...är ju helt klart en jävla massa vinter. Och nackdelarna hopar sig av samma anledning även på sommaren, trots att det är då man ska vara nöjd. För en begränsad tid av värme och sol leder ju till att alla aktiviteter som man helst vill utföra med värme och sol som en del i bilden, måste komprimeras till tre korta månader.
Under tre månader finns det totalt 12 helger. Det är jävligt lite när man tänker på det! Och jag tänker på det. Jag tänker även framförallt på alla bilträffar och liknande man vill hinna med. Ett stort land och endast 12 sommarhelger gör det ju naturligtvis till en ren omöjlighet att inte flera träffar skulle krocka med varandra.

Vi har ju här i norr en Volvosammankomst kallad Rättviksträffen och den lovade jag mig själv att i år ska jag banne mig se till att besöka, nu när jag ätnligen bor i Mora och inte är upptagen med en massa hästtävlingar hela sommaren. Men nähä, den ska visst hållas samma helg som Power Big Meet i Västerås och Power meet är ju ett av sommarens absoluta MÅSTEN. Jag SKA dit om jag så sitter i rullstol och får rulla hela vägen ner för hand! Nu var ju iofs Rättviksträffen åtminstone på söndagen så man får väl köra hemåt lite tidigare och delta i den där utlovade frukosten på Bilkompaniet i Leksand på vägen hem. Men då måste man ju åka fett tidigt från Västerås och så vill man ju ha bilen nytvättad och helst inte själv komma dit och se ut som skit efter två dagar på en fyllecamping. Helst alltså!

Ja, och så där fortsätter det. Bara att titta i kalendariumet (vilket ord, får mig alltid att tänka på Cosmonova och stjärnhimlen) så upptäcker man att så fort man hittat en träff/crusing/aktivitet man vill åka på så är det någonting annat samtidigt. Jag blir så trött! Tänk om man hade kunnat haft samma utbud året runt, då hade man åtminstone hunnit med lite fler grejer. Fast å andra sidan skulle det väl tappa sin tjusning då med att skruva hela vintern och äntligen få ut bilen till vårkanten. (Somliga, som en annan, har ju bilen ute året runt dock... och skruvar väl följdaktigen hela jävla året också.)

Ja ja! Jag ska se om jag kan ringa NASA och höra hur det går för dem med kloningsforskningen, eventuellt kan jag lyckas dela på mig lagom till Power meet/Rättvik.

Ja morrn på er folket, kl är 04.05 och solen börjar gå upp här och fåglarna sjunger för glatta livet där ute, de tar verkligen tag ifrån tårna. Jag är inte full!! Vill jag börja med att påpeka. Jag är inte ens lite rund under fötterna, utan helt spiknykter. :) Har varit chaffis halva natten och kört 850, skönt när man känner sig som hemma där bakom ratten iaf.

Jag är så sinnessjukt trött så det inte är sant, och då kan man ju verkligen undra vad fan jag sitter här för. Det undrar ärligt talat jag också. Man kanske framförallt undrar varför jag sätter mig och skriver en blogg mitt i natten/så här på morgonkvisten, men där har jag iaf ett svar. Nämligen att inte en jävel är online på msn och jag kände för att skriva av mig lite om allt mellan himmel och jord. Jag försökte starta en konversation med mig själv, men det gick inte att få upp ett fönster utan man kom bara till hotmail när man klickade på sig själv i listan. Annars tror jag det hade varit en bra idé, att ha som en tom ruta där bara en själv skriver. Och så, om man vill, kan man växla mellan person 1 och person 2 så att det är lite olika textstilar och så, så att det känns som att man pratar med någon!
En variant på den idén är ju att regga sig på en ny hotmail och lägga till sig själv i listan, men då måste man väl ha två msn? Åtminstone om man vill få svar. Vill man bara skriva utan att få svar så fungerar det ju. (Då kan man ju lika gärna öppna ett word-dokument och skriva där, kanske ni tänker, men nej det är givetvis en helt annan känsla att skriva i ett msn-fönster.)

