Lite tidigare idag skrev jag med sarkastisk ton riktat till alla er bilfantaster att JAG minsann inte tog bilen när jag skjulle någonstans utan JAG änvände minsann mina apostlahästar för att få lite motion på köpet, till skillnad mot alla ni som tar bilen till Ica när ni ska handla era chipspåsar och tvåliters colaflaskor.
Jag har fått äta upp mina egna ord sen dess.

Jag skrev ju även att jag skulle ta mig en skogspromenad med hunden? Ah, det gjorde jag. Det höll på att sluta i tragedi. Åtminstone nära på!
Promenderade i rask takt upp genom villaområdet och valde en stig jag inte gått förut. Passerade vid gott mod en skylt som det stod "Skoljoggen" på, tänkte att det låter som en lagom vända, traskade på i mina träningskläder och kände mig nöjd med mig själv innan jag ens börjat.

Plötsligt står jag inför ett sånt där blöthål med blöt mossa runt, emn eftersom jag fortfarande är slö nog att inte vilja vända och gå tillbaka, så jag hoppade lite graciöst mellan tuvorna och klarade mig rätt så hyffsat, kände hur det sipprade in lite vatten i skorna men tänkte att det överlever jag.
Gick ett tiotal meter till och då kommer ett till sådant sumphål. Och nu stod jag ju mitt emellan två stycken så då kunde jag lika bra forcera blöthål nr 2 som att ge mig på blöthål nr 1 igen. Sagt och gjort, tog ytterligare några smidiga skutt mellan tuvorna men dessa var tydligen inte lika bärande utan jag blev ganska omgående genomblöt om fötterna.
Så vid nästa blöthål tänkte jag, att nu kan jag ju inte bli blötare i alla fall, så jag klev rakt igenom det.
Jag hade fel, jag kunde bli blötare.
Lärde mig även att man kan inte bara bli blöt av vatten utan även av diverse bruna sörjor.

Sen blev det bara värre. Stigen jag gick på mynnade ut i någon sorts sumpmark där det var spritt omöjligt att hålla sig torr ens om jag hade lyckats med det så långt. Ja stigen försvann ju och plötlsigt befann jag mig mitt ute i ödemarken, mitt lokalsinne (som jag också försökte skryta med i föregående blogg) hade sedan länge övergett mig och vi irrade omkring ute i ingenstans, förvirrade, ensamma och utmattade. (Jag och Akilah alltså. Dock var det nog bara jag som var vid nämnda mod, Akilah verkade lika lycklig som vanligt, omedveten om farorna som lurade.)
Vid ett tillfälle var jag övertygad om att jag stod öga mot öga med en älg, det visade sig dock bara vara hallucinationer för i själva verket var det ett utfodringsbord för rådjur eller älgar eller björnar eller sibiriska tigrar (eller vad det nu kan vara som utfodras i Moras sumpmarker) som jag stod öga mot öga med.
Efter lång tids omkringirrande (jag gladde mig dock vid det faktum att jag inte skulle behöva svälta, med tanke på hur mycket blåbär och lingon som det fanns, och törsta ihjäl... ja det hade varit bra skickligt om jag lyckades med den saken!) så öppnade sig plötsligt skogen, marken blev fast och torr igen och jag såg solens strålar leta sig ner mellan trädkronorna och värmde min frusna kropp. Det var precis som i en film, när man ser räddningen inom räckhåll.
Tji fick jag dock, för några meter senare blev skogen tät igen, skuggorna föll över oss och marken blev åter dyngsur. Vid det här laget så var mina skor inga skor längre utan vattenfyllda svampar. Jag tänkte att det är tur att jag inte gjort slag i saken och köpt mig ett par såna där svindyra joggingskor, utan istället fått ärva mammas billiga, en storlek för stora Skopunkten-skor.

Just som jag höll på att ge upp och lägga mig ner på amrken för att dö och bli ett skrovmål för de sibiriska tigrarna, så såg jag hustak mellan träden och snart kom vi ut i bebyggelsen igen. Det visade sig dock att efter en timme av planlöst plaskande i Moraträsk (där fick jag till det va!) att jag inte kommit ett dugg närmare hem utan var på ungefär samma avstånd hemifrån som när jag började, hemma hos mamma.

Det är ju en sak att vandra omkring med dyngsura leriga skor i skogen (man känner sig verkligen som ett med naturen när man har fötterna begravda i två dm djup sumpig mossa!) men när man kommer ut på de vanliga vägarna i villa området, och möter helt vanliga familjer i matchande friluftsklädsel och nykammade hundar, så känner man sig på något sätt uttittad. Speciellt när man har en hund som liknar ett träskmonster, och ännu mer då man efter en snabb blick bakåt inser att man lämnar blöta fotavtryck på den torra asfalten.

Nu sitter jag här hemma, med nytvättade fötter, och ska spola av mig allt vad natur heter i duschen. Sen ska jag ner på Ica och fylla en hel jävla påse med godis, sen hem till lukas och spela Monopol. Tro fan om jag inte ska ta bilen dit i alla fall!
Jag har härmed insett att jag inte passar till att vara den där hurtfriska, nyttiga typen. Jag ska hädanefter ta bilen vart jag än ska, om det så är hem till grannen!

Jag har fått återförenas med min mobil också, sju sms och två missade samtal, aldrig mer mobillös!

För att visa på hur långt ut i ödemarken jag befann mig så visar jag här ett flygfoto över sumpmarkerna där vi irrade omkring, samt att jag har uppskattat färdvägen och ritat ut den på kartan.


Min färdväg.

Nu bloggar jag bara för att jag har så otroligt tråkigt! Vilket beror på att jag lämnat mobilen hemma och gått (läs: brukat de där två långa grajerna man har längst ner på kroppen, genom att röra dem fram och tillbaka så kan man förflytta sig utan bil!) hem till mamma. Saknar min mobil. Jag är verkligen beroende av den. Och en sak till jag är beroende av är att lägga patiens på mobilen! Jag tror jag spelar minst två timmar om dagen och har nog utvecklat ett spelberoende. När jag ska sova så ser jag liksom korten när jag blundar och hur man flyttar dem; röd sjua på svart åtta osv... Och igår var jag jättetrött men kunde inte sova förrän jag tagit upp mobilen och lagt några omgångar patiens.

I fredags var jag ute och körde Lilljonssons räcer740 av typen "full gas på tvåan och 2000 varv - det händer ingenting, det händer ingenting, det händer ingenting, wroooooooooom, laddtrycket försvinner, wrooooom igen."
Dvs den bilen går inte såå jäkla bra alltså, rätt slut i motorn och lådan också för den delen plus att laddtrycket är åt helvete fel inställt.

Sen igår var vi upp till Hudiksvall för att titta på en bil som Lukas sett ut. En Audi a4 quattro 1,8 turbo 02a, riktigt fint skick på den faktiskt och det hela slutade med köp. Som innebar ytterligare 4,5 mils resa norrut för att hämta vinterdäcken åt den. Jag åkte dock Subaru både upp och ner, på hemvägen i sällskap av Ronny medan Fond körde Audin och nyblivne ägaren satt bredvid. Tror vi snittade 120-130 på hemresan med båda bilarna, Audin tuktades rätt hårt där. Ja Subban också så klart men den är desto mera van gissar jag eftersom killen vi köpte Audin av var småbarnspappa. :)
Lustigt det där med pojkarna och deras lokalsinne. Eftersom Lukas varken kollat upp någon adress eller resväg innan vi gav oss av så var det ingen som visste hur vi skulle åka. Det sitter ju GPS i Subban men den var det ingen av oss som fick att fungera så till slut började vi bli lite osäkra på vart vi var. GPS:en sa sväng vänster men jag insisterade på att Huddik ligger längs med kusten och att åka inåt landet då känns fel. Så till slut blev det höger i alla fall och vi tog oss alltså till glada Huddik.
Sen på hemvägen var det jag som fick visa vägen i alla fall, trots att jag suttit i baksätet och varit djupt försjunken i min patiens medan Ronny suttit fram hela vägen upp. Tur dom har mig. :)

Nu ska jag ut och röra lite mer på fläsket, jag känner att det blivit lite mycket godis på senaste tiden (läs: de senaste 21,5 åren av mitt liv) så nu ska jag kompensera det genom en skogspromenad med Akilah. Det lär väl räcka? Väl? Säg att det räcker så jag får gå hem och käka mer godis utan dåligt samvete sen!
Närå, jag är så kanonbra som jag är faktiskt. Plus att nu är jag extramt kissnödig så jag måste sluta skriva, har suttit och hållt mig ända från bloggens början! GAH! Och mitt spelberoende gör att jag börjar se rött och måste slå ner nån snart om jag inte får gå hem och spela! Eller wait a minute, det finns ju patiens på datorn också?? Ok jag kan nog hålla mig en stund till.

