Yes. Jag ska sälja V70II:an. Det är ju förstås med en tår i ögat som jag gör det, för det är trots allt en sanslöst trevlig bil... utan tvekan den bästa jag någonsin har haft. Men det är väl så att jag helt enkelt är lite för "slösaktig" och har gjort av med lite för mycket cash den senaste tiden. Det känns surt att NÄSTAN (inte riktigt, men det är inte långt ifrån) gå +/- 0 när alla räkningar och shit är betalda. Jag har ju faktiskt en lön som ger mig över 16.500 kr efter skatt, varje månad. Och det finns ju mycket annat att göra.

Så efter en väldigt noggrann eftertanke bestämde jag mig för att lägga ut bilen på annons på Blocket. Jag lägger ut bilen, godkänner annonsen och sedan ser jag att mailet kommer ang. att annonsen ligger ute på Blocket. Där efter tar det inte mer än ca 20 sekunder och så ringer telefonen.

Ja, det är nån Finlands-Svensk som ringer och härjar som fan. "Vad är lägsta priset, kompis". Jag säger att jag kan gå ner från 170.000 kr till 165.000 kr. Det vill han ju inte, för det är lite högt. Då säger jag att jag i värsta fall kan gå ner till 160.000 kr och att det är mitt allra sista bud. Jag påpekar att jag inte går en krona under 160.000 kr. Men han tycker det är okej. Han ska bara kolla om han kan hitta någon som kan åka med honom och sedan kör dom. Jag säger att jag är på jobbet och inte kan komma ifrån, eftersom att jag gick hit idag... men det spelar ingen roll... han ska minsann hämta mig på jobbet, säger han.

Aja. Jag gick med på det. Ca 5 minuter senare ringer han igen och frågar om sommardäcken. Jo, två av dom är väldigt slitna och bör bytas till nästa sommar, det stämmer. Nä... 160.000 kr är för mycket. Han vill minsann bara ge 155. Jag säger nej ännu en gång och han går med på att ändå ge 160.000 kr.

Sedan ringer han igen och frågar om adress till mitt jobb. Han säger återigen att han bara vill ge 155.000 kr. Jag säger nej igen och han ger med sig. Jag får prata med hans Finsk-Svenska son för att han själv inte verkar kunna Svenska så bra. Vi bestämmer oss för detta och dom säger att dom sticker direkt.

Det går ytterligare några minuter och sedan ringer gubbjäveln igen. Jo, nu vill han ju ha bilnumret. Fine säger jag och ger det till honom. Han påpekar dessutom att 160.000 kr är dyrt och att han bara vill ge 155.000 kr. Jag säger nej och han ger med sig.

Där efter går det några minuter igen och telefonen börjar ringa. "Det har varit totalt 5 ägare på bilen" säger han. Jaha, säger jag... jag säljer bilen som den är, det är inget att göra något åt. Den är i sanslöst bra skick, servad och går där efter. Det är ditt val om du vill köpa den eller inte. Nä, han vill minsann bara ge 155.000 kr för bilen. Jag säger nej och han ger med sig igen.

Några minuter efteråt ringer en snubbe från en bilfirma och vill köpa in bilen för 165.000 kr. Jag säger tveksamt okej, eftersom att han gick så jävla hårt på och inte ville ge mig någon som helst betänketid. Till sist säger jag okej och kan med en glad min tacka nej till "Finnen".

Några minuter efter ringer en snubbe och bjuder 171.000 kr och 20.000 kr i handpenning tills imorgon. Sagt och gjort, vi gör affär. Jag hör av mig till föregående snubbe och säger att jag måste avböja, varpå han blir skitförbannad, mailar och ringer och härjar om att man inte får göra så o.s.v. Va fan, affären är inte gjord för ens papprena är skrivna och klara, samt för ens jag har pengarna hos mig. Nu har jag fått en handpenning och imorgon blir jag 171.000 kr rikare. Det kan jag behöva.

När ska folk fatta att man inte kan pruta hur som helst och att man inte kan boka en bil hur som helst? Jag lovar inte bort något för ens jag vet att man verkligen kommer att genomföra affären. Sätter man in 20.000 kr på någons konto, vars bil man aldrig sett förutom på bild, för att sedan åka 91 mil (ENKEL RESA) för att hämta den... ja, då jävlar menar man allvar!

Imorgon säljer jag den i vilket fall som helst. Och så blir det att vara utan bil ett tag. Men det får det absolut vara värt. Jag sparar 36.000 kr (eller ca 3.000 kr i månaden) om året på lån + försäkringskostnader, samt ca 3.000 kr om året på service och 2.000 kr om året i skatt. Detta samtidigt som jag flyttar ihop med min flickvän och får 2.000 kr lägre hyra/månad.

Det ska bli skönt att börja få lite pengar över igen. Det får fan vara värt att cykla till jobbet en stund framöver. När bilen är såld får jag dessutom pengar över till annat och kan då betala av lite andra skräplån som jag har och på så sätt ha ännu mer pengar över. Det kan bara resultera i något positivt detta.