Nog babblat om det nu. Shit vilket stycke det blev ovan, snacka om att jag flummade iväg. Nu vill jag ju inte radera allt ovanstående för det känns ändå som att jag hade en poäng i det jag skrev. Oh! Fast jag orkar verkligen inte läsa igenom det igen, bara åsynen av den där klumoen med text gör mig snurrig. En bidragande orsak kan ju också vara att jag som sagt är sinnessjukt trött.

Det var iaf bra idag. Jag träffade en tjej jag aldrig träffat förut och hon fick höra vem jag dejtat tidigare, och utbrast "VAAAA, du som är så SNYGG och han är ju... alltså han är i en helt annan liga än du! Du måste satsa på något bättre, alltså har du SETT hur han ser ut eller?"
Haha hemska människa! Hon var ju "lite" på lyset kan tilläggas men SÅ hemsk var inte killen. ;) Fast det var skönt att höra ändå, moahahahaha! Därför blev hon min favorit i bilen, trots att hon krånglade som fan när hon skulle av. Fick åka fram och tillbaka över hela Mora innan hon bestämde sig, men det GÖR INGET för vi sjöng jättefint tillsammans också. Gjorde en omarbetad, men oh så fin version av Milows Ayo Technology, som fick övriga passagerare i bilen att hålla för öronen. Sen tyckte dom även att jag körde som en Rallykalle, men vad fan, det har jag tre argument för:
1) Man vill ju komma fram ngn gång! 2) Det är inte min bil - dvs inte min bensin och inte mina pengar om ngt skulle paja... :P 3) Det gäller ju att passa på när mn kör en bil där det faktiskt HÄNDER något när man trycker på gaspedalen.

Humdidum. Nu ska jag regga ett nytt hotmailkonto så att jag kan vädra lite tankar med mig själv på msn om sånt som inte passar sig till att vräkas ut i en blogg. :)

Nattinatt! (Vad fel det känns att rubriken på bloggen är God morgon och att den avslutas med God natt. Låter ju som att jag ägnat en hel dag åt att skriva en enda blogg.)

Jag har precis varit ute i skogen och grillat korv! Helt själv. Jag vet inte riktigt varför det blev så, jag bara kände för det. Helt ensam dessutom. Och då menar jag verkligen HELT ensam för inte ens min eviga följeslagare Akilah var med.

För hon är på äventyr hon! Skjutsade upp mamma med tillhörande gubbe till Sälen idag för de ska gå Vasaloppsleden därifrån hem till Mora vilket tar tre dagar. Och först skulle Akilah få följa med. Men sen visade det sig att hundar inte får vara i de stugor man sover i. Fast sen bestämde vi att hon skulle få följa med i alla fall. Men sen ångrade sig mamma så Akilah skulle få följa med hem igen. Fast slutresultatet blev att Akilah skulle få följa med hur som helst, så nu är jag hundlös i TRE hela dagar! Det var LÄNGESEN vi var ifrån varandra så länge kan jag meddela. Hur ska jag klara mig helt ensam hela helgen... :(

Faktiskt så just idag känner jag mig extremt ensam, jag vet inte om det är för att Akilah är borta eller för att mamma är borta med tillhörande gubbe, syrran är borta med tillhörande pojkvän och mormor är borta med tillhörande gubb-gubbe. (Om mammas gubbe är en gubbe så måste ju mormors gubbe vara en gubb-gubbe.)

Ja ja, however. Jag får väl ta mammas lilla Corsa och åka bort till min bil, som står på mammas parkering. (Ah, logistik!) Och sen får jag bota ensamheten med att umgås med min pojkvän på fyra hjul helt enkelt. Han är snäll han! (Nu börjar jag fundera på hur jag ska få in honom till min säng igen. En vacker dag kommer jag ha flyttat till ett hus med garageport in till sovrummet...) (Snacka om att jag inte kommer ha några vänner då!)