Fasen... Jag vet, jag satt i förra bloggen och ojade mig och ville inte alls åka till Dala-Järna (men fall långsamt!)(den som fattar parantesskämtet där får gärna säga till!), men sen blev det visst så i alla fall. Och som vanligt så ångarde jag mig inte en sekund att jag faktiskt åkte med. Det blev sol, bra musik och underbara vänner i oldsen, precis som vanligt, och det är då man är som allra lyckligast!

Kl 10 var det som sagt bestämt att vi skulle åka. Kl 12 satte vi oss i bilen. Kl 14 lämnade vi Mora. Jaja, huvudsaken är att man kommer iväg! Det var folk som skulle hämtas upp, bilen skulle tankas, dunkarna skulle fylla på (och då menar jag INTE extradunkarna med bensin även om de också fylldes!), virke inhandlas, diverse kisspauser, folk skulle avlämnas och nytt folk hämtas. Till slut mötte vi upp med Knaggen och gänget på okq8 innan vi rättade in oss i ledet bakom Knaggens Malibu som låter så jäääääävulskt fint att vi fick ståpäls allihopa i oldsen!
Oldsen fick tuktas allt vad den kunde för att ligga i 110 längs 45an medan Knaggens låg på tomgång hela vägen. Åtminstone kändes det så!


På väg, rastar oss lite i Johannesholm.

Sen blev det då lite dragracing vid ankomst. Eller alltså, vi tittade på dragracing, bilarna lämnade vi förstås på finbilsparkeringen. Blev inte så himlans mycket fotograferande dock men har ett par bilder iaf! Ointressanta förvisso, men här kommer dom ändå.


En 855a på strippen! Woho! Ägaren tyckte jag skulle fota hans Ford Probe (om jag minns rätt) istället, som också skulle köra men jag förklarade att jag bra mycket hellre fotade en ful Volvo!

Ok jag hade visst typ INGA bilder från dragracingen. Men men, ni vet vid det här laget hur det ser ut, bara att kolla tidigare bloggar!


Ja, Leksands IF och Mora IK är givetvis natural-born-konkurrenter. Bor man i Mora så MÅSTE man hata LIF och tvärtom. Så dom i LIF-bussen var bra jävla modiga och, jag måste säga, korkade som parkerade i närheten av Moraraggarna. Hade gärna stannat för att se deras miner när de kom tillbaka till bilen men det hann vi tyvärr inte. :)

Vid 19-tiden nåt bar det av hemåt Mora igen. Jag var trött på att köra och ville inta baksätet istället, så vi begav oss hemåt för att byta chaufför och äta pizza.

Här kommer en lektion i olika sätt att åka Oldsmobile:









Ja väl i Mora så köpte vi pizza och åkte hem till Jocke, så småningom kom Knaggen och gänget dit också och jag fick agera lockbete för nästa chaufför som kom dit trots tveksamheter. Matte, som äger oldsen, droppade dock av tillsammans med sin tjej så det blev jag, Mattias, Janne och chaffisen som gav oss iväg ner på Mora. Jag ringde min syrra som var ute på krogen tillsammans med två kompisar nere från Sthlm plus en till tjej från Mora. Frågade om de ville åka lite raggarbil vilket de förstås inte kunde säga nej till, så vi klämde in fyra småtjejer i bilen och gav dem varsin cider. Mattias klagade över hönsgård, men jag som blir precis lika skrikig som min syrra på fyllan förstod inte vad han menade.


Kolla min syrras mun på den här bilden (hon som är halvt ovanför), visst ser den skum ut?

Janne kom på den briljanta idén att vi skulle ta oss ut till hans stuga där några kompisar höll till. Den skulle ligga utanför Orsa, som ligger 2,5 mil från Mora, så visst. Dock visade det sig att "utanför Orsa" innebar ungefär 4 mil fårn Orsa, sista biten längs en helt övergiven grusväg. Kan ärligt säga att jag aldrig avrit med om att det varit så sjukt jävla mörkt! När vi äntligen kom fram (småtjejerna började redan nu bli griniga eftersom det tagit en timme att komma dit och för att krogen stängde om en timme) och jag klev ur bilen, så var det som att kliva in i en vägg av svart. Såg inte ett jävla piss!
Vi möttes dock av en kille som stod bredvid en Suburban med öppen baklucka och laddade ett hagelgevär. Fråga mig inte varför.
"Vill du skjuta" frågade han mig. Ja visst sa jag coh tyckte det var en jättebra idé.
Så tog väl gevären och sköt rakt ut i skogen, "bara du aktar stugan som står där så får du skjuta vart du vill".
Jaha, när jag skjutit så la han tillbaka geväret och så gick vi in i stugan och drack whiskey, sen började småtjejerna (som satt kvar i bilen) att tuta som galningar så då åkte vi hem igen. De hann inte tillbaka till krogen nåt. :P

Hur som helst, det var den kvällen det. Ni minns igår, innan PV-bekymrena, att jag sa att vi haft en himla trevlig dag innan det sket sig? Ja, nu tänkte jag lägga upp bilderna från det. Håll till godo!


Ok det här är egentligen från kvällen innan, då jag skulle övertyga en av raggarna om att sushi är ungefär det godaste som finns. Så vi gjorde egen. Och ja, han höll faktsikt med mig. :)


Var på Audio Video för att köpa en kabel till min adtor, att ha mellan datorn och tv:n (gick dock åt helvete!), och Jimmy Rocker kunde förstås inte låta bli att stämma elgitarren som Robert höll i.


Bra där!


När jag skulle leta skivor i handskfacket på PVn hittade jag en gammal bil, alltså.. en gammal Ahlgrensbil, som blivit så smutsig att den fått svarta däck! :D


Akilah var med förstås, och klämde ner sig i sätet bredvid Jimmy som knappt fick plats i sin egen bil.


Sen retirerade hon till golvet, på förarsidan, och fick sitta bakom ratten och tigga pommes. Skrattade så jag grät!


TPB är såååå sköna! (Fotade tvn... :P)

Det var det för denna gången. Nu blev jag så sjukligt sugen på sushi så jag tror jag måste göra det igen!! Ica nästa.

Dags att berätta om en INTE så jävla lyckad kväll med raggarna.

Igår ville jag verkligen inte vara nykter, kände för att dricka som fan, men eftersom jag lovat att köra oldsmobilen till Marie Memorial i Dala-Järna idag, dvs lördag, och vi skulle åka kl 10 på morgonen gick ju inte det utan jag var så illa tvungen att vara nykter. Och skulle jag vara nykter kunde jag ju lika bra köra också, tänkte jag. Oldsmobilen fick stanna hemma igår och istället packade vi in oss fyra pers i Jimmys PV. Ja, redan fyra pers i en liten PV är trångt, men som om inte det vore nog stod det även en jävla dator i baksätet som Matte och Mattias fick trängas med.
Vid 18-tiden skulle vi bara hem till Jimmys föräldrar och bjuda på en whiskey, vilket slutade med att vi satt där i en timme och tittade på Volbeat och Guns n roses (vet inte vart ' ska sitta!) dvd:er och drack Captain Morgan med cola. Ja alla förutom jag då, som satt bredvid och var nykter och kände mig uttråkad.
Brukar alltid ha kul nykter också men igår kände jag mig verkligen uttråkad! Efter nån timme lessnade jag ur och tog PVn och åkte hem till mig, lämnade av Akilah och bytte om samt tankade och hämtade upp Matte och åkte tillbaka till Jimmys föräldrar. Vi skulle då "bara" hämta upp de andra två men det blev ju förstås inte så, nej...
Istället fick jag köra tillbaka ner på stan med Jimmy och hans lillebror som skulle av på varsina ställen, sedan tillbaka upp igen och vänta ytterligare ett tag på Mattias och Matte. När de äntligen satt i bieln skulle vi bara åka och hämta Jimmy, men precis när vi var framme kom Matte på att han skulle ta ut pengar så det var bara att vända och åka ner på stan igen. Sen hämta Jimmy och sen hem till Jimmy för att hämta dunkarna och sen mot Sollerön.
Jo vi skulle alltså på rocknroll-kväll på Solleröparken med Eddie Meduzas gitarrist och grejer. Men innan dess stannade jag till vid stallet för att slänga in mina hästar, eftersom det spöregnade. Fyllskallarna fick stränga order om att inte ens kliva ur bilen på stallplanen, jag har väldigt klara principer om djur och alkohol. Inga berusade personer hanterar vare sig mina hästar eller hunden!

Hur som, kom fram till parken slutligen och hängde lite på parkeringen som alla andra innan vi gick in.
Folktomt var väl en underdrift... Mattias var den enda som befann sig på dansgolvet, sen satt det några spridda grupper med pensionärer och fyllgubbar här och där.

