid på ca 2 månader efter avslöjandet om barnet.
Jag har varit med henne sen i november -06.Hon flyttade hemifrån i mars -07 och jag flyttade i princip in hos henne samtidigt.Hennes lille son föddes i juni samma år med mig bredvidsom stöd och vi blev tillsammans 5 dagar efteråt och väntar vårt första gemensamma barn nu i december.
Det blev ett långt inlägg det här,men det jag ville komma till är att ALLT och jag menar verkligen ALLT är möjligt bara man verkligen vill och tror på det själv.Innan det tog slut den där gången jag skrev om först så hade vi varit på och av i ca 3½ år och nu är det verkligen hon och jag.
Hoppas det här gav dig åtminstone lite råd och/eller hopp.
Lycka till och god natt
Mvh Fredrik

själv skulle ja VÄGRA gå tillbaka till nån som skaffat barn me nån annan... ALDRIG I LIVET!!!

"Testar man inte så får man aldrig veta"

982 Inlägg
10 augusti 2008
#33
Flash skrev:
Säger som andra:Låt han vara.
Samma sak hände med mig och min tjej.Det var pusseli-puss och gulli-gull,sen var det helt plötsligt slut en dag hösten -06.Jag skickade SMS men inget svar.Sen kom hon för att hämta grejer som hon hade kvar i min bil samtidigt som hon berättade att hon var med barn med en annan kille som jag dessutom kände...jag ville bara sjunka genom marken och dö.MEN jag bet ihop,var med kompisar,mekade med bilen och umgicks som vanligt.
Sen en dag skulle jag köra från Stockholm till Umeå och sen tillbaka till Ö-vik.Dagen innan jag lämnade Stockholm ringde hon och vi pratade på telefon i ca 2 timmar.På vägen norrut ringde hon och sa att hon skulle kunna följa med mig upp till Umeå för att vara sällskap på hemvägen(skulle skjutsa en kompis till syrran till Umeå,sen vända hem till Ö-vik).Efter den dagen började vi umgås igen.Det var efter att vi inte hörts vid på ca 2 månader efter avslöjandet om barnet.
Jag har varit med henne sen i november -06.Hon flyttade hemifrån i mars -07 och jag flyttade i princip in hos henne samtidigt.Hennes lille son föddes i juni samma år med mig bredvidsom stöd och vi blev tillsammans 5 dagar efteråt och väntar vårt första gemensamma barn nu i december.
Det blev ett långt inlägg det här,men det jag ville komma till är att ALLT och jag menar verkligen ALLT är möjligt bara man verkligen vill och tror på det själv.Innan det tog slut den där gången jag skrev om först så hade vi varit på och av i ca 3½ år och nu är det verkligen hon och jag.
Hoppas det här gav dig åtminstone lite råd och/eller hopp.
Lycka till och god natt
Mvh Fredrik

En dag kommer du nog fundera på va hon egentligen gjort o fatta ett bättre beslut

Kräsen grafiker
1 775 Inlägg
10 augusti 2008
#34
Beeenny skrev:
En dag kommer du nog fundera på va hon egentligen gjort o fatta ett bättre beslut

Eller så älskar han henne tillräckligt mycket för att det ska funka ändå. Det finns såna människor faktiskt.

Whine whine!

Hemlig Agent
1 115 Inlägg
10 augusti 2008
#35
Hehe... En kille skrev ngt liknande för någon dag sedan...
Väldigt många sade till honom att skriva i bloggen istället och var väldigt otrevliga...
Nu skriver en tjej ist. och alla svarar trevligt.
Ganska roligt att läsa skillnaden på svar...

Jag tycker synd om trådskaparen då det har hänt mig också.
Hoppas du kommer på bättre tankar så löser det sig för dig..
Prata med någon gammal kompis om gamla minnen.
Spela TV-spel, drick lite öl, åk och bada.........
Hitta på saker så glömmer du honom!!!

Vorsprung durch Technik
2 432 Inlägg
10 augusti 2008
#36
evilaudio skrev:
Flash skrev:
Säger som andra:Låt han vara.
Samma sak hände med mig och min tjej.Det var pusseli-puss och gulli-gull,sen var det helt plötsligt slut en dag hösten -06.Jag skickade SMS men inget svar.Sen kom hon för att hämta grejer som hon hade kvar i min bil samtidigt som hon berättade att hon var med barn med en annan kille som jag dessutom kände...jag ville bara sjunka genom marken och dö.MEN jag bet ihop,var med kompisar,mekade med bilen och umgicks som vanligt.
Sen en dag skulle jag köra från Stockholm till Umeå och sen tillbaka till Ö-vik.Dagen innan jag lämnade Stockholm ringde hon och vi pratade på telefon i ca 2 timmar.På vägen norrut ringde hon och sa att hon skulle kunna följa med mig upp till Umeå för att vara sällskap på hemvägen(skulle skjutsa en kompis till syrran till Umeå,sen vända hem till Ö-vik).Efter den dagen började vi umgås igen.Det var efter att vi inte hörts vid på ca 2 månader efter avslöjandet om barnet.
Jag har varit med henne sen i november -06.Hon flyttade hemifrån i mars -07 och jag flyttade i princip in hos henne samtidigt.Hennes lille son föddes i juni samma år med mig bredvidsom stöd och vi blev tillsammans 5 dagar efteråt och väntar vårt första gemensamma barn nu i december.
Det blev ett långt inlägg det här,men det jag ville komma till är att ALLT och jag menar verkligen ALLT är möjligt bara man verkligen vill och tror på det själv.Innan det tog slut den där gången jag skrev om först så hade vi varit på och av i ca 3½ år och nu är det verkligen hon och jag.
Hoppas det här gav dig åtminstone lite råd och/eller hopp.
Lycka till och god natt
Mvh Fredrik

själv skulle ja VÄGRA gå tillbaka till nån som skaffat barn me nån annan... ALDRIG I LIVET!!!

Säger samma skulle aldrig kunna ta tilbax nån som  skaffat  barn  med nån annan ..   fast alla är ju olika..

982 Inlägg
10 augusti 2008
#37
Urkas skrev:
Beeenny skrev:
En dag kommer du nog fundera på va hon egentligen gjort o fatta ett bättre beslut

Eller så älskar han henne tillräckligt mycket för att det ska funka ändå. Det finns såna människor faktiskt.

eller så förtränger han de för han är rädd att vara utan henne

385 Inlägg
10 augusti 2008
#38
Ibland försvinner känslorna inte, men man kan nog lära sig leva med dom.
Efter ett par år sen det tog slut så försöker jag fortfarande... Vissa försvinner helt enkelt aldrig ur hjärtat.


1 122 Inlägg
10 augusti 2008
#39
men ibland kan man ha tur... fick igen min tjej idag och är evigt tacksam..

gasa nu foer faen!

Det som inte dödar gör ont
2 668 Inlägg
10 augusti 2008
#40
svartsjuka är det värsta som finns. nästan så att förhållandet är slut innan det börjar om det inte finns nån tillit i förhållandet....

men du måste låta dig själv må riktigt dåligt.. lägg tid på dig själv och dottern. hitta på kul saker med henne...

2slow


Sök