Det är gott med grillad korv för övrigt!
Nu ska jag duscha för mitt hår luktar rök!

(Åh btw, imorrn tänkte jag åka till ngn skogssjö istället och ta med fiskegrejer, men hur fan vet man vart man ska åka då? Jag vet massa fina ställen men jag har ingen aning om vart de ligger för dit åkte vi innan jag hade körkort och då var jag liksom inte medveten om vilken väg man åkte.)

Oj vad jag hade tänkt blogga igår! Hade massa att skriva om. Sen fick jag ett sms och så slutade det med att jag och två killkompisar drack oss fulla på cider i min soffa och laddade hem spotify på fyllan. En tisdag kväll så där... "Lillfredag" som de kallade det, och det stämmer ju rätt bra det, om nu onsdag är lillördag.

How ever. Gick på stan med mormor igår, det är ju alltid en rolig upplevelse. Precis när vi klätt på oss och står i hallen på väg ut, så skriker hon till och småspringer in till tv:n medan hon tjuter "Jag höll på att glömma att programmera in en inspelning!" (Ja, min mormor har 30" platt-tv och inspelningsbar dvd.)
"Jaha, är det Top Model du ska spela in?" frågar jag. "Ja! Jag missade gårdagens avsnitt så idag MÅSTE jag verkligen se."

Lite senare sitter vi utanför Kaffestugan med varsin morotskaka och tittar på folk som passerar. Det går förbi ett gäng killar i 18-års åldern, moderiktigt klädda med välvårdade frisyrer.
"Vad tänker du när du ser såna där ungdomsgäng?" frågar plötsligt mormor mig.
"Att jag blivit gammal!" svarar jag och skrattar.
"Det var det svaret jag förväntade mig..."
Är det så uppenbart alltså?


Fikaaa!

Ytterligare lite senare...
Mormor: "Ska du ha en sån där cvd... ehm, cdj... Men vad tusan heter dom nu då, de där platta sakerna?!"
Jag: ?????
"Dvd, menar jag!"

Utanför mammas lägenhet står det en asfin v70 på parkeringen. Jag brukar gå förbi och dregla när jag är där, och kan inte låta bli att tycka att ägaren har väldigt bra smak vad gäller färgval och givetvis även märkesval. :D Railsen är också silverlackade upplysningsvis.


Finfint!

När jag var ute och gick med Akilah igår så gick vi på en stig som leder till en superbrant skogsbacke ner mot ishallen. (Har varit nära att dö där vid några tillfällen, halvt på fyllan och med högklackat.) Så bäst som vi går där på den där stigen ser jag en gammal tant med rullator som också går på stigen på väg mot den superbranta backen! Ni vet sån där riiiiktigt gammal tant som går så långsamt att klockorna stannar.
Herregud, ska hon ner för den backen så dör jag av skratt och hon dör väl antagligen av antalet brutna ben i kroppen, tänkte jag. Men det visade sig att hon bara skulle fram till krönet på backen och plocka hägg. Men ändå!
Jag passade på att plocka lite hägg jag med som mormor fick. Aaaw, vilket perfekt barnbarn jag är!



För de som händelsevis lyckats undgå det, så har jag senaste dagarna ägnat mig åt att tvätta, sy och stryka gardiner samt bordsdukar på heltid. Jag har även hängt upp tavlor och tvättat kuddöverdrag och satt upp draperier. Som rena rama hemmafrun! Men det är viktigt med balansen. Nu har jag ju skruvat bromsar på 855an i nästan två veckor, så för att undvika skäggväxt och basröst kände jag att det var dags att göra något lite mer "typiskt kvinnligt" (även om jag hatar sånt som är typiskt kvinnligt!) Men nu får det banne mig vara nog med strykandet och tvättandet, annars blir jag väl ett fruntimmer istället. Och som sagt, det är viktigt med balansen! Men fint blir det:



Och Akilah är söt när hon åker bil:



Och så avslutningsvis en bild på tjock-Tessan (även kallad fettomorsan). Har hon inte ett föl där inne så blir det banta för hela slanten som gäller i höst! :P (Magen kan ju även innehålla pannkakor, fick jag lära mig i ngn tidigare blogg då jag la ut en bild på henne.) (Ehm, fråga inte om det där sista, låter ju jättekonstigt, inser även jag!)