Så det blev inte så mycket rocknroll utan snarare parkeringshäng. Där stod det i alla fall rätt mycket folk man kände...
Jimmy ringde och bad mig komma och starta PVn så att de kunde lyssna på musik utan att dra ur batteriet. Jag hade satt bilnyckeln på min egen nyckelknippa för att bilnyckeln va så sjukt liten, så jag startade bilen och lämnade den igång med Jimmy i baksätet.
Efter en stund gick jag tillbaka och då var bilen avstängd och nycklarna borta.

Panik.

Min enda hemmanyckel (de extra ligger hemma i hallen...) och dessutom min enda bilnyckel... Och inte är det bara att försöka få fulla människor att förstå vad som händer, så det tog ju en evighet att få någon till att hjälpa mig leta. Till slut så hajade i alla fall Jimmy läget och gick då in för letandet rätt rejält, drog ut hela baksoffan ur PVn och hittade allt möjligt intressant där under. Allt utom nycklarna.
Jag börjadefundera över hur tusan jag skulle ta mig in i llägenheten hemma, där Akilah ju var inlåst, och hur tusan jag skulle göra för att komma in i min bil var ju ett ännu större bekymmer...

Det faktum att vi inte hade någon bil att åka hem med var inte riktigt så oroande just då. Det kom nån gubbe som Jimmy kände och skulle tjuvstarta PVn sa han, så han drog fram en massa kablar och började pilla och koppla där under huven. Till slut så började det ryka och lukta bränt och då röck Jimmy in och sa att nej, nu får det va nog.

Nån timme stod vi där på parkeringen, i regnet, och letade efter nycklar och försökte tjuvkoppla en gammal PV, samtidigt som folk droppade av, bilar åkte, snart började även funktionärerna packa ihop och åka hemåt...
När det bara var vi och två trebilar kvar kommer det en liten brud, max 17 år, gående med mycket arga steg, kliver raka vägen fram till Jimmy och kastar bilnycklarna på honom och skriker "Här har du dina jävla bilnycklar, du behöver aldrig mer höra av dig!"

Jaha, det är alltså nån fjortisbrud som blivit arg på Jimmy och därför tagit hans (och framförallt MINA) nycklar och stuckit därifrån. :S Tack för den!

Sen när vi skulle starta igång PVn, tror ni inte bilfan är död?! Lyckades stanna den sista bilen, som precis skulle åka, för att få hjälp att kabla igång den. Men inte hjälpte det inte utan PVn tände inte alls. Antagligen hade tändspolen brunnit sönder när den riljanta gubben skulle tjuvkoppla. Så 740in åkte vidare medan vi stod kvar i mörkret med en död PV.
Nästa försök var att rulla igång den, så vi svängde upp den mot en nedförsbacke och puttade allt vi hade men fortfarade ingen tändning.
Klockan var väl nu närmare 3 på natten och jag, som enda nykter, hade börjat lessna riktigt rejält och ville bara komma hem. Blöt var jag cokså och frös så jag skakade.

Då rullade det in en polisbil på parkeringen, och jag tror vi alla tänkte samma sak "Ja, vad skönt, nu får vi hjälp!"

Så vi gick fram för att prata med poliserna som rullade ner rutan. Frågade om de kunde hjälpa oss starta igång bilen.
"Nej vi får inte göra sånt, det kan sluta med att vi drar ur vårat eget batteri." Vilket jag kan förstå, men nu behövde vi ju inte kablingshjälp utan hjälp med att bogsera igång bilen.
"Nej vi har inga grejer för det." Men vi har bogserlina serru, och ni har dragkrok.
"Nej vi kan inte hjälpa er."
Nähä? Är det ändå inte sådant polisen finns till för, för att hjälpa folk? Jag menar vi står helt ensamma på en parkering mitt ute i skogen med en död bil, klockan är 3 på natten och poliserna såg inte direkt ut att ha bråttom. Nån frågade om inte polisen är till för att hjälpa folk?
"Är det DET ni tror att vi håller på med? Startar igång folks bilar?! Är ni i NÖD eller?"
Sen rullade dom upp rutan och åkte. Eller ja, dom åkte 50 meter och stannade sedan vid vägkanten och stod där med motorn igång i 10 minuter innan de åkte vidare.
Ärligt talat, lite besviken blir man faktiskt...

En stund senare hade vi fått tag på någon som kunde komma och bogsera igång bilen åt oss. De hade full bil så de kunde inte hjälpa oss på annat sätt, men vi kopplade ihop bilarna och så körde dom iväg. PVn var död...
Sen körde smarthuvudet i andra bilen ut på en smal skogsväg så de kunde ju inte vända med PVn bakom, utan fick köra världens jävla runda ute i skogen för att komma tillbaka rån andra hållet.
De var borta ungefär en halvtimme och kvar satt jag och Mattias på en varsin blöt brädbit och försökte hålla humöret uppe, ensamma i skogen på en tom parkering...

När de kom tillbaka med bilarna var PVn fortfarande död, även om den hade hoppat igång några gånger, så antagligen är tändstiften helt igenrötade. Soppatorsk var det iaf inte.
Så då återstod bara att ringa efter hämtning. Klockan halv 4 en lördagmorgon.
Det dröjde kanske 45 min innan någon dök upp. Jag har alltid älskat v70 som ni vet, men aldrig så mycket som i det ögonblicket jag såg en mörkblå v70 komma runt kröken. Jag frös som en jävla fiskpinne och bara hoppade in i bilen, drog igång sätesvärmen och stirrade framför mig utan att säga ett ord på hela hemvägen.
Väl hemma bara slängde jag kläderna i hallen, drog på mig mjukisbyxor, sockor och tjocktröja och kröp ner under täcket.

Tre timmar sömn blev det innan det var dags att gå upp, åka tillbaka till Sollerön och ta ut hästarna.

Nu har jag avsagt mig Dala-Järna-resan men får dom inte tag på någon annan som kan köra dit så måste jag åka med i alla fall. Så nu sitter jag bara och hoppas på att slippa åka på dragracing idag, hur tråkigt det än låter, men jag är bara så less på allt vad krånglande bilar och fulla människor och kalla nätter heter!! Blä!

Ska dock nämna att vi hade en himla trevlig dag innan allt ovanstående, men det orkar jag inte skriva om nu. :)

Jaha då var det dags igen då. :)

I fredags var jag och Lukas till Rättvik och kollade på en Subaru Outback han var intresserad av, som stod på en bilfirma där. Vi fick provköra den och den gick väl fint till att börja med, men sen började temperaturen gå upp och ned och den gick nästan varm vid flera tillfällen så vi fick stanna och stänga av den på väg tillbaka till firman. Sen bubblade det i kylarvattnet när vi drog i gasreglaget under huven så antagligen hade topplockspackningen gått på skiten. Så det var bara att säga tack och hej till bilförsäljaren, som dock körde bilen raka vägen in på verkstaden medan vi fortfarande var kvar.

Så vi drog hem till Mora istället och hämtade Lukas gevär och plockade upp Gomba på vägen å, sen drog vi till skjutbanan.
Pojkarna garvade och frågade om inte jag skulle skjuta också. Som om jag inte skulle vilja?
"Kan jag väl" sa jag och träffade tavlan från stående. Medan pöjkarna fjollade sig och satt ner på skjutbänken haha.

Sen fick jag hjälpa mamma att hämta ner en soffa från hennes stuga på Fulåberg. När vi skulle åka och ropade på Akilah kom hon och såg ut så här:


Helt grön...?!

Blev väl lite fuller på kvällen där, men hade tydligen gått hem vid 12 fick jag höra på lördagen. Var övertygad om att jag hade gått hem jättesent så jag vet inte hur jag resonerade när jag promenerade iväg där på natten...

I går, dvs lördag, var det då PPF meet på Tallhed i Orsa, alltså dragracing. Vid 11 frågade Frisken om jag skulle med dit. Då skulle jag bara byta om och han skulle duscha sen skulle vi åka. Vid 13 kom dom och hämtade mig i Snees Nissan 200sx (tror det va en sån iaf...?) som höll i ungefär 2 km innan den började pissa kylarvatten. Så vi lämnade av den hemma hos Snees och tog hans firmabil tillbaka hem till Frisken där vi bytte till hans Saab 9-5 och det slutade med att vi var framme på Tallhed vid 15-tiden trots att vi skulle åka direkt där vid 11... Ja ja.
Var ju mest BMW på plats men fanns några riktiga bilar också...












Lyckligtvis fanns det några Volvos på plats med. Så söta så!


Dennis var där med sin Cosworth också, som fick stå bredvid Sveriges snabbaste Sierra. :)


Lite lerigt på vägen in... Blev snyggt dock tycker jag. :)


Som sagt, fanns några riktiga bilar på plats också.








Evon som körde på dagens näst snabbaste tid, kommer inte ihåg siffrorna exakt men 9.45 nåt tror jag det var...


Jag har också mycket bra att ha saker i min bil, men Frisken hade både tandborste och kokböcker i bilen...

