Min Volvo 740 GLT -90 har ett par lustigheter som min nybörjarhjärna misstänker hör ihop:

1. Sedan vintern kom har den fått choketendenser, dvs när motorn startar kall måste man stå å varva lite. Om man försöker köra iväg, dör motorn vid dragläge. Om man låter den stå på tomgång, dör den också oftast; i vissa fall blir varven bara väldigt låga, och om den inte dör då varvar den upp och sen ner igen åsså upp å ner etc. Jag ska inte säga att det nödvändigtvis har med vintern att göra men det var då jag la märke till det.

2. Vissa regniga dagar börjar motorn hacka eller dra ojämnt. Det gäller alla växlar och gaspådrag, men det känns bäst att köra på höga varv för den orkar inte riktigt vid låga varv, dvs den är på väg att dö. Det är lite som punkt 1 ovan, fast motorn är varm och go. Även dagar utan regn kan den gå lite hackigt och ojämnt, men då blir man inte rädd.

Utan att veta nåt, tänker jag att det kanske är nån cylinder som läcker eller nåt åt det hållet. Jag tycker mig höra ett pysande bi-ljud som har tilltagit sedan i höstas, men två bussmekaniker jag känner tyckte inte att det lät konstigt alls.

Finns det några idéer?

För en eventuell googlare: det var luftmassemätaren som var kass enligt verkstaden. Kostade ca 2-3k inkl arbete och kontroll av avgasernas innehåll.