Hon var inte så vänligt inställd till en photo shoot idag.

Nä nu tror jag att jag har fått ur mig det viktigaste. :) Nu ska jag städa upp lite från gårdagens fylleslag, jag har redan räknat till 10 kr i pant, YES!!!!!

Till minne av Felax. Vila i frid.

Livet är så orättvist!

Ok, jag och Volvon är inte lika osams längre. Vi har fått medling av Jocke (PansaR) som hjälpt oss till stora framsteg och i dagsläget känns det som att vi kanske ändå har en framtid tillsammans.
Mitt orealistiska mål har varit att få klar bilen till imorgon och g.org-träffen i Borlänge, och det känns inte HELT orealistiskt längre.

Sen har jag blivit så fruktansvärt nervös!
Jag är en sån som drar ut på saker in i det sista, och inbillar mig ALLTID att jag har mer tid på mig än vad jag har.
Min häst ska ju som bekant få föl, och på måndag är hon på dygn 320! En normal dräktighet ligger på 330 dagar upp till 345 innan de har gått rejält över tiden. Med andra ord så kan hon rent teoretiskt föla från och med idag och framåt utan att det anses farligt tidigt. Herregud!
När man gått i 11 månader och väntat och väntat, så har man liksom fått ställa in sig på att det är LÅÅÅNG tid kvar. Oavsett om vi pratar augusti eller januari så har det varit LÅÅÅNG tid kvar. Plötsligt så inser jag att det är inte alls LÅÅÅNG tid kvar, det är snarare KORT tid kvar!

Jag har inte sett ngr tecken på att nedkomsten är nära föreliggande än, men rent teoretiskt (åter igen) så skulle jag lika gärna kunna mötas av vaxproppar och förverkar imorgon när jag kommer till stallet. Ååååh gud hjälpe mig, jag kommer inte kunna andas av nervositet när det väl är dags!

Kontentan av det hela är att om inte många dagar så tar jag mitt pick och pack och flyttar ut till stallet. Måste ju nämligen sova där när det närmar sig, för att kunna vara med vid fölningen och rätta till ev fellägen och göra andra (förhoppningsvis inte nödvändiga) ingripanden. Så om jag blir osynlig, eller för all del ovanligt otrevlig, så beror det på nattvak och sömnbrist och på att jag försökt sova på en höbal ungefär.

Ja herregud vad har man gett sig in på! Jag döööööör!

En jävla Volvo 855 bortskänkes eller skrotas eller vad fan som helst! JAG GÖR SLUT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Dagens i-landsproblem:
När man ska äta fil med havregryn så är det först alltid för mycket fil och för lite havregryn, så tar man i liiiite mer havregryn och då är det fortfarande för lite, sen tar man i liiiite mer havregryn och då blir det plötsligt alldeles för mycket havregryn och för lite fil! Och filen är slut!
AAAARGH!

Jag har kört tåg idag. :)

Haha, ja, jag säger då det. Fick dagens skratt nyss.
I onlinelistan på msn:

Micke, status: "Ute och hämtar Emil i skogen"

Lite längre ner i listan hittar man:

Emil 2, status: "Ute och hämtar Micke och Emil i skogen för dom har soppatorsk på två jävla bilar!"