Blev fylla på kvällen igår också, ganska rejält dessutom. Var hemma hos Jones igen. Hans toa gick sönder i fredags så den gick inte att använda men under kvällen igår var det ändå nåt ljushuvud som var in och bajsade så nu ligger det en bajskorv i hans toa som inte går att spola ner. :P
Av någon anledning blev jag anklagad för att ha bajsat men det var verkligen inte jag... Jag lovar.

Sen i morse vaknade jag upp med massa klotter på magen. Pontus står det, ett mobilnummer och så har nån ritat en kuk också. Jag var inte däckad så jag lär ha godkänt klottret när det hände. Säger som speakern på dragracingen, ett typiskt SH-fel. (Shit happens.)

Jag, Jimmy och Gomba tog cyklarna ner på Mora och käkade sen cyklade vi raggarrundan och hem igen. Kände mig som småpojkarna som brukar cykla runt på stan i brist på körkort och bil antar jag... Mitt på Mora så ringde min mobil så jag var tvungen att stanna.
"Hörrni vi tar ett pitstop här!" sa jag... Sen kom mitt sinne för fantastisk humor fram: "Eller, ta ett pitstop ni så tar jag ett fittstop!"
Fattar ni? :D Så otroligt kul va...


Raggarna ute på raggarrundan!


Utanför pizzerian...

Nu sitter vi hemma hos mig och dricker kaffe, fast Jimmy blev så uttråkad av mitt bloggande så han tog fram dammsugaren och dammsög hela mitt vardagsrum. Haha, tack!
Fast nu ska Jocke komma och hämta mig så ska jag skruva av stötfångaren på hans bil medan han fortsätter med sitt eviga slipande och spacklande... han har fått för sig att han ska lacka om sin merca nämligen, good luck säger jag!

Tror inte det var något mer?

Jo! Jimmy på msn i morse:

Jimmy Rocker säger:
kommer snart gör dig klar74
ichi. säger:
74?
Jimmy Rocker säger:
ja 69an me 5 fingrar i arslet

Ha det gott garagisar! (Ellen, jag drömde om dig i natt igen! :D)

Ok, så en vanlig blogg på detta då.
Satt och diskuterade jobbet i Skåne med en kompis på msn. Han tyckte nog att det skulle vara bra om jag flyttade till normala trakter igen, och försökte få mig att inse det:
"Du har hamnat i landet där stört snusprilla och minsta ljuddämpare vinner. Där 240 och gällivarehäng är coolt."

"Sluta säg så där, jag får ju hemlängtan innan jag ens flyttat" var min omedelbara reaktion. Inte riktigt vad han var ute efter kanske.
Men tusan, satt och sökte på raggarbilar i Skåne bara för att se hur materialet såg ut där nere. Fanns fyra Impala i hela Skåne, FYRA IMPALA!!! Va tusan?! Här uppe åker folk Impala till jobbet liksom...

Nej, jag vill inte lämna mina raggare och v8orna och snusprillorna i size med golfbollar. Men men, faktum kvarstår, måste ha ett jobb... Fanns ett på Arbetsförmedlingen som renskötare i Kalix, kanske något man skulle satsa på?

Hur som helst. Igår... Usch, får rysningar bara av att tänka på gårdagen, vill knappt skriva om det. Men gör det ändå. Jag och en killkompis hade varit ute på kvällspromenad med Akilah när jag skulle gå fram till ett av äppelträden här på gården och provplocka ett äpple. Känner direkt när jag sträcker mig efter äpplet att något är fel.. Får som trådar i hela ansiktet. Kliver bakåt och ser i ljuset från en gatulampa att jag två centimeter från mitt ansikte har ett sånt där enormt spindelnät, och vad värre är, mitt i spindelnätet sitter en spindel i storlek med Texas.
Tror jag drabbades av panikartad chock till att börja med, för i två tre sekunder stod jag bara som förstenad och konstaterade fakta (att jag haft ett äckelspindelnät i fejset och att spindeln befunnit sig bara några centimeter från mitt huvud nyss) innan det bröt loss och jag kastade mig därifrån och i panik började borsta av mig.
Sen gick jag och mumlade "eeeuw" för mig själv hur länge som helst efteråt och hade rysningar i nån timme. Så vidrigt!!


Vad gillar ni mammas sambos parkering då?? Inte alls nära väggen, nej..

Jag ska ladda upp bilder på Kenza också. Hon har blivit så stor! Sjukt stor! Vart tar tiden vägen?! Förstår plötsligt mormors ojande över att barnbarnen blivit vuxna så fort... Frågan är om jag orkar ladda upp dom nu??
Tar en bild iaf då...


Syrran fick låna Tessan och rida ens väng medan jag gick bredvid med Kenza. Superduktig är hon!

OKEJ DÅ, tar väl några fler...


Sötungen!


Min inte helt normala hund var med också...


Kenza med stolt ägare och extramamma. Dvs jag. :)

Stor hon blitt va? (Neeeeej, så tjock du har blitt!) (Nån som fattar den där parantesen?)

Nä nu ska jag åka hem till någon och se på film. Antingen till Jimmy, Lukas, Jones eller Pereric, har inte bestämt vem än! Kanske ska ringa runt och se vilka som har godis, så åker jag till den som har mest. :D

Jag har fått erbjudande om ett jobb. Ett drömjobb kanske till och med. Jag är arbetslös, måste ha ett jobb! Tacka ja är väl enda alternativet.

Men... det ligger i Skåne. Kristianstad för att vara exakt. Oj får korrigera mig själv, det var inte alls Kristianstad utan Helsingborg det gällde!!
Herregud så långt bort! Jag vet verkligen inte om jag skulle klara att flytta så långt från allt. Har ju nyss flyttat från alla vänner i Strängnäs, orkar jag verkligen flytta från alla vänner i Mora också?

Samtidigt. Har jag något val?

Hade det varit "bara" så hade jag väl tackat ja på en gång och gett det ett försök. Men det är inte så bara att flytta till Skåne. Det är ju jag, hunden och två hästar. Möbler, grejer, bilen... Blir två vändor minst, hur många mil är inte det? Och hästarna... det är inte bara att ställa dom på ett släp och köra till Skåne inte. Framförallt inte om jag skulle ångra mig efter en månad och vilja åka hem igen.

Och jag känner inte en kotte i Skåne. Och det är långt från allt. Det är inte så att man åker hem till Mora över en helg. Och det var ju därför jag flyttade till Mora igen, för att få vara nära alla jag älskar.

Finns det ens raggarbilar i Skåne? :)

Jaha, då har jag överlevt en helg i storstan tillsammans med mina raggarsvin. Det var en annorlunda men härlig känsla att cruisa fram över Stureplan med rock n' rollen på högsta volym i oldsen en lördagkväll.


På väg söderut.

Planen var att åka runt 15-tiden i fredags så jag stressade på med stallet och med att skicka hem Micke, en Strängnäskompis som varit på besök. :) Dock slutade det med några timmar i soffan hos Lukas innan vi packade in oss i oldsen vid 18-tiden. Sen blev det förstås stopp på Willys Mora för inhandling av groggvirke, Jet i Mora för tankning, Willys i borlänge för inhandling av mer groggvirke, Statoil i Leksand för kisspaus, busshållplats i ingenstans för kisspaus, Jet i Säter för kisspaus, rastplats utanför Avesta för kisspaus samt Donken i Enköping för mat.
Och ja, jag var givetvis chaufför och nykter annars hade jag aldrig kommit ihåg det där.

Vi anlände Sthlm någon gång runt 23 och tog oss ut till Djurgården där vi lånade lägenhet av Mattes föräldrar. Granne med Bonniersfamiljen och Wallenberg (Wall Enberg som de flesta i sällskapet trodde att det heter, allmänbildningen begränsar sig tydligen till Lilla Jönssonligan...)
Trots att vi försökte vara tysta så tror jag varenda granne väcktes när oldsen skulle över den höga trottoarkanen in till parkeringen.
"Schreeeeeeeecheeeeeeek" lät det varenda gång vi skulle in eller ut där, tack och lov att underredet består av äkta American Steel annars hade vi inte haft något avgassystem kvar vid det här laget.

Det blev ganska omgående läggdags när vi kom fram, i alla fall för vissa av oss medan andra envisades med att sitta uppe till 3 och dricka grogg, spela musik på halvtaskiga mobilhögtalare samt skicka hotfulla och snuskiga sms till övriga i lägenheten...

Lördag morgon blev jag väckt av Lukas skönsång kl 7.30, sen gick det inte att somna om mer.


Första groggen intogs kl 08.00

I dagsljuset insåg jag att vi bodde ganska fint.


Djurgården

Efter lite tidigt alkoholintag samt frukost och en stor kopp kaffe för chauffören så packade vi in oss i oldsen igen, nyfiket (och lite tvivelaktigt?) betraktade av grannarna.
Lyckades styra oss genom innerstan ut mot Barkarby igen där vi ratsade lite till och tog ut pengar på Ikea, innan vi tog oss an den långa kön in på området.


