När jag var ung högstadiegrabb på 80-talets första halva så fick jag möjligheten att genomföra en prao, eller om det hette pryo då, på en Mercedes-verkstad. Det var väldigt roligt på flera sätt men gav även svar på några frågor jag senare i livet vid upprepade tillfällen fått bekräftade.

1: De flesta bilar på Philipson-verkstaden ägdes av företag. (Minns bara en som inte stämde överens med detta men det var säkert fler.)
2: Det fanns inga bilmekaniker där (förutom en), utan det var bara en massa tjommar som bytte stift, glykol, olja och kollade gångjärnen. Självklart var de alla produkter av Fordonslinjen på gymnasiet. Men inte fan kunde de nåt om bilar utan så fort det kom in en bil med något fel så kom Olle in. Han var mekaniker. Han letade reda på vad det var för fel och sedan lagade han det.

Idag är det nog fan ännu värre. Ett gäng tomtar som bara kan koppla in sin felkodsläsare och sedan byta ut dyra komponenter för sisådär 1200kr/timme tills de har tur och byter rätt.

Och vi ser det hela tiden. "Kolla felkoder. Byt det som felkoden ger." Men för helvete. Kommer det fram soppa? Finns det gnista? Bytte du stift för 12 år sedan så kan det ju hänga ihop med det? Har bilen gått 25.000mil så kan det ju vara något annat fel som är trasigt?

Nej, jag känner hur tröttmössan dras ner längre och längre på de som jag innerst inne inser inte ens borde veta bättre, men som vid upprepade tillfällen bullrar så in i helvete.