Det går bra för er där nere i Strängnäs hör jag. Lär ju komma ner och styra upp saker om det ska fortsätta så här. :)

Idag var det 9 år sen min morfar dog, från det ena till det andra. Jag var ner till stranden där vi strödde hans aska idag. Vilket lätt kan misstolkas som att jag faktiskt bryr mig om honom och ville hedra hans minne, något som är felaktigt. Jag var bara ner för att kolla om båthuset var öppet men det var det tyvärr inte. Blev bara ett sånt där sammanträffande som fick mig att tänka att nu kanske någon får för sig att jag saknar min morfar... Wrong way! Grät inte ens på begravningen. :)

I'm a mean mother fucker!

Nu ska vi sova. ;)
(Nej, jag har inte druckit vin ikväll, men jag är medveten om att det blev en konstig blogg.)

Jag har funderat på det här med lyhördheten i lägenheterna. Jag har ju varit bortskämd nu och bott ett år i eget hus på landet. Jag är nämligen en sån som gärna sjunger, helst högt och helst väldigt passionerat. Igår satt jag dessutom och youtubade olika karaokelåtar som jag gick lös på.
Man tänker inte alltid så långt dock. Jag hör väldigt väl när någon går i trapphuset utanför, om grannen vrider om nyckeln i låset, och varenda ord som uttalas på någon av våningarna utanför dörren. Däremot hör jag inte mycket ljud inifrån de andra lägenheterna, men det kanske beror på att de andra boende är lite tystare av sig och inte praktiserar skönsång i köket? Eller duschen för den delen.
Tanken slog mig nämligen inte förrän idag att om jag hör så himla bra vad som händer utanför, varför skulle inte jag höras lika bra ut då...? Hm....
Sen ekar det så härligt i mitt badrum så varje gång jag duschar kan jag inte låta bli att gorma någon låt med höga toner. Badrummet ligger vägg i vägg med grannens hall...
Kanske ska lugna mig i fortsättningen?

Iaf. Var och hämtade hö i morse som sagt, och sedan blev det visst så att dagen spenderades i Gesunda i huset där. Klöv en jävla massa ved vilket säkert kommer kännas i ryggen imorgon. Mormor berättade om en sån "hund-guru" hon träffat vars hund kunde ligga ned med en godisbit på vardera tass och inte röra dem på flera minuter förrän den fick tillåtelse. Hon hade visst tyckt att det där var så himla häftigt, mormor, men jag svarade bara "Äsch det kan Akilah också!"
Inte för att jag prövat ngn gång men jag var helt övertygad. Och här är bildbevis. :)


En godis på vardera tass.

Sen råkade jag kasta upp Akilahs boll på taket över verandan, så att den rullade ner i stuprännan. Jag fick så dåligt samvete, för hon kutade fram och tillbaka och skällde mot taket och försökte på olika sätt nå bollen. Så till slut fick jag tillverka ett eget "ta-fram-bollen-ur-stuprännan-verktyg" som såg ut så här:



Det lyckades givetvis jättebra! Det var ju jag som kom på det!

Nej usch vad det regnar nu, nu ska jag nog åka och ta in hästarna innan de fryser fast. Det går en liten ettårig hingstpojke på stallet, som är SÅ fruktansvärt söt så att man bara vill äta upp honom. Det slog mig igår, när jag som bäst stod där och beundrade honom, att om ett år har jag fan också en sån liten ettåring! Fast först är ju ettåringen ett litet bebisföl och dom är ju ännu sötare. Lyckost mig!!!