Besök på Ikea.


Ja, vi var där!

Och här följer då lite bilder från finbilsparkeringen på Wheels. Jag laddade upp alla bilder på en gång idag, istället för att skriva och ladda upp efter hand, och därför orkade jag inte skriva några höjdarkommentarer... Så nöj er!


Den här har nog de flesta sett vid det här laget men det är lika cool för det och förtjänar en plats. :)


Krom så långt ögat kan nå!


Bil.


Ljuva lycka, jag hittade en 240!! Med v8 spis till och med.


Bil.


Bilar.


Bil.


Pure joy. :)


Bil med två punkteringar :O


Bil.


Bil. Lägre än glocalnet...


Bubblisbil.


Bil.


Ljuva lycka en gång till, epatraktorer! Volvo dessutom! :D


En kantig, låg sak med motorn i fel ände.


Cheva pickis! Me like.


Finfina rumpor!


En Suburban som var till salu och som jag fan inte hade tackat nej till. Tror dock ägaren ville ha betalt när han skulle sälja.


Glitter är manligt... eller?


Bimbolans.


Vår älskade olds var ju på plats också.

Några timmar senare, efter att Gomba fått se The Boppers och jag fått pilla på bildelar och glott ögonen ur mig på alla snygga rockabilly-killar, var det åter igen dags att packa in sig i oldsen och rulla mot Djurgården igen.


När raggare behöver tömma blåsan så gäller inga trafikregler.


Sitesajjing förbi Kaknästornet.


Klart bönderna hade dunken med sig.


Återbesök på Djurgården för klädbyten och annat.

Sen när vi fyllt på vätskeförrådet, bytt kläder (nån hann duscha också) och fått fler tvivlande blickar från grannarna, rullade vi in mot stan igen. En tur på Strandvägen, Hamngatan upp till Sveavägen, Kungsgatan ner till Stureplan och några lovar runt där omkring så att raggarna fick se livs levande backslicks och brats och förfasas över dom (även jag, tack och lov att man flyttat norrut!!), sen parkerade vi vid centralstation och gick till fots (ja, faktiskt!!!) till Drottninggatan och hittade nån uteservering där vi kunde käka.


Mat- och ölintag.

Sen var kockan mycket och det blev dags att samla ihop oss inför crusingen som skulle utgå från Barkarby. Gled iväg mot Hässelby för att plocka upp några föredetta Morabor som skulle hänga med. Sen in mot centrum igen där det fyllt upp bra med riktiga bilar.


Mera oldsmobile. :)


Allmänt cruisingkaos i korsningen Sveavägen/Kungsgatan.

Som valigt så laddade vårt batteri ur två gånger och vi fick anlita hjälp från närmaste förbipasserande för igångkabling. Är väl elfläkten som drar ur det, men vad ska man välja då, inget batteri eller kokande motor? Ja ja, var inte smällhett ute i alla fall även om det snart var det inne i bilen.


Kväll å därmed dags att fylla upp bilen lite. 6 pers i baksätet och 4 fram.

Vi var faktiskt bara ute till 1-tiden, sen blev det avlämning av folk och ett försök att hitta tillbaka till Djurgården från Hässelby. Vilket gick så där till att börja med då han som hittar i stan hade somnat och jag bara hade några fyllon i baksätet som kunde hjälpa mig läsa skyltar i regnvädret och emd vindrutetorkare som inte förtjänar att leva längre.
Dock är jag ju sthlmare i grund och botten så det gick ju till slut, bara att jag är van vid att ta t-banan eller fötterna när man ska ngnstans i stan, och närmaste vägen att gå är inte alls den vägen man kan ta med bilen, för då är det taxifiler, enkelriktade gator och kollektivkörfält hej vilt överallt.

Sen söndag blev det lite sovmorgon innan jag fick i mig kaffe och frukost och de andra mest hade återhämtat sig fårn det värsta illamåendet (blev några spyor i skogarna på Djurgården dock innan vi klämde in oss i bilen igen. Förlåt Sthlm!)


På väg hem, och redan när vi lämnade Djurgården kände vi bönder oss lite mer som hemma, när en häst promenerade över bron.

Hemvägen var lååååång och oldsen är DRYG att köra långt med, rattglapp och spårig och så blåste det så in i helvete också så jag trodde vi skulle åka av vägen vid flertalet tillfällen, medan raggarna obekymrat satt och lekte Sten Sax Påse i baksätet samt tävlade om vem som kunde se flest bilar i en viss färg...

Blev några kisspauser igen samt mat på Lappens i Hedemora och Mora anländes vid 20-tiden ikväll. Jag fick ju då fara raka vägen ut till stallet (åh så skönt att köra Volvo!!) eftersom mina hästar minsann dansat på bordet medan katten varit borta och rymt ur sin hage typ 10 gånger. Mycket populärt att få sms om det när man befinner sig 30 mil bort! Hum hum... mumlar nåt om jävla hästar....

Hur som haver, en kanonhelg i underbart sällskap som vanligt, som jag tyvärr tror får avsluta sommaren 2009 för nu är det mig veterligen inga fler cruisingar förrän nästa år. Sorgligt men sant.

Phew, I made it! Nu ska jag sova.

Hoppas inte alla ska till Vallåkra i helgen, för vi vill inte va ensamma på Wheels National på Barkarby!

Ja det stämmer, raggarna från Mora ska låta oldsen sträcka ut och känna vinden i backspeglarna på en tripp ner till hufvudstaden. Jag bakom ratten och de andra bakom flötet. Näää... men inte i helt nyktert tillstånd i alla fall. Ska bo hos en av raggarnas föräldrar, eller låna deras lägenhet snarare för de är inte hemma, ute på Djurgården! Ska banne mig bli riktigt jävla intressant rent ut sagt att spendera en helg i Sthlm med mina små raggarsvin. Jag är ju själv född Sthlmare och har i vad som känns som ett tiidgare liv huserat runt Stureplan och gått på innekrogar och shoppat på Biblioteksgatan. Inget jag håller på med nu för tiden förstås (tack och lov.)
Men det känns ändå lite... spännande.. nervöst... komiskt... men även grymt roligt att åka raggarbilen ner och göra stan osäker med ett gäng lantisar med hembränt och jeansvästar i bagaget. :P

Nähä, nu ska jag duscha och överlämna hunden till mamma (samt ansvaret för hästarna), sen bär det av mot storstan. Om ngn jag känner befinner sig på Barkarby och/eller sthlmscruisingen i helgen så kom fram och säg hej. :D Turkos oldsmobile super 88 med vitt tak och massa raggare. :D

Har massa bilder jag ska lägga upp, men orkar och hinner inte det nu utan ska bara ta upp några grejer. :P

I förrgår stod jag i köket hemma hos mamma och gubben hennes och fixade med nåt på köksbänken, när mammas kille kom in. Så gick han fram och slog mig på rumpan (tror inte jag tycker det är ok) och frågade när jag skulle börja springa så att jag fick bort "allt det här"...
Nä du, här är det inget som ska bort svarade jag.
"Inte nu kanske men tänk hur det här ser ut om 10 år."

Jaha, så nu är man fet också.
Skulle klaga lite hos mamma för att få sympati, och talade om för henne att hennes gubbe tycker jag är fet. Svaret man fick: "Du har väl tappat lite muskler sen du slutade träna hästarna men fet är du väl inte... Inte än iaf."

Vadå "väl"? Vadå "inte än"??
Inte mycket sympati där inte.

Så idag när jag var ute och åt lunch med bror min som var på besök, samt brorsbarnen och syrran (och ja, jag åt min egen mat plus hälften av ena brorsbarnets mat och så en del pommes frittes från andra brorsbarnets tallrik, men jag VAR hungrig) så fick jag sms från en gammal kompis från Strängnäs.
"Hej hur är allt? Hur går det med barnet?"
Jag tänkte direkt att han menade fölet så jag frågade om det var Kenza han menade.
"Nej, var inte du gravid?"

Nä men hallå! Nån måtta får det allt va. Frågade om han tyckt jag såg fet ut innan jag flyttade (eftersom han trodde jag hade fött barnet nu och det var bara tre månader sen jag flyttade) men så var tydligen inte fallet utan han hade hört från ngn annan att jag var gravid.

Suck. Ska man behöva börja träna nu bara för att folk klagar??
Själv är jag ju nöjd.

Nu var det längesen. 8 dagar. Inte så länge egentligen, men det kändes länge. Alltså sen jag skrev nåt sist. :)

Well, har blivit en himlans massa fix med bilen senaste dagarna. T ex bestämde jag mig för att byta det där sista bromsoket som legat på golvet i baksätet i... kanske 5 månader? Nåt sånt. Nu var beläggen tokslut och då kände jag att det var lika bra att ta tag i det där jävla bytet.

