Bloggfunktionen på Garaget är inte längre aktiv, men alla tidigare inlägg finns kvar att läsa på respektive användares sida. Nya inlägg hänvisas till forumet.
7 år tillsammans
17 augusti 2009
379
Tycker de e alldeles för länge sen jag skrev nåt här och va riktigt aktiv så tänkte att jag får väl ta mig i kragen och skärpa mig kanske :)
De har hänt väldigt mycket i mitt liv på de senaste, och de är väl inga roliga saker direkt men val måste göras och jag gjorde de.. Valet jag gjorde var att göra slut med Andreas... Kan lova att det va inget lätt val men när man känner de som att man alltid kommer i andra hand, vad det än gäller så orkar man till slut inte. I en relation, hur länge man än varit tillsammans, ska man känna att man ibland blir prioriterad etta vilket jag nästan aldrig gjorde. Vi har 7 år tillsammans i våra ryggsäckar och det gör inte saken bättre, vi har försökt om och om igen att lappa ihop det lilla vi hade men när det inte känns bra vad man än gör så hjälps de inte hur många år man än har bakom sig tillsammans, hur bra man än känner varandra lr hur mycket känslor man än har... För känslor, de har jag...jag älskar honom fortfarande extremt mycket, för mycket tror jag.
Men man ska inte bara älska i en relation, det är så mycket mer...Det är så mycket som ska funka, inte bara själva relationen utan allt som är omkring...man ska inte börja bråka om varför någon inte diskat eller varför det inte städats just den tiden lr liknande...för de har vi gjort, har bråkat om precis allt och hur låter de?? I mina öron eller i mitt huvud snarare när jag ser tillbaka på hela vår relation de senaste åren så ser man sak efter sak bara staplar sig i stora högar, ungefär som klädhögen...Du har använt ett plagg och när det är smutsigt bara lägger du det där i högen där det redan ligger kanske 5 plagg och så fortsätter det...tills...man tar tag i de o tvättar skiten! Men vi har bara lagt plagg på plagg på plagg i vår tvätthög...Inte så konstigt om "kläderna aldrig blivit rena"...Det är väl så jag enklast kan förklara hur vi haft det utan att de blir för invecklat eller utan att sprida ut hela vårat privatliv...
Men att känslor kan vara så varierande, att ena dagen älska personen över allt annat för att nästa dag önska att personen bara kunde försvinna, det är ofta jag knappt orkat med mig själv eller mina tankar.. Skäms för att berätta det men ibland har jag bara önskat att jag själv bara hade kunnat försvinna men så får man tänka om! Vad i hela världen skulle bli bättre om jag bara försvann? Ingenting....
Men...det finns vänner omkring mig som hjälpt mig så mycket med mina tankar och funderingar och känslor och hjälpt mig komma bort från allt jobbigt ibland, kanske bara genom sms, telefonsamtal,msn eller t.o.m komma härifrån nån dag och bara fått vara...Dessa vänner går inte att värdera på nåt sätt för de betyder för mycket helt enkelt :)
Jag tror detta faktiskt får räcka för idag, känner inte att jag får ut nåt riktigt ur huvudet idag men lovar att jag ska skärpa mig med min aktivitet här på garaget.
En länk får avsluta:
http://www.youtube.com/watch?v=5wWO9DodsI8
Jag lyssnar inte på dansband i vanliga fall men när jag hör denna ja...då brister det...
De har hänt väldigt mycket i mitt liv på de senaste, och de är väl inga roliga saker direkt men val måste göras och jag gjorde de.. Valet jag gjorde var att göra slut med Andreas... Kan lova att det va inget lätt val men när man känner de som att man alltid kommer i andra hand, vad det än gäller så orkar man till slut inte. I en relation, hur länge man än varit tillsammans, ska man känna att man ibland blir prioriterad etta vilket jag nästan aldrig gjorde. Vi har 7 år tillsammans i våra ryggsäckar och det gör inte saken bättre, vi har försökt om och om igen att lappa ihop det lilla vi hade men när det inte känns bra vad man än gör så hjälps de inte hur många år man än har bakom sig tillsammans, hur bra man än känner varandra lr hur mycket känslor man än har... För känslor, de har jag...jag älskar honom fortfarande extremt mycket, för mycket tror jag.
Men man ska inte bara älska i en relation, det är så mycket mer...Det är så mycket som ska funka, inte bara själva relationen utan allt som är omkring...man ska inte börja bråka om varför någon inte diskat eller varför det inte städats just den tiden lr liknande...för de har vi gjort, har bråkat om precis allt och hur låter de?? I mina öron eller i mitt huvud snarare när jag ser tillbaka på hela vår relation de senaste åren så ser man sak efter sak bara staplar sig i stora högar, ungefär som klädhögen...Du har använt ett plagg och när det är smutsigt bara lägger du det där i högen där det redan ligger kanske 5 plagg och så fortsätter det...tills...man tar tag i de o tvättar skiten! Men vi har bara lagt plagg på plagg på plagg i vår tvätthög...Inte så konstigt om "kläderna aldrig blivit rena"...Det är väl så jag enklast kan förklara hur vi haft det utan att de blir för invecklat eller utan att sprida ut hela vårat privatliv...
Men att känslor kan vara så varierande, att ena dagen älska personen över allt annat för att nästa dag önska att personen bara kunde försvinna, det är ofta jag knappt orkat med mig själv eller mina tankar.. Skäms för att berätta det men ibland har jag bara önskat att jag själv bara hade kunnat försvinna men så får man tänka om! Vad i hela världen skulle bli bättre om jag bara försvann? Ingenting....
Men...det finns vänner omkring mig som hjälpt mig så mycket med mina tankar och funderingar och känslor och hjälpt mig komma bort från allt jobbigt ibland, kanske bara genom sms, telefonsamtal,msn eller t.o.m komma härifrån nån dag och bara fått vara...Dessa vänner går inte att värdera på nåt sätt för de betyder för mycket helt enkelt :)
Jag tror detta faktiskt får räcka för idag, känner inte att jag får ut nåt riktigt ur huvudet idag men lovar att jag ska skärpa mig med min aktivitet här på garaget.
En länk får avsluta:
http://www.youtube.com/watch?v=5wWO9DodsI8
Jag lyssnar inte på dansband i vanliga fall men när jag hör denna ja...då brister det...