Godmorgon kära vänner, kl är 8, det är en regning och kylig söndagmorgon utanför fönstret och har ni inte klivit upp än så är det verkligen på tiden! Tänk så många friska morgontimmar ni går miste om. (Detta kan jag skriva enbart för att jag inte har något liv, var hemma med djuren igår kväll och gick och la mig kl 23 med en bok...)
Har dock ett ärende också som försvarar den tidiga timmen, ska åka och hämta en rundbal med hö utanför Orsa. Vilket blir ett ganska krångligt projekt när man inte har en fungerande bil. (Kommer till den icke-fungerade bilen snart.)
Mamma har en liten Opel Corsa som jag lånat de senaste dagarna, men den går det givetvis inte att dra hästsläp med så jag måste ta den bilen, åka ut till Gesunda som ligger 2 mil åt helt fel håll, byta bil med mormor som befinner sig där ute i obygden just nu, ta hennes Citroen Xantia och åka tillbaka 2 mil, sedan ytterligare 3 mil för att komma till stället där jag köper hö. Åter 3 mil till Mora, men stallet där höbalen ska vara ligger nästan precis bredvid Gesunda, så ytterligare 2 mil till. Lämna av rundbalen i stallet. Och sedan hade det ju varit smidigt att kunna åka från stallet direkt till mormor för återlämnande av bilen, eftersom det bara är ca 5 km därimellan. Men icke. Hästkärran måste ju tillbaka till Mora först. Så det blir att åka tillbaka de 2 milen till Mora, lämna släpet, och sen ännu en gång åka 2 mil ut till Gesunda och byta tillbaka till Corsan och rulla 2 mil in till Mora igen.
Hmm, nu ska vi räkna vad det blev... 14 mil!!!!!! Bara med Cittran. Sen ytterligare 4 mil med Corsan. Jaaa ja, vad gör man inte för hästfan...

Min bil var det ja. Det har varit skit med bromsarna bra länge nu. Eller inte bromsarna utan EN broms. Nämligen vänster bak. Började med att beläggen slets ut helt på resan upp från Strängnäs så bilen lät illa som fan. Var iväg och köpte nya belägg det första jag gjorde, men lyckades fan inte byta dom utan fick ringa efter hjälp. Eftersom kolven vägrade röra på sig ens så mycket att man kunde kila in ett belägg. Inte helt förvånande så låg ju bromsen an sedan, när jag skulle försöka mig på att köra en sväng för att känna efter.
Tog tag i det igår, men nej, kolven var NÄSTAN helt inne igen och det fanns gott om plats för både två och tre eller kanske fyra belägg. (Nöjde mig med bara två dock....)
Skivan gick alldeles utmärkt att snurra på trots upprepade tryck på bromsen. Men så fort man skruvade dit däcket så sög det fast och ville inte röra sig en millimeter. Eftersom kolven fortfarande inte gick in riktigt hela vägen, utan höll sig ett par mm utanför, så tryckte man liksom fast hjulet mot det inre belägget när man skruvade dit det.
Slutsatsen uppenbarade sig ganska deprimerande: Byte av bromsok. DET ROLIGASTE är att JUST DETTA bromsok av alla fyra HAR jag faktiskt bytt redan, för inte mer än två månader sen!
Snacka om att man blir trött. Har ett nytt liggande, men nej, det är givetvis till höger sida.
Så nu ska jag väl hugga tag i det också. Hade helst velat fått det avklarat idag men det lär ju inte hända eftersom det måste bockas nya bromsrör också...
Och imorgon ska jag genomgå en viss operation och sen kommer jag inte kunna skruva och ha mig på några dagar. Och jag behöver för fan min bil...
Jag har försökt talat om det för honom men han vill inte lyssna. Jag undrar om han är missnöjd med att vi flyttat till Mora? Alla problemen började ju nämligen då. Stackars Volvo. :( Han kanske har svårt att träffa nya vänner helt enkelt?

Igår var vi ner och hämtade Countesse i Strängnäs. Min bil är det ju skit med nu så Fredde ställde upp med sin. Och det gick alldeles utmärkt att dra hästsläp med en T5R med 18" fälgar. :) Även om folk faktiskt kollade lite när vi kom farande...