Fast jag ska börja i rätt ände. I fredags var jag chaufför, nu igen, fast i en Plymouth Satellit -68 som lät riktigt gött att gasa med. We we! Var ju upp till Älvdalen givetvis på Musik och motorfestivalen. Förutom en jävulskt massa mygg och knott så var där även en massa goa älvdalingar och folk från annat håll och alla möjliga kanter. Blev inbjuden på parken där Älvdalens älsklingar, på gränsen till helgon, Larz Kristerz spelade. (Lazze Krizze även kallade - av mig dvs.) Men jag kollade inte många minuter på dem utan jag upptäckte att MINA älsklingar John Lindberg trio spelade!!!
Det är faktiskt ganska coolt, för jag upptäckte dom rätt nyligen och förälskade mig i alla tre grabbarna i bandet - sååå söta och underbara, och var in på deras hemsida för att kolla deras planering. Men inte skulle dom komma till Classic car week inte, så jag blev värsta besviken och tänkte att jag kommer aldrig få se dom.
Men sen helt plötsligt står jag där inne på parken och läser deras namn på affischerna och inser att det är deras ståbas jag hör någonstans i bakgrunden. Och ta da - där står dom mitt framför mig. :D

Hem blev det vid tretiden och sen upp och jobba dagen efter. Så när lördagkvällen kom - vilket är största kvällen uppe i Älvdalen, kände jag inte alls för att åka dit utan tog mitt pick och pack och åkte upp till stugan på Fulåberg där mamma tillbringade helgen. Grillade på kvällen, gick och la oss vid 10-tiden, gick upp tidigt för att plocka blåbär på berget. Fanns hur myckets om helst. Sen kokade vi blåbärssylt och stekte pannkakor över öppen eld och åt till frukost/lunch. Hittade även skogshallon och kantareller.
Levde värsta skogslivet med andra ord. Och det är ju nu det ska komma in bilder, kom jag på.


Jag rensar blåbär, Akilah hjälper till.


Visst ser den lite photoshoppad ut?

Ok sen i söndags.. igår, väl? Ah då körde hela bilgrejen igång. Lacken på listerna har börjat släppa och därför har jag länge tänkt göra något åt det. Och när de ändå ska lackas om så tänkte jag byta färg, tuill en mörkare silver som jag tror blir skitbra. Sagt och gjort, åkte hem till mamma och lånade deras parkering och gamla tidningar och satte igång att maskera. Och maskera. Och maskera lite till.


Jag maskerar, Akilah hjälper till.


Fin han blir va, min lilla plutt. :D

Ah sen just som jag gjort klart fronten och började på sidolisterna så tog färgen slut. Och inte var det öppet någonstans vid den tiden på kvällen heller. Så jag körde in darling i mammas garage (som dom ska riva, "det behövs inte" - eeeh, hallå!?) och lånade mammas bil till stallet. Sen fick min stackars lilla Volvo helt intäckt i tidningspapper sova borta medan jag tog cykeln hem till Lukas och glodde på film tills jag somnade i hans soffa som vanligt.
I morse var det ju bara att ta cykeln hem igen, byta om till skitkläder och hämta pengar, cykla till mamma och lämna av hunden och kolla färgkoden, cykla till Mekonomen - men där var just min färg slut, cykla till Volvo - där hade dom typ inga färger alls, cykla till Mora bildelar - där var min färg också slut, cykla tillbaka till Mekonomen och beställa ny färg som skulle komma imorgon, cykla hem till mamma igen. Phew!
Slutsatsen blev att min bil skulle få se ut som skit med tidningspapper och halvlackade lister ett tag till. Så uppmärksamheten vändes istället mot Operation Bromsok.
Sist jag bytte bromsok på andra sidan så stod bilen på pallbockar i två veckor av olika anledningar. Det hade jag ju ingen lust med denna gången. Som Pereric skrev i ett sms "Byta bromsok tar ju bara ett par minuter." Jo visst. Jag svarade att jag förutsatte att det skulle gå åt helvete men att jag hoppades att han hade rätt.

Lista på allt som jävlades:
1. Fick inte loss bromsrörsnippeln vid oket - fick cykla till Mekonomen och köpa nytt bromsrör
2. Fick fel längd på bromsröret - fick cykla tillbaka till Mekonomen och få ett nytt
3. Fick inte loss bultarna som oket sitter med - fick ringa efter hjälp
(Här övervägde jagf ör en stund att skita i att byta oket och bara byta beläggen)
4. Sprintarna gick ej att få ut då de var sönderrostade
5. Gamla oket pajade när vi försökte få ut sprintarna
(Tillbaka till planen att byta bromsok)
6. Fick inte loss bromsrörsnippeln i andra änden av det gamla bromsröret
7. Fick inte loss luftventilen på nya bromsoket
8. Fick inte in beläggen när nya bromsoket satt på plats
9. Sprintarna var sönder när beläggen satt på plats - lösning, se bild längre ner
10. Kolvarna ville inte röra sig när nya oket satt på plats
11. Skivan ville inte rulla som den ska när nya oket och beläggen satt på plats
12. Bromsvätskan var slut när vi skulle lufta


Ni kanske förstår varför jag ville byta ok?


Min bil - ett katastrofområde.


Pausade skruvandet och åt lite hallon. :)


Nygamla oket på - hade bara en sprint kvar så jag löste det med en spik, tyckte det funkade finfint... :P

Efter några insatser från Pereric, som fick äta upp sina ord om "inte många minuter", så fick vi ihop det till slut och nu rullar bilen igen. Gav upp det där med att låta maskeringen sitta kvar, så jag rev bort alla tidningspapper medan tejpen fick sitta kvar. Gissningsvis tog det 7-8 timmar att få allt klart. Men hann faktiskt med att plocka bort grillen och bättra på lacken på den, medan Pereric svor över min bil.

Regplåten ligger i framrutan, det hänger remsor av tidningspapper lite här och var, listerna på ena sidan är inramade med maskeringstejp och halvlackade i annan färg. Så körde jag till stallet ikväll. Kände mig riktigt het i min snyggobil. :)
Nä hä nu orkar jag inte skriva mer, ska plocka ut linserna som jag känner är fläckiga med bromsvätska och sen lägga mig i soffan med ett paket glass. God natt!

Fan, vad många bilar jag måste köpa!
Har alltid sagt att jag inte är intresserad av att åka fort och brett så jag har inget behov av en bil med massa hk.
Nu har Dennis satt min världsbild ur spel. Fick äntligen åka med i hans Sierra Cosworth igår. Känslan när jag tryckte ner mitt breda arsle i sportstolen (som saknade skumgummi i sitsen så det var som att sitta på en träbänk) var ungefär samma som när man klämmer ner sig i berg och dalbanan på Grönan. Skräckblandad förtjusning med hög förväntan.
Och kan säga att åka berg och dalbana är som en promenad i parken jämfört med att åka Dennis cossie! Shit pommes frittes vad den gick!
Den är inte bänkad med strax över 500 häst räknas han med att den ligger på, laddar 2,5 bar. Spinner ända upp på trean. :) Vi åkte ut till en lite avsides raksträcka och gav fullt, jag satt som ett barn på julafton med ett leende som gick från öra till öra. Kunde inte riktigt prata efteråt utan var tvungen att sitta med mitt fånleende och smälta först.
Sen blev det några rundor på stan och ett besök på en lastbilsparkering uppe i industriområdet. Där vi bara tittade på lastbilar och asfalt och åkte därifrån igen.... Eller? ;)

Fy faaan vad den går. Fast jag trodde hela tiden att bakaxeln skulle smälla loss eller något. Och efteråt fick jag höra att Dennis trodde samma sak. :P
"Det här är ju första sommaren jag kunnat köra så här mycket med den."
"Vadårå?"
"Nej den har ju alltid gått sönder när man gasat på."

Ja ja, living on the edge or not living at all, eller hur? ;)

Bilen finns hos Mistander på garaget.

Är stressad som fan så jag måste skriva FORT, därför blir det säkert massa stavfel nu. :P

Börjar med fredagen då det var fest hos Citurs ute på sold. För en gångs skull var jag inte chaffis utan fick inta min plats i baksätet på Oldsen. Hade grymt kul hela kvällen, bortsett från att det blev lerigt så in i helvete på gräsmattan där vi var. Jimmy G, Kim och det gänget spelade live hela kvällen och det var himlans trevligt alltihopa.


Kalajs hos Citrus på sold.


Elvis hängde med på en raggarrunda.

På lördagen blev jag och Jimmy sugna på bakismat men ingen vågade köra bil än så jag fick åka och hämta honom på min cykel och sen drog vi ner på Mora. Käkade pizza och Piggelin (som alltid när man är med Jimmy) och sen cyklade vi hem igen och kollade på Sex and the City-filmen. (Tänk vad man kan övertala en kille till! En kväll satt jag och Ken och kollade på ett helt Sex and the City maraton på tv också haha.)
Fram emot em kände vi att vi var mogna för bilkörning så jag skjutsade ut Jimmy på sold där han jämtade sin PV och jag åkte till hästarna.