Startade i Mora kl 9 och var i Strängnäs vid 13.30 ca, där skulle hästsläpet fyllas med alla hästgrejer (8 ikeakassar med täcken bara), cykel, vinterdäck till min bil, 40 kg ensilage samt helst även hästen. När jag gick för att hämta henne i hagen belv jag själv förvånad över hur TJOCK hon är, magen har verkligen VÄXT under den vecka jag inte sett henne! Sen blev jag plötsligt supernervös:
TÄNK OM hon inte går in i släpet pga att hon är för bred?!
I mitt släp kan man nämligen inte ställa mellanväggen åt sidan så i så fall hade man varit tvungen att plocka ut hela väggen, och då hade vi inte fått med oss en enda pryl förutom hästen.

Dock så visade det sig att hon fortfarande gick in i släpet och tur var väl det. :P

Sen bar det av hemåt igen. Låååång resa hem. Trots att Fredde har dvd i bilen, så jag satt och kollade på Masjävlar och Beck. Men långt var det ändå. Kom fram till stallet på Sollerön vid 20.30 och då skulle ju hela släpet tömmas igen, hästen installeras i sin box, grejer bäras in i stallet... Ja, jag tror klockan var 21.30 när vi äntligen begav oss hemåt, med ett stopp på vägen för att plocka upp Akilah hos mormor.

Så nu är hästen äntligen på plats. Fortfarande inte helt bra i sitt bakben men iaf betydligt bättre. Nu får bebis komma när den vill! :D

Nu ska jag duscha och sen försöka ta mig till sjukhuset med min bil som det luktar brända bromsar om så fort man kör den. Men vad göra, kan ju knappast ringa ambulansen för ett bokat besök. ;) Lite nervös faktiskt men det går nog bra. Eller framförallt så kommer ju inget "hända" idag utan det är bara undersökning inför det riktiga besöket. Vad jag vet iaf.

Anyways, någon som har en polygrip modell jättestor att motionera bromskolven på min bil med? :)

Haha jag kommer förbli singel hela mitt liv! Måndag kväll på irc:

<ichibon> jag är deprimerad idag :(
<ichibon> jag och min älskling har grälat :(
<anderss|> volvon?
<ichibon> han vägrar få nya bromsbelägg ditsatta :(
<ichibon> jag blev arg på han och han blev arg tillbaka
<ichibon> så nu känns allt piss :(
<maskot> anderss| jag tänkte exakt den tanken när du skrev det=)
<Rudestroem> men haha, snälla nån
<anderss|> behind the float
<ichibon> mitt liv är inte värt att leva om han lämnar mig :(
<Rudestroem> över några bromsbelägg?
<ichibon> ja alltså
<maskot> för ett par bromsbeläggs skull?
<Rudestroem> isf så kommer jag åter igen tappa tron på mänskligheten
<ichibon> det blev ett stort bråk
<anderss|> jag har bara en fråga, går du på särskola eller särvux?
<ichibon> det urartade lite
<Rudestroem> HAHA
<ichibon> vi sa saker vi kommer ångra

Det mest komiska är ju att ingen av dem ens antog att jag faktiskt pratade om ngn pojkvän eller så (vilket jag givetvis inte gjorde), men att alla drar slutsatsen att jag pratar om en fucking BIL när jag säger att jag bråkat med min älskling.... Betyder det att det är kört för mig? ;)

Inte undra på att jag blev som jag blev, vi är inte normala någon av oss.

Har åkt Mora runt idag med mormor, varit på Ica, Granngården, Dollar, Jysk och Mekonomen samt på tippen. Mitt på Ica säger mormor:
"Kl 16 måste jag vara hemma!"
Jag: "Jaha ja, det ordnar sig väl, något speciellt eller?"
Mormor: "Ja, för då börjar Top Model och det måste jag se! Annars måste jag gå upp kl 7 imorrn för att se reprisen..."

Suck...