NEJ! Nu har jag helt tänkt fel. Så där vard et inte alls. Festen hos Citurs var ju i LÖRDAGS och det var alltså i söndags som vi åt pizza! DAH!

I fredags var jag ju chaffis på Oldsen i Mora, det har jag ju redan skrivit om för det var då jag fick köra epa. :) Sen hann jag sova 1,5h innan det var dags att gå upp igen så jag trodde jag skulle vara helt slut på lördagkvällen men det var jag faktiskt inte. Åkte dock hem vid 1-tiden och kände mig rätt nöjd med det.

Är ni med på tidslinjen nu eller är det bara jag som tappat bort mig? :S


Mammas bil försökte framföra ett budskap när jag lånade den...


Hårdrocksbandet AB/CD....

Söndag kväll var jag och Gomba hemma hos Lukas och kollade på film, sen slutade det med att jag och Gomba sov i varsin ände av Lukas soffa.
Måndag morgon fick jag sms om att mitt tåg som jag kör gått sönder så jag skulle inte jobba nåt. Så jag åkte med mamma och hennes gubbe ut till min syrra och hennes pojkvän. Min syrra hade nämligen köpt en minigris som hon hämtat dagen innan. :D Skitsöt och lät sååå mysigt. Om tre veckor hämtar hon minigris nr 2. Så kul! Jag har alltid velat ha en minigris.


Vilma.

Måndag kväll blev det hem till Lukas igen, även Gomba, Matte och Nettan kom dit och spelade kort. Sen drog Matte och Nettan, jag och Gomba blev kvar på soffan en natt till.
Sen blev det då tisdag, stora cruisingdagen nere i Rättvik. Efter en vända till sold och besök hos mina hästar (som går ute dygnet runt nu btw, när vädret blivit normal igen) var vi och hämtade lite ... ehm... "drickbart" ...inför kvällen. 6 liter. :) Och sen åkte jag hem och duschade och bytte om, hämtade upp Matte, Jocke, Kim aka Byfånen, Mikaela och Nettan med Oldsmobilen och slutligen hämtade vi Lukas och Gomba också.
Jag skulle då som ni kanske förstår vara chaffis nu igen. Men jag skulle ju jobba onsdagen så jag kunde ändå inte dricka. Dock så fick jag sms när vi precis kommit till Rättvik att tåget fortf var trasigt så jag skulle inte behöva jobba onsdag heller. :/ Aja. Lite extra sömn dagen efter var ju hur som helst välkommet.


På väg ner mot Rättvik, kön började som vanligt ett par km ut på riksvägen. Matte, Gomba, Lukas, Jocke, Nettan, Mikaela och Kim på kryckor. Samt jag, "behind the camera."


Inte alla som åkte runt med livemusik i bilen inte.

Vi hade ju otroligt tur med vädret iaf, smällde till och blev sommarvärme helt plötsligt och det är SÅ UNDERBART att cruisa runt i solsken och lyssna på bra musik, umgås med underbara människor och bara totalt njuta av livet.
Sen spelade vi slut på strömmen i bilen två gånger, fick starthjälp och alla blev osams. Men ännu lite senare var vi sams igen och anlände Mora vid 5-tiden på morgonen. Skjutsade hem alla och sen hamnade jag och Gomba i Lukas soffa igen. Har inte sovit i min säng på tre nätter nu alltså. :)

Nu ska jag skynda ut till stallet, Lukas och Gomba väntar på mig och sen ska vi väl antagligen en sväng till Orsa på yran. Kram på er!

Blir en kortis blogg idag. Jag är i ganska dåligt skick.
Skulle vara hemma och sova igår. Sket i det och var ute och körde oldsen. Första jag sa när jag satte mig i bilen var "I natt ska jag INTE vara ute till 4 och köra för jag ska upp kl 7 imorrn bitti!"
Nä då, jag var inte ute till 4. Däremot till 5. Blev totalt 1,5 timmes sömn, bara att åka hem och lägga huvudet på kudden och sen gå upp igen i stort sett. Sen klistra på ett leende ovanpå mitt otroligt dåliga morgonhumör, möta upp mamma och syster och åka till stallet och flytta hästarna samt 300 kg höbal och en jävla massa annat. Efter det tillbaka till stall nr 1, tömma hela jävla boxen på halm, skura väggarna, sopa och skura golvet, gnugga rent krubban och vattenhinken och mocka halm över hela stallplanen.

Ok, ovanstående är bara en bakgrund till varför jag är i dåligt skick. Kom dessutom hem från stallet/bolaget vid 14, duschade och gick och la mig och sov. Vaknade kl 16 och var extremt förvirrad, fick flr mig att jag sovit hur länge som helst och att jag missat allt kul jag ska ut på i kväll. Det är nämligen megasuperfest på Sollerön ikväll. Och jag ska va full. Och antagligen däcka pga sömnbrist vid tiotiden ikväll.

Men NU kommer jag till själva poängen: En stor dröm gick i uppfyllelse för mig i går. JAG FICK KÖRA EPA!!!!!!
Inte bara det, fick även sitta 20 cm ifrån en äkta liten epapojke (han var betydligt större än mig dock, sina endast 16 år till trots).

Vi stod utanför oldsen och pratade när en av mina favoritepor, en rödsvartrostig Duett, som brukar vinka åt mig jämt när de kör förbi mig på jobbet, kom rullande och jag var ju inte sen på att hoppa på dem och komma med snuskiga förslag. (Nej då det gjorde jag faktiskt inte.) Men när pojken fick reda på att jag var nykter erbjöd han mig att provköra och jag blev helt till mig i trasorna och hoppade upp och ner av lycka.

Det första jag lyckades med var att dra loss ratten. Den bara ramlade av. Epapojken fattade ingenting och fick knappt dit den igen heller. Så sen fick jag sitta och trycka ratten framåt hela tiden för annars kuggade den ur och man kunde inte svänga. :) Sen efter några varv på parkeringen fick jag in snitsen och bestämde att jag ska köpa en epa så fort jag får råd!
Avslutade med att gasa upp den på tomgång några gånger, på donkenparkeringen - the hangout of the småraggare. Mitt liv var perfekt i det ögonblicket!!!!!!

Alla som åkte med mig i oldsen kan nog intyga att jag satt med ett fånleende på läpparna länge efteråt.

Förresten ligger den på blocket om nån känner för att insförskaffa. ;)
http://www.blocket.se/dalarna/Grym_Badk … =6&w=1

Okeeeeej. Where to start. Känns som det hänt massor jag ska skriva om men vet inte vad. Jag avsäger mig härmed skyldigheten att blogga i kronologisk ordning och litar istället på att det kommer ploppa upp allt eftersom, precis lika förvirrat som vanligt.

Börjar med gårdagens cruising i Falun iaf, för den har jag fortfarande i färskt minne. Har hela veckan sagt nej, nej och åter nej när folk frågat om jag skulle dit. För långt att åka mitt i veckan och jobba dagen efter. Nej, jag ska inte till Falun.
Sen åkte jag till Falun iaf. Jag är ibland inte särskilt bra på att hålla mig till mina principer. Men men. Körde Mattes Oldsmobile -60 (den jag körde offroad med :D) och det var hyffsat lugnt i bilen ner, bara jag, Matte, Jimmy och Kim som kämpade med varsin öl. Inte jag då, jag kämpade med en rattglapp bil istället. Dock har vi lärt känna varandra tillräckligt nu för att komma bra överrens.
Det märks ju i alla fall att Classic är på gång, var nästan uteslutande jänkarbilar i Rättvik när vi passerade där, och vi mötte nästan bara jänkare på vägen. Det betydde dock inte att det var tomt på bilar i Falun, tvärtom så var det mer än jag trodde.
Körde nåt varv, sen klämde vi in oss 8 pers i Jimmys Chevelle Malibu som lät riktigt gött, och jag fick ännu mer anledning att övertala Matte att stoppa i en sån där halvmiljons Hemi i Oldsen. ;) Då skulle jag utan att tveka gärna vara chaufför every day all day!

Jimmy och Kim bestämde sig för att det behövdes lite fler brudar i bilen (jag räknas ju inte till den kategorien utan är någonstans mitt emellan). Dom fick in två fjortisbrudar i bilen som tydligt talade om att de bara skulle åka med ETT VARV. Ja visst, sa vi och jag svängde ut mot cruisingvarvet. Men då blev det protester för dom skulle tydligen bara åka ett varv runt parkeringen! Så de fick vackert hoppa ut igen medan Kim och Jimmy skulle spana vidare. Det hela slutade dock med att det klev in två killar till, så vi satt fem killar och jag i bilen. Så duktigt raggat pojkar. Jag klagade dock inte, fick höra lite järnamål i baksätet och det är ju alltid trevligt.

Fram emot ett skulle vi dra hemåt, men ni vet hur det blir med folk som ska lämnas av och byta bil och fyllekäk så det dröjde nog till två innan vi ens lämnade Falun. Hemresan gick ju lugnt och fint även fast jag var så trött att jag höll på att dö.
Dog var det någon mer som gjorde. Mitt i skogen mellan Fu och Mora så började det hända mindre och mindre när jag gasade och till slut så la bilen av. Var några spända minuter där innan vi fick bekräftat att det bara var soppatorsk (och dunk hade vi i skuffen).

Dags för en bild nu va? Blir så himla mycket text på en gång annars.


Min arbetsplats!

Oh, efter att ha kollat igenom bilerna så kom jag på allt det var jag skulle skriva om. Blir en lååång blogg detta. Hej och hå.

Hur som helst, lämnade av Matte hos sin tjej och ytterligare en passagerare sen bar det av ut till Soldn och lämnade av Kim som bor typ 500 meter från mitt stall. Och när jag kollade på klockan och insåg att den var 04.30 så bestämde jag mig för att istället för att åka hem och sova två timmar så var det ju lika bra att ta ut hästarna nu och kunna sova lite extra innan jobbet. Så jag och Jimmy körde Oldsen ut till stallet och klädde glatt på Tessan och Kenza sina täcken (eftersom det spöregnade) och slängde ut dom. Kändes tidseffektivt att kunna åka direkt från cruisingen till morgonfodringen!
Sen hem till Matte och lämna av Oldsen, byta till Volvo, köra hem Jimmy och slutligen hem och ramla ner i sängen. Fick i alla fall 3,5 timmes sömn innan det var dags att åka till jobbet. Var lite segt idag faktiskt!


Från Sätercruisingen iofs men hade glömt lägga upp den här bilden såg jag, och den är ju sååå fin att den förtjänar en plats.

Jo, ska flytta mina hästar i helgen. Av olika anledningar så kommer jag och tanten jag hyr plats av inte överens längre. Det började med anklagelsen om djurplågeri som hon uttalade och sen har det bara eskalerat i nåt fjortisbråk där jag stått som en fågelholk och inte fattat vad fan som händer. Hittade lyckligtvis en ny plats väldigt snabbt och smärtfritt, där stallhyran bara är hälften av vad jag betalar idag dessutom. Så på lördag bär det av på en lång resa, 2 km är det nämligen mellan stallen. :)

Det jag skulle komma till var att det därför blev dags att ordna med spån till boxen, vilket jag hämtar i en såg uppe i Bergkarlås. Det jobbar ett gäng himlans schyssta gubbar där för man får i princip åka dit och hämta spån gratis, bara man lägger en slant till deras fikakassa så är dom nöjda.
Det innebär en jävla massa mer jobb än att åka och köpa balar på Granngården, men gratis är alltid gott och det rör sig ändå om flera hundralappar i månaden man sparar in.
Så på med släpvagnen på bilen, inköp av några rullar sopsäckar på ÖB samt såna som jag alltid glömmer vad de heter. Har kallat dem både spännband och clips och stripes men dom har ett annat namn. Buntband! Där kom det.
Sen börjar då själva skitgörat.


Spånspånspånspån.

Det dammar nämligen ganska skapligt när man står där och säckar spån. Dessutom höll de som bäst på att såga när jag var där, så från taket singlar det ner sånt finfint sågspån (läs: Den sorten som dammar mest) och förutom att man blir helt täckt av ett lager spån från topp till tå så får man det både i ögonen och i näsan samt i munnen om man gör misstaget att öppna den. (Vilket jag var tvungen till när Jocke (PansaR) ringde två gånger och gnällde över att han inte hittade till kalksjön!)
Kan ju visa hur min bil såg ut (som ändå stod ett par meter ifrån till skillnad från mig själv som stod mitt i)...


Huven efter spånhämtning.


Fast när det väl är klart så är det en skön känsla att kunna bära in färdiga säckar i stallet och veta att man har spån så det räcker för en viss framtid. :)

Jag tror jag skrivit förutom om min grej för småpojkar. Eparaggare och andra småpojkar i 240is är ju bland det sötaste jag vet. Jag vill bara samla på dem och spara dem på hög så jag kan ta fram dom allihop ibland och pussa på dem och dra i deras små kinder så där som jobbiga släktingar alltid gjorde när man var yngre.
Och just nu har jag en flört med en kille som brukar stå och spela dragspel på gågatan i Mora. Eller pojke kanske är ett bättre ord, han är kanske 12 år eller nåt. Men sååå otroligt söt och när han ler så bara smälter man. Och varje gång jag går förbi så vinkar han till mig och så spelar han samma melodi varje gång och riktigt fångar mig med blicken så jag rodnar som en liten flicka och blir helt kär.
Haha jag kommer bli anmäld för pedofili av någon orolig läsare snart, va?


Man ser knappt skogen för alla träd! Min favvogran är vanilj, ja. Och jag sparar på dem för en vacker dag ska jag köpa mig en 240 och hänga alla i backspegeln i en enda stor klump. Och nej, jag kör inte runt med dom så där i 850in förutom typ... jämt. Nej men senaste dagarna har jag gjort det iaf tills jag insåg att jag knappt såg något.

Jag tror förresten jag tappat min förmåga att köra bil de senaste dagarna. I förrgår hör jag på att krocka när jag backade ut från en parkering helt utan att kolla åt ena hållet. Och från det hållet kom en Escort i full speed och fick svänga undan som fan för att inte smasha rakt in i en volvorumpa. Och det är jag tacksam för att den gjorde. Herregud, hur idiot får man bli?!
Sen fick jag motorstopp i en rödljuskorsning idag när jag försökte starta på trean. Och i morse, efter att ha kört Oldsen som är automat, (och till mitt försvar dessutom bara sovit 3,5h som sagt) så startade jag bilen utan att koppla ur. Med ettan i förstås. Gick ju bra, som ni förstår. (Obs! Ironi.)
Blir så trött på mig själv! Är detta ett Guds straff för den där bloggen jag skrev med rubriken "Tjejer kan inte köra bil" ??
Förlåt då Gudde, inte visste jag att du blivit så grinig på gamla dagar.

Inte nog med att jag förlorat förmågan att köra bil, jag har tydligen förlorat förmågan att gå också. I kassan på Ica idag så krockade jag med en tjock tant. Och då menar jag inte att jag råkade stöta till henne så där som det kan bli när det är mycket folk. Nej, jag KROCKADE verkligen med henne. Hon, och jag, kan ju vara glad för att hon var fet i alla fall, det dämpade smällen lite. Vet inte riktigt hur det gick till men gick i alla fall in i henne så hårt att jag höll på att ramla baklänges. Pinsamt. Bad om ursäkt men hon såg bara sur ut och svarade inte.
Men det slutar inte där. På väg ut från Ica så höll jag på att krocka med henne igen, då hon postat ett brev och just vänder sig om och ska gå åt motsatt håll som jag kommer ifrån. Hinner precis ta ett kliv åt sidan och skyndade mig därifrån sen, ville inte ens möta hennes blick.

Och hörrni. Jag vet att detta kommer låta fjortis nu men - Eddie Meduza! Fy fan så bra han är. Har alltid tänkt att "sånt lyssnar bara epa-pojkar på" (nog för att ni vet vad jag tycker om dom!) men efter lite youtubande visade det sig att hur många som helst av mina absoluta spela-i-raggarbilen-låtar som jag glatt kan sjunga med till faktiskt är gjorda av Eddie utan att jag visste det.
Den här är ju bara så rätt, precis det liv vi lever här uppe. Och jag är kär i det!
http://www.youtube.com/watch?v=SH3839o1OQc

Så avslutningsvis lite random bilder.


En kycklinggul BMW kanske? Alltså VARFÖR köper man en ny bil (i den prisklassen dessutom) och sen väljer att den ska vara GUL? Det ser ju så jävla billigt ut!


En måsjävel som helt oförskräckt satt på min bil och sket, hade inte ens mage att flyga iväg när jag gick fram!


Tessan hade modifierat sin flughuva lite. Nej, den ska inte sitta så där!


Dyra korvbröd tycker jag. Sen vem vill egentligen äta bara korvbröd?


Mamma och hennes gubbe var och skulle köpa färg till trappen. Guuuben hennes insisterade på en färg, första bästa, mamma tyckte dock som skulle kolla lite noggrannare för det är svårt att se på färgprover hur resultatet blir. Nej, han skulle absolut ha just den färgen. Så ja, det slutade med att nu har mamma och han en babyblå trappa! (Han har inte velat prata om det sen dess.)


Hittade den här affischen. Är dom seriösa? Bra humor dock, i vilket fall som helst! (Bara en sån sak som att skriva Noretkarusellen istället för Noretrondellen. :P)