Köpte nya bromsbelägg på Mekonomen som jag tänkte ge mig på att byta nu. Kruxen dock, nu när jag flyttat ifrån gården där det verkligen fanns ALLT och lite till, är ju att jag knappt har några verktyg längre. Och för att byta beläggen behövs en 7 mm insex vilket inte är den allra vanligaste dimensionen. Frågade runt lite bland folk men ingen hade någon sådan hemma just då.
Sen visade det sig, att av alla människor så hade MAMMA just den dimensionen hemma. Hon kan ingenting om bilar men är lite av en hemmafixare, så det var ju bara att tacka och ta emot. Ska springa över dit nu och hämta den. Fick även låna domkraft av mammas kille, som inte han heller kan speciellt mycket om bilar (mer än att byta däck, antar jag).

Sen i morse hade jag tvättid så jag sprang in och ut som en galning med tvättpåsar och hunden i släptåg. Så plötsligt insåg jag att Kattungen var borta. :O Kollade på balkongen om jag råkat stänga ut den där, men nej, ingen misse. Ingen misse i trappuppgången heller. Dock sprang jag ner till bottenplan och då hördes ett desperat mjauande utifrån. Så jag öppnade porten och där stod misse och såg jättenervös och bortkommen ut.
Den måste ha hoppat/ramlat ner från balkongen (jag bor på andra våningen!) för även om den smitit ut från lägenheten så är jag HELT säker på att den inte smitit ut genom porten. Dessutom var den helt blöt om benen och magen så det verkar som den landat i gräset nedanför balkogen. Ochh grejen är att balkongen är på baksidan av hyreshuset och porten på framsidan, så hur Kattungen fattat att den skulle gå runt huset och dessutom välja rätt port att mjaua utanför, det vet jag inte. Söt misse man har iaf, som inte tar för sig av friheten utan fortast möjligast letar upp sin matte igen. Så fort jag öppnade porten så SPRANG den upp för trapporna och in i lägenheten. :)

I eftermiddags så tröttnade jag och Fredde på att göra ingenting så vi styrde kosan norrut mot Furudal och Karibiska havet. (Ja, det är faktiskt närmare dit än man tror.) Tanken var att fota hans 855a lite och kolla omgivningarna. Blev nog lika mycket fotande av Akilah som av bilen dock, inte henne emot, hon posar gärna.
Medan Fredde hade en sån avancerad systemkamera med olika objektiv så sprang jag runt med min mobilkamera och kände mig löjlig. Kände mig även nära-döden vid några tillfällen, bild kommer på det.

Det är svååårt att få till perspektivet rätt, för allting är så mycket större än vad det ser ut att vara på bilderna.


Akilah vid Karibiska havet i Gulleråsen. Det är inte en strand precis bakom henne utan en kant och sen ca 6-7 meter ner till vattnet. :)


Akilah och Freddes 855a (fredda_king på g.org)


Här ser man iaf kanten på närmare 10 meter ner till vattnet. Bilen tillhör fredda_king på g.org


Här ägde min för dagen första nära-döden-upplevelse rum, när jag klättrat upp, vänder mig om och inser att jag måste komma ner på något sätt också.


Akilah vid Karibiska havet i Furudal.


Här sitter jag och genomlider som bäst min största nära-döden-upplevelse för dagen. Jag klättrade upp från vänster och fattade inte förrän jag var uppe hur smalt det var och hur lååångt ner det var till marken. Till höger stupar det rakt ner nära 10 meter... :P


Bild tagen uppifrån där jag satt, det syns nu ungefär hur högt det var va?


Ytterligare en bild uppifrån.


Avslutningsvis en bild på hela sceneriet avspeglat i lacken. Den får även figurera som bevis för att jag tog mig ner från de hemska klipporna tillslut.

Jag var även och vägde mig på en sån våg för lastbilar. Den ville först ha det till 80 kg men sen ramlade den tack och lov ner på 60 kg så jag måste ändå förvånas över hur småskaligt den kunde mäta, trodde inte alls den skulle ge utslag. Det hade iaf varit en skön känsla att ställa sig på en våg och få beskedet att man tyvärr väger för lite för att kunna mätas. Sen att det faktiskt var en lastbilsvåg man stod på behövde man ju kanske inte nämna